Gården, juldagen, då tiden står nästan stilla
Juldagen är årets skönaste dag. Tiden går långsamt, inget ska göras. Mellan skinksmörgåsar
och läsning ur "Svensk keramik" tog Femtiotalsmannen och jag en promenad genom byn.
När vi kom hem tittade jag mig runt efter ting från 1950-talet. I garaget hittade jag
väckarklockan. Visst är den fin?
Men jag minns hur otäckt den skräller... Så den får stå kvar
i dammet på hyllan i garaget, tillsammans med den snart
antika telefonen och en gammal transistor.
Logen reste morfar på 1920-talet. På 1950-talet tog pappa upp fler dörrar,
jag tror att kontakten är från den tiden. Se hur det faluröda glöder i eftermiddagssolen.
Beslaget bör ha satts dit på 1950-talet, men kan vara mycket äldre.
Förr tog man ju tillvara gammalt material och återanvände det.
Verktyg.
Till sist: mitt tvåhundrafemtiokronorsbord med perstorpsplatta. Ska skuras
av och komma in till lyan. Blir perfekt till mina Edsbynstolar.
skriven
Nämen se mitt sybord :) Inte lika fint skick som ditt men det är så mycket saker på så det gör inget. heh
Bra blogg du har förresten.