Magiskt, Mago


Det fanns ett tjusigt teater-1950-tal och Mago hette mannen som ritade kostymerna.
Mago hette egentligen Max Goldstein (1925-2008) och kom från Berlin till Sverige som judisk
flykting 1939. Tio år senare hade han gjort sig ett ett namn. Judiska museet i Stockholm
har en mycket sevärd utställning: "Mago - den svenska scenens elegant".


Vi får se ett urval av hans skapelser för teater, film och tv. Den röda klänningen
i förgrunden bar Eva Dahlbeck i Ingmar Bergmans "Sommarnattens leende" 1955.



Klänningen var snygg i svartvitt också...
Utställningen innehåller kläder, fotografier, skisser. Men först bör man ta sig tid
att se filmen om och med Mago. Den tar cirka en halvtimme och vi får höra Mago
berätta om sitt liv och sin passion - sedan barnsben - för vackra klänningar och glada
1800-talsuniformer. Redan som liten pojke ritade han teaterkostymer.



"Primadonnelogen". I filmen berättar Mago om att han alltid älskat "fala" kvinnor, och föredragit
skurken framför hjälten i dramer. När han som pojke kom till Sverige kände han i alla fall redan
till två svenskar: Greta Garbo och Zarah Leander. Senare i livet blev han nära vän med
Marlene Dietrich. Brev från henne finns med i utställningen.


Mago, Anita Björk och okänd sömmerska.


En av mina favorit-dvd-boxar är Hillmandeckarna från slutet av 1950-talet och början av 1960-talet.
Mago skapade kläderna till Arne Mattsons filmer med Karl-Arne Holmsten och Annalisa Ericson som
deckarparet Hillman. De tjusigaste kläderna ses i "Mannekäng i rött" från 1958, som det här
tidningsreportaget handlar om.

 

Annalisa Ericson bar klänningen överst till vänster i "Mannekäng i rött".
Dräkten bredvid från Scala Revyn 1951. En av kostymerna som jag gillade skarpt
på utställningen är den på väggen, den bars i "Stockholm skrattar" på Södra
teatern 1953.


En av utställningens alla vackra skisser.


"Man ska leka, man FÅR leka", säger Mago i filmen. Och det är så det ska
vara på jobbet, eller hur? Man ska ha roligt. Mago verkar ha haft väldigt roligt.
Och det genomsyrar utställningen, som är verkligt inspirerande.
Gå och se den om du har möjlighet!


Judiska museet ligger på Hälsingegatan 2, T-bana Odenplan.
Mer om utställningen och öppettider på museets hemsida.
Magoutställningen pågår till och med den 15 september.
Recension i SvD här.

Mer tjusigt från 1950-talets teater-Stockholm i ett tidigare inlägg:
Tittade in på ett teaterkafé
1 Mercury:

skriven

Fin blogg du har, jag samlar inte prylar men det var roligt och intressant att se och minnas saker från det man var liten. En fladdermusfåtölj hade inte varit helt fel.

2 Tusse:

skriven

Tack för den rödhåriga :-) men clownskissen var ändå bäst!

Rosa och Mago ... Berco och Cello ... dags för en 40-talsjakt?

3 Libby:

skriven

Mercury: Tack och välkommen åter!

Tusse: Ja, clownen är underbar. Den är en inzoomad detalj från den första bilden. Cello... "småle och smila en smula"... nä, när det gäller humor får 1940-50-talet vara. Jag föredrar 1990-2000-tal, just nu satirbloggen Söderfamiljen, fem strutlampor i betyg. soderfamiljen.wordpress.com

4 Tusse:

skriven

Ja, höhö, Kar de Mummas humor känns kanske lite passé, och då skall vi bara inte tala om Albert Engströms.

Berco däremot tycks vara tämligen bortglömd vid det här laget - kolla http://sv.wikipedia.org/wiki/Berndt_Carlberg - magert eller hur?

Men han har ganska många titlar på KB.

5 Little Rascal:

skriven

Det maste ha varit den mest flardfulla utsatllning Judiska Museet nagonsin haft!

Vet du hur lange den pagar?

Kanske skulle skynda sig hem till Sverige och ta sig en titt.



Tack for ett glamorost inlagg! <3

6 Libby:

skriven

Tusse: Ska kolla den där Berco.

Little Rascal: Ja, men de är tydligen kända för att göra väldigt fina utställningar på den lilla yta de har? Utställningen pågår till september, så förhoppningsvis hinner du se den!

7 Tusse:

skriven

Berco skrev inte bara revykupletter utan även reseskildringar och biografier typ "Europeiska hovskandaler" där han betonade att Madame de Pompadour hade ett mycket tunt nattlinne på sig när hon besökte Ludvig den femtonde.

Kommentera här: