Pausbild

Jag minns en tid då jag gjorde ett blogginlägg om dagen. Den är avlägsen nu. Hur hann jag?
Nuförtiden blir det betydligt färre inlägg, men jag har ett på gång med ett nytt kafétips
(under Kaféer finns drygt 40 inlägg från fik runt om i landet). Stay tuned...
Bilden: Vår nya kökstapet från Sanderson och Icas sill och skärbräda ser ut att ha haft
samma formgivare. Great minds Think alike, även när det kommer till nyretro...
 

Följ #loppisresan2014 på Instagram!

I dag drar vi ut på loppisresa i tre dagar, sex retrobloggare och min man H. Följ oss på Instagram #loppisresan2014 Årets resa, den femte i ordningen, går från Malmö ut på Österlen. Deltagarna: @femtiotalsjakten @alltfetgamlagoda @herrmovarp @trillivippa @vonne777 @jjform55 @hakanowetz

Bilder från resan kommer här på bloggen nästa vecka. Stay tuned...

Bara tre kannor på landet

... plåtade i skymningen. Vackra Ilovan från Norge,  en tv-kanna med stämpel Design G Rosendahl
Falkenberg och så klassikernas klassiker. Ett museitips så här i semestertider: Termosmuseet i Delsbo.
Här hittar ni ett inlägg därifrån.

En midsommarnattsdröm

Drömmen så här års - ett vägskäl fullt med skyltar av den här typen.
Och hur var det nu... sju loppisfynd under huvudkudden?
Glad midsommar!
 

Favoritborsten


Vardagslycka. Om man nu kan kalla disk, städning etc för lycka... Är i alla fall mycket förtjust i min gammaldags diskborste. Så mycket skönare att diska med och med mycket bättre effekt än hala plastborstar. Passar bra in i 50-talsmiljön också. Hittade den på Blomsterlandet, av alla ställen. Men vet att det finns dyrare och präktigare i en del hemslöjdsbutiker.

Vem är flickan i vårt fönster?


Hon fanns satt och väntade på samma loppis i Huvudsta där jag hittade Pelikanen.
Det var H  som fick syn på flickan med resväskan. Nu pryder hon vårt köksfönster.

 

 
Men vem är hon? Hennes resväska har arbetade detaljer, och pudeln en så
bedjande blick: "Matte, när kommer tåget? Kan jag få en skål vatten? Själv är hon
fint skulpterad, så serieproducerad figurin hon är.


Undertill djupstämpel med siffror, siffror med svart krita och ett grönt G
(nere till höger). Jag är säker på att som vanligt få besked av någon av FJ:s läsare.
Var kommer hon ifrån, Flickan med resväskan?

Rivstarta semestern med Riksettan


Rivstart, raggarbrud, väglus. Med bilismen kom också nya ord.
I senaste numnret av tidningen Riksettan berättar Janne Sundling om dem.
"Till en början var det mest bilens alla möjlightere som stod i fokus men sedan
kom ord som beskrev hot, kontroll och begränsningar."

Skojig och allmänbildande läsning.
Missa inte, alla ni bilsinnade (1947), fartsyndare (1962) 
och måndagsexemplar (1965)!

Bilden: En solklar felparkering (1960).

Romantik på familjesidan


29 ord. Två människor. Ett liv tillsammans.
Så romantiskt att man får en tår i ögonvrån.
Bästa läsningen i lokaltidningen den här veckan.

Årets loppisfynd - redan den 5 juni?


"Jag har fyndvittring, jag känner att jag kommer att hitta något speciellt i dag",
sa jag till H när vi gick in genom porten till Huvudsta loppis.
Två minuter senare stod Pelikanen där.


Första gången jag såg Taisto Kaasinens pelikaner var i fönstret
hos Valand café i Stockholm. De otroligt charmiga fåglarna
från Upsala-Ekeby såldes 1953-57, enligt Grödinge Antik & Deisgn.


Sedan har jag siktat pelikanen på mässor ibland. Prislappen här var nog den
mest extrema. Det står 3 900 kronor. När jag nu googlar auktionspriser så verkar
det som att man kan få en pelikan för dryga tusenlappen. Kanske var denna

signerad? Det är inte min och det var förstås därför som den flög under radarn

och inte kändes igen av Huvudsta loppis.



Min är osignerad och litet koppärrig. Men färgerna lyser nu
i skymningen, och inga andra skador. Så 150 pix var inte så dumt, va?
Jag gissar att Pelikan kommer att ligga etta på min Årets
loppisfynd-lista. Detta blir svårt att toppa.


Jag är så glad över Pelikan. Jag har länge velat ha något av Kaasinen, jag gillar
verkligen hans klumpiga uttryck, men har tyckt att mässpriserna varit väl höga.
Så det kan nog dröja innan fågeln får sällskap.


Den här fisktavlan skulle matcha fint annars.
Fem papp på en mässa.



Och Kaasinens olika fruktfat har jag ett gott öga till.


Men finast av alla hans saker
är ändå Pelikan!

Igång igen - men litet ringrostig


Efter en perod av för litet tid för loppisar och bloggande börjar jag nu bli klar med
vedklyvning och andra roliga men tidskrävande vårbestyr på landet. Här om dagen blev det
en sväng i Sumpan, detta loppismecka.


Söta koppar märkta "Terra". 5 pix och då spelar det ingen
roll att de är fatlösa. Perfekt storlek för en tryckning på
kaffemaskinen hemmavid. Läs om Terrastämpeln, som
lär innebära tysk eller japansk härkomst, här.


Mugg, Gustavsberg, 5 pix. Roligt mässingsfat för Pocket change, 10 pix.
Gaffel från Gense. Jag gissar efter att ha kastat ett öga på produktblad här,
att det är en barngaffel i serien Thebe. 5 pix.


Jag känner mig litet ringrostig. Var tvungen att googla
både Terra och Thebegaffeln! OCH den här rackaren.
Men här går jag bet. Etikett BodaShop under. Någon 80-talsgrej
(gräddkanna? från Kosta Bodas presentshop? Jag är övertygad
om att någon av FJ:s läsare vet svaret.


Aldrig lämna kvar udda fat i perfekt skick. En dag dyker
koppen upp - eller någon som vill byta till sig fat.
Det gröna tror jag är Gefles "Smaragd" till tekoppar.
Det diffar dock några millimeter när jag ställer det på ett annat
"Smaragd". De två vackert djupbruna i samma tekoppsstorlek
är bara märkta Rörstrand,
.


Jag har ett sug efter orange just nu. Vasen från
Elme glasbruk är underbar. Som en apelsinsorbet.
På prislappen stod det 200 kr. Jag tvekade en stund.
Sedan kostade den 150 pix. Då tänkte jag tanken som
man ska tänka ibland:
"Vad får jag för vas med samma skönhet och kvalitet
i en vanlig butik?" 


Till sist, kryddmått från Ikea. Jag hänger sällan där,
så jag har ingen aning om årtal. Kan vara från i fjol. Men det
har en härlig "plastic fantastic, 1960-tal"-känsla".
Design Sue Pryke. 10 pix.

"Don´t fence me in..."


... eller vad tänker hon som frontar annonsen för taggtråd, industristängsel och "punktsvetsat
nät för minkburar, hönsburar m.m."? Och framför allt - hur tänkte annonsören?
Jag hittade annonsen i magasinet "Hem o Fritid". Året var 1972.
Först 1988 inrättades Näringslivets etiska råd mot könsdiskriminerande reklam.
Fast... Cole Porter-melodin "Don´t fence me in" börjar faktiskt med raden "Oh, give me land,
lots of land, under starry skies above".
Kanske har flickan lagt vantarna på några hundra hektar mark - och behöver verkligen
produkterna på bilden?
Vad tror ni?

Nä, nu blommar det!


Va! Räckte det inte med den där g-klaven från 1970-talet? Nu kommer här blommor i omisskännlig
1970-talsstil också... Vart är Femtiotalsjakten på väg?



Nej, 1970-talet är inte mitt favoritdecennium, vad gäller
estetik. Men när jag hittade mammas badpåse i en garderob
på landet blev jag glad. Man blir ju det, av de där färgglada
sjuttiotalarna. Så bagen får hänga med ner på bryggan i sommar!

Rosor i Risinge


Själv har jag för mycket att göra just nu, och hinner inte ta någon tur till Norduppland.
Men för er som planerar en söndagsutflykt i den regionen: Nu har Risingeboden öppnat för säsongen!
Risingeboden ligger på Risinge gård utanför Gimo och är ett av mina favorithäng, vet trogna läsare
av FJ. Där hittar man alltid fina (och prisvärda) saker. Och ibland spektakulära.
Gunilla som har butiken mejlade på begäran en bild på något ur utbudet nu i säsongsstarten.
Kolla in fatet till vänster. Det är "Solros", Lillemor Mannerheim, Gefle. Ni känner igen mönstret från
tekopparna man ser ibland. Men jag har aldrig tidigare sett fatet.
Tallrikarna i Helmer Ringströms dekor "Dorothy" (till höger) är också värda
resan (20 pix/st...).


För er 60-70-talare... Längst fram en ensemble i grön terylene, klänning
och kappa, det svenska märket Magna, strl 42. Min favorit på bilden är
det hemsydda förklädet med brun/gula blommor.

Risingebodens öppettider: Alla söndagar fram till midsommar 11.00 -16.00.
Därefter även lördagar samma tid + de dagar då öppetskylten är uppsatt
- eller någon ringer.

PS. Naturligtvis fikar ni i Östhammar när ni ändå är i krokarna.
Dagnys Hörna.

Blogginlägget som slog an en ton


Retrobloggen Gamla Konsum visade nyligen en vägg med g-klavar från Bergdala
glasbruk. Bara någon dag senare såg jag den här blå på en loppis och drabbades
av ett sug. Jag vill också ha en sådan där vägg! Än så länge har den inga släktingar,
men trivs bra ihop med en tysk vas i samma intensiva blå färg.

Jag hittar nästan ingenting skrivet om Bergdalaklavarna, bara en artikel
i Smålandsposten. Där finns bild på en skylt från Bergdala med texten "Harrys G-Klav".
Harry Brandelius hette formgivaren bakom klavarna.
Bergdala gjorde även namn i glas samma stil. Jag minns att min systerson hade sitt
namn över dörren till pojkrummet. Då var det 1980-tal.
Men visst är Harrys G-klavar 70-tal?

Svårt hitta kompisar till Corint


Lina från Norrbotten har en efterlysning:
"Jag försöker med ljus och lykta hitta kompisar till min fina lilla karott "Corint" av Antita Nylund, Jie.
Det går inte så bra. Inga Tradera-auktioner, inget på Blocket. Jag bor i Norrbotten så utbudet
av vintagebutiker är inte jättestort.
Har du några tips?"

Om någon har "Corint"-delar till salu eller har sett några, mejla mig (Eli)
femtiotalsjakten@gmail.com så vidarebfordrar jag mejlet till Lina.

Har du en miljon över? Rädda Rio-Bio!


Neonskylten är från 1939, året då Rio-Bio invigdes i den lilla bruksorten Skutskärs nyuppförda
Folkets Hus. Bion har jag tyvärr inte besökt, trots att jag hängt en del i Norduppland.
Och nu kan tiden vara på väg att rinna ut. En FJ-läsare i Skutskär mejlade mig och tipsade om
en artikel i Norra Uppland (klicka fram till sid 8-9), där vi får veta att bions existens är hotad.
Filmbranschen slutar med filmrullar och går över till digitalt. Nu måste Folkethusföreningen få ihop
en miljon kronor till digitalutrustning. Annars är den anrika biografens öde beseglat.


Föreningen jagar pengar på alla håll och kanter,
berättar Norra Uppland. Man söker bidrag hos företag,
stiftleser och föreningar. Man vänder sig också till allmänheten.
Kanske finns det någon mecenat med en miljon
över bland FJ:s läsare?

Hälsning från en överlevare (Den blå del III)


Det finns fåtöljer, och så finns det Den blå. Jag har redan ägnat två inlägg åt denna överlevare.
Jag fick Den blå för flera år sedan när den skulle slängas. Här berättade jag om hur först soffan Belle och
därefter den färgstarkare, yngre och tjusigare Söndagsfåtöljen hotade Den blås existens i förra lyan.
Men Den blå bet sig fast i ett hörn.
När H och jag sedan flyttade ihop tänkte jag låta Den blå åka till tippen.
Men då krävde H att fåtöljen skulle få följa med till vår gemensamma lägenhet.
"Tills vidare i alla fall".


Och nu när vi skulle göra om i gästrummen på landet
- vem höll sig då framme och påpekade sin egen förträfflighet?
Jo, Den blå naturligtvis. Som anade att hans tid var på väg
att rinna ut hemma i lägenheten.
Den blå har till och med fått beundrarpost.
En av Femtiotalsjaktens läsare hörde nyligen av sig
och undrade om Den blå fanns kvar, och om fåtöljen
i så fall var till salu.
Fantastiskt, eller hur?

Servetter med dekor - tidstypisk duknings minsta detalj (gästinlägg)


Sune, min danske nätvän som bidragit med flera tidigare gästinlägg, är tillbaka med ett otippat
ämne. Dekorer på pappersservetter, 1950-70-tal. Fantastiskt intressant, tycker jag. Den här
1960-talsservetten med gårdsmotiv är min absoluta favorit. Vilken är din? Häng med!
Nu lämnar jag ordet till Sune:


Er livet for kort til at samle papir-servietter? Det var det ikke dengang disse servietter er fra...
så når jeg checker landskabet for retro-ting sker det at jeg finder en plastpose med en hel serviet-samling
stoppet ned, levninger fra en afdød tante eller mor, som ikke kunne få sig selv til at smide dem ud.
De sidste jeg fandt var proppet så usensitivt ned i posen at jeg måtte stryge dem med mit dampstrygejern.
Hvilket livet jo også er for kort til...med mindre man er en retro-nørd i pensionistalderen... :o)
(Servetterna på bilden är 1950-tal)


Papir-servietternes design har fulgt udviklingen fra 1950-1980 i tekstil- og porcelæns-dekor-design,
ofte meget veldesignet eller tegnet med stor humor, men så godt som aldrig med en signatur.
Hvem er designet servietten  med de stiliserede blomster (till höger) som minder om Marianne Westman
og Berit Ternell (specielt hendes "Fleur"-service designet for engelske T.G. Green)?
Hvem har tegnet de tusinder af forskellige designs?


"Fleur", av Berit Ternell för T.G. Green.


Servietternes alder beregner jeg udfra tegnestilen, papirkvaliteten og farvetryk-teknikken. 50'er
servietterne er nemmest at lokalisere når de er i tidens "new look"-stil, naturstiliseringer, halvabstrakte.
De er trykt på meget tyndt, "fattigt", uabsorberende papir, ofte med tunget kant. Ligesom tidens typiske
dekor med trykt stregtegning i bunden og 1-2 farver trykt oveni.


I 60'erne er papiret fortsat tyndt, men flere farver kommer til. Jeg har ikke rigtig gode eksempler
på 60'er "design-stil", så jeg viser lidt jule-og påske-servietter der er typiske for tiden.


Mer 60-tal.


Och ännu mer.


Fra slutningen af 60'erne bliver papiret tykkere, absorberende og i takt med hippie- og Panton-æraen
bliver der lukket totalt op for farveorgier og det cirkulære formsprog.


Mange af mine servietter har påtrykt "Made in Denmark", så jeg går ud fra at hvert land har sine
egne serviet-traditioner. Hvem ved noget om serviet-dekor-designere?
Jeg hører gerne...
God fornøjelse!
Sune, Retrogaragen, Brædstrup, Danmark

PS. Ja, vad vet ni om servettdesign under retrodecennierna? Sune vill gärna höra, och jag också.
Jag hade faktiskt inte tänkt så mycket på pappersservetten som konstform och samlarobjekt
innan Sune skickade mig de här bilderna.
Har du gjort inlägg om servetter?
Länka i en kommentar så lägger jag in länken här!
/Eli

En ganska hemsk lampa - ny eller gammal?


Den här har Rutger ett ont öga till. Jag tyckte den var så ful att den var snygg
när jag köpte den på loppis. Nu tycker även jag att den inte tillför vårt hem
så värst mycket...


Men innan den prismärks och åker ner
i sälja på loppis-låda: Vad är det för lampa,
och är den ny eller gammal?
Vet ni?
UPPDATERING: Naturligtvis visste FJ:s läsare!
Lampan är gjord av Josef Schott, för Smålandshyttan.
Förmodligen 1960-tal.
Tack till Maria och till Lyckliga Gatan-Vintage Kuriosa Design!

Loppisgodis


En snabb liten raid på Returskänken i Norrtälje i fredags gav ett trevligt resultat. Den här söta
burken som innehållit brittiskt godis kostade bara två pix. Ett sött fynd!


Vad har vi här? Ett ställ för någonting, men vad?
Den kostade 20 pix. Jag köpte den mest för att jag inte orkade
plåta i affären.


Svart solid plast och trä. Den känns för hög för ketchup och sådant?


En ljusstake från Christers keramik i Mariestad, som var i gång från slutet av 1940-talet
till början av 1970-talet. 20 pix.


Finns det några Christer-samlare där ute?


Medicinlådan är jättefin...


... eller kan bli om jag putsar mässingsbeslaget och oljar lådans trä.
Aktiebolaget Wilhelm Becker, Stockholm, var kunglig hofleverantör.


Gott om plats för tinkturer och sårpulver.