En utvikning kring antikrundorna, 1 år (gästinlägg: Empire-Amelie)
Ut i solskenet med min gamla vän Libby igen! För exakt ett år sedan började vi med våra antikrundor,
alltså en månad innan hon startade bloggen. Första antikaffären vi anträdde var Funkisboden på
Upplandsgatan. Sedan köpte jag en liten vit byst av guden Apollon, damen i antikaffären nära
Odenplan sa att han hade varit utlånad några gånger till heminredningsreportage i Sköna hem,
ja det avgjorde ju saken! Han var min trots 250 pix. Ville rädda Apollon från eventuella minimalistiska
miljöer.
Ett år senare: Denna grekiska gudinna är en lampskärm som jag skulle vilja köpa till min hundvakt,
som skulle uppskatta den eftersom hon samlar på konstnärliga kvinnoporträtt. Men jag vågar inte
fråga om priset. Kan även tänka mig att äga den själv, men den känns lite femtiotal...
Den fanns hos Cedergrens antik och Second hand på Sankt Eriksgatan.
Däremot känns inte denna fina tapet som 50-tal. Utan mer typiskt
engelskt, som jag också gillar. Kanske mitt nya kök skulle vara
lite uppiggande blommig?! Resten av köket är i stort sett 50-tal,
det får räcka så. Jag går inte igång på 50-talsnostalgi även om jag
tycker att det fanns en hel del fint då.
Men nog är jag nostalgisk alltid! Denna trattgrammofon är
helt underbar! Som en lila blomma. Vill ha! Jag har aldrig sett
en lila trattgrammofon förr, har Ni?
Den stod hos Nostalgipalatset.
Nu går vi bakåt till 1800-talet med denna oljelampa för inomhusbruk
som inte är omgjord till el. Andra halvan av det decenniet, kanske
1862, 100 år innan jag föddes.
Praktfull, undrar vart den har stått? Kanske hemma hos Selma.
Tidigare Antikrundor enligt Empire-Amelie:
En svart dag
Fantastiskt!
Empire-Amelies guldfynd
skriven
Trattgramofonen skulle passa i ditt vardagsrum!
Och hundvakten skulle nog uppskatta pinuppan, men den ser dyr ut ...