Månadens loppisfynd!
Fick syn på den här emaljerade kastrullen i en loppisbutik vars adress jag inte
tänker avslöja. Jag fick genast känslor för den. Och för 40 kronor så gjorde det ju inget
om den "bara" var en kastrull utan anor. Den ville verkligen följa med mig hem!
Upptäcker sedan en ny skön värld när jag googlar "Cathrineholm", som står på insidan
av lockets handtag. Norsk fabrik där Grete Prytz Kittelsen formgav vackert husgeråd,
bland annat min kastrull. Och nu har den ett namn också, den heter Lotus.
Gillar ni Lotus så kolla in detta, en dansk Cathrineholmsfantasts bilder.
(Ja, jag vet, Lotus är från 1960-talet, men man får inte vara rigid).
Och hoppsan! Vad är detta! I samma butik står en stol som skriker "jag är designad!".
En Svante Skogh, för Seffle möbelfabrik. Men 1) jag misstänker att även detta fynd är
1960-tal 2) läderremmarna i sitsen är litet solkiga och dynorna saknas.
Så jag slet mig från Svante efter att ha tagit ett par bilder.
Kolla här hur stolen ser ut MED dynor.
Design: Svante Skogh.
skriven
Nä, man får inte vara rigid, för risken är då att man blir en nörd. Och vem vill det?
Man ska inte vara rädd för att köpa det man gillar, och inte tänka på vad andra ska tycka. Livet blir trist då. Fast Libby har aldrig varit sån. Minns din två meter breda SVARTA säng i din minimala etta på 80-talet, med röda blanka täcken. Visst svart och rött var inne då, men storleken på sängen var helt fantastiskt! Det fanns inte så mycket mer plats till annat, förutom vinpavorna och ett gäng kompisar.