Upplockat under Nordupplandsrundan


Jodå, några inköp blev det i Norduppland. Rutgers AWF-tavla i utkanten av bilden visade jag här.
Sedan har vi...


... en flaska från Reijmyre som charmade oss med sin
assymetriska hals. 100 kronor gav vi. Jag kan ingenting om Reijmyre,
så hjälp till med info! Decennium, formgivare?


Korken satt ordentligt fast, och varför förstod vi när vi
kommit hem och tittat närmare på den. Inte original, kan
vi väl fastställa. Hur drottning Elizabeth av Storbritannien
har hamnat på Reijmyreflaskan är oklart. Litet kul, ändå.


Bara en ostämplad fin gräddkanna, 10 pix. Den ligger på två gardinlängder
i en oemotståndlig färg, 20 pix för båda. "Funkar som duk också", som man
brukar säga för att rättfärdiga diverse tygköp...


Marianne Westmans tobaksburk gav vi 200 kronor för, och det är ju inte ett
prismässigt fynd. Men fin är den, och vi hade ingen Marianne Westman-burk.
Och inuti burken fanns - tobak! Burken med det vackra teaklocket bär
Törebodas "mun"-stämpel. 20 pix.

I dag bär det av till Bergby gård i norra Roslagen. Där är det auktion.
Svensk sabel, vagnslyktor och pottskåp utlovas i annonsen. Inte vår tekopp riktigt,
men auktion i vacker miljö en solig dag är härlig underhållning och det nämns också
ett barskåp från 50-talet.
Rapport kommer, om kameran vill och datorn håller.

Stay tuned....

Sista natten - det var här allt började


Den gick på biograf Royal i Norrtälje 1974,
eller var det 1975? "Sista natten med gänget"
("American Graffiti") kom 1973 men på den tiden 
tog det litet tid från USA-premiär till visning
i svensk småstad. Hur som helst - inte bara jag
tyckte det var cool med 50-talsmusiken och bilarna.
Nu rullade den första 50-talsvurmen in över
Sverige, med Gul & Blås jeansmodeller "Elvis"
och "Marilyn", bandet The Boppers och förstås 
tv-uppföljaren till "Sista natten med gänget",
"Gänget och jag" ("Happy Days)
med Fonzie som färgstarkaste karaktären.
Minns ni?

TV8 kl 21.00

Loppisrunda i Norduppland


En loppisrunda i Norduppland gör en aldrig besviken. I förra inlägget visade jag AWF-tavlan som
Rutger hittade hos antikhandlaren i Hökhuvud. Därefter fortsatte vi till Gimo, där det just nu finns
tre riktigt bra ställen - alla tre är mer antik & loppis än bara loppis. Gårdsloppisen vid Korsbron
hade så här snygg ingång.


Och många snygga saker. Det här är "Trio" från Rörstrand. Formgivare?


Åhhhhh, en solgrind! Vilket fynd om man hade varit ute och letat grind. 600 kronor. Kan funka
som sänggavlar också?


De här glasen har jag sett enstaka av här och var. De är roliga med sin lågt placerade hänkel.
På etiketten står det Hovmantorp. Så nu vet jag varifrån de kommer också.


Anonyma tyska/polska/tjeckoslovakiska koppar. Men så söta. 80 pix för
sex stycken - de hade varit ett fynd till sommarstugan om sommarstugan inte
redan varit överfull av loppisfynd...


Mitt emot kyrkan í Gimo inhyser den gamla tv-affären numera en antik & loppis.
Ställen med antikkatt eller antikhund får alltid stilpoäng.


Blå blå glas. Från Gullaskruf, och enligt handlaren av Hugo Gehlin. Tio delar, 750 kr.


Sparbössa för telefonpengar. Förmodligen saknas en del på den, men
trots detta är den kul. 90 pix har jag för mig att priset var.


Söta samlartallrikar ur serien "Paradis" av Björn Winblad för Nymölle. 100 pix/st.
Det blev några inköp här, bland annat en Helmer Ringström-dekor jag inte hade.


Och så favoritbutiken Risingeboden. Bilden på vasen tillägnas kamraterna
från retrobloggarresan till Dalarna, där "Åseda" nämndes i var och varannan mening.


Den är så snygg, Timo Sarpanevas gryta. 750 kronor är ett betydligt bättre
pris än vad man ser i Sthlm. Men den fick stå kvar. Däremot hittade vi två
härliga lampfötter - denna loppisrundas bästa fynd. De kommer att dyka upp på bild
när Rutger och jag bestämt oss för om de ska bära hans "Unikko"-skärmar
eller mina fyndskärmar med okänt ursprung.

Jodå, bilder på de övriga inköpen från den hör rundan kommer också.
Stay tuned...

Det var på Capri vi mötte varandra


Nä, så var det ju inte. Men i antikboden i Hökhuvud hittade Rutger i dag den norska
tavlan från AWF stämplad Capri. Mer 50´s än så här blir det inte - Capri var ett
poppis namn på allt från byxmodeller till serviser och soffor under charterresans
första decennium. Fast sången "Capri" med Sven-Olof Sandberg kom redan 1934.
Tavlan följde, nedprutad till 100 pix, med hem.


Det vackraste i Hökhuvudbutiken var klänningen från samma tid.


Rätt stuk, fel storlek. Suck.

Efter två vilodagar efter Dalaturen var vi alltså igång igen, Rutger och jag.
Vi hann med fyra loppisar/antik under en tripp till Norduppland.
Rapport kommer - stay tuned....


Hög tid att visa loppisfynden från Dalaturen


31 loppisar på tre dagar - då blir det en del... Jag dukade ett bord med allt Rutger och jag köpte
under retrobloggarresan i Gävle-Dala-området. Kannan var ett av de riktiga fynden, Piruett från Rörstrand,
50 pix på ösregnsloppisen i Rättvik. Den och allt annat står på ett tyg som Porslinan hittade
på kommunens loppis i Sandvilen, men som hon kamratligt lät mig få eftersom det inte var hennes färger.


Tyget är en gardin som sytts på som foder till ett lapptäcke
så gräsligt att jag inte tänker visa den sidan. 35 pix.
Ett stycke fanerväv hittade jag i Ludvika, 20 pix, fynd.
Svart cigarettetui, också det 20 pix.


Lampskärmarma för 25 kronor tillsammans, i ett tyg som många gissar är ett Sven Fristedt,
mitt första köp och största fynd under resan. Litiografin av Lars Norrman är Rutgers bästa inköp.
300 kronor i en antikaffär i Sandviken. Värd varenda krona eftersom Rutger har en annan litografi
föreställande señorita från samma 1950-talsserie.


Kruset av Bo Borgström fick jag av Porslinsbloggen. Han visste
att jag redan hade ett ljust...


... så nu har jag början på en samling. För man kan ju anta att det finns fler.


Apropos samlingar... det blev en rejäl trave Gefletallrikar med Helmer Ringström-dekorer.
Från vänster uppläggningsfat i blå "Majlis" under ett mindre fat i ovanliga blå "Kryss", "Dill",
"Delfi" och så längst ner grön "Safari".



Två olika Gefledekorer heter "Dill". Bara en beskrivs i
boken "Gefle porslinsfabrik", som "Dillkronor i svart med färgband"
Det låter onekligen som den på bordet, och det är också den som
känns mest Helmer. Vem ritade då den "Dill" vi ser i mitten
på andra bilden?


Rörstrandkopp utan namn, 9 pix. Sockerskål och gräddkanna, Gefle, Lillemor Mannerheim,
har glömt servisens namn - Benny, hjälp mig! 40 pix för setet. UPPDATERING: Benny: Den röda
gräddsnipan från Gefle av MA-modell i den röda glasyren Rubin matchas av sockerskålen i T-modell
(tror jag det är).


Bara en söt kruka, 10 pix. Handdukar i bakgrunden, men dem kommer jag att visa
i ett separat textilinlägg.


Tre recepthäften, 10 pix tillsammans, fyndade på gårdsloppis. Hyllbård i en ljuvlig blå färg, 20 pix.


Nostalgi till bakskåpet. Ergoburk, 75 pix i Rättvik och så
en bakpulverburk från min egen ungdom. Kunde inte låta
bli den 70-talsglada burken trots priset 30 kronor.


Resans billigaste fynd! Rutger hittade flaskförslutaren
för en krona. Han la även vantarna på en Tracy Ullman-LP
för tian jämnt, men den får inte vara med på bild.


Plastbandsklädda galgar för 10 pix/knippet var ett bra pris. I bakgrunden Helmer Ringströms
"Ruter" i rött och grönt.


Stockholm. London. New York. Efter loppisresan har vi tre köksur... Hittade det ena efter
det andra, två för 85 pix/st och ett för bara 20. Det lutar åt att klockan längst till vänster
blir den som kommer upp på väggen.


Ahhh, 50-talsformer!

Och hos Form55 hittar ni hans fynd från resan.
Porslinsbloggen berättar om första dagens raid. Och här
om dag 2, regndagen och här om dag 3 och Ludvika - ett loppismekka?
Porslinan om att fynda i hällregn.
Och 50-talskeramik om Retrobloggträff och loppishimmel.


PS. Här ett inlägg från förra årets bloggarresa. Då var det
"bara" Porslinsbloggen, Form55 och jag.

Hemma med fynden


Vi stannade vid nästan varenda skylt. Det blev 31 loppisar
på tre dagar. Ett snitt på drygt tio per dag får väl anses godkänt
för ett gäng retrobloggare? Och vi hade hyrt en familjebuss
- för att få plats med sideboard, matbord och andra möbelfynd.
Några möbler blev det tyvärr inte, men ett stort antal kassar
med andra inköp.


Att åka på loppisturné med likasinnade är fantastiskt
roligt. Alla vill svänga av när en loppisskylt dyker upp.
Alla rusar ut ur bilen och drar iväg som spårhundar
mot loppisen. Och alla hjälper varandra att hitta det
man letar efter. Fast det sistnämnda förutsätter förstås
att alla inte letar efter exakt samma saker...


Rutgers och mina fynd från resan fyller
ett litet bord och mer därtill. Saknas på bilden
gör lampskärmarna som jag visade här
och en litografi.
Inlägg med närbilder på fynden kommer.
Men nu ska vi pusta ut litet först!

Allt det här köpte jag - inte


Så här glada ser vi ut när vi närmar oss dagena första loppis, vi i bloggargänget som är ute
på fyndturné i Dalarna. Nästan lika glada som "Fruktfamiljen" på handduken av Louise Fougstedt.
Handduken hängde tillsammans med flera andra från tiden. Ett par av dem följde med mig,
dem får ni se i kommande inlöägg.


Men oj, vad många fina saker som jag inte köpte i går. Vi avverkade sex eller sju loppisar, varav
nummer två i hällande regn. På Knektplatsen i Rättvik vadade vi i stora sjöar på utomhusloppisen.
V som inte klätt oss i regsntäll och stövlar blev genomblöta. Men vad gör man inte för konsten.
Handduken med strofer ur barnvisor blev kvar, den är sigerad M. Bühler.


Även handduken med "Made in Ireland" fick hänga kvar. Vid det här laget var jag mer intresserad
av vintage-flip-flopsen i ståndet bredvid.  


När det blivit uppehåll bläddrade jag bland en kollektion mycket fina
och hyfsat prisvärda (350 kr för två våder i bra skick) 1950- och 1960-talsgardiner.
Det på bilden och alla de här köpte jag inte:






Jag tycker att den med ljusblå blommor är så söt.


Till sist: Kan ni begripa att jag klarade att motstå den här kudden för 50 kronor?
OCH en svart lampa från Ewå som fanns inomhus på denna vår sista riktiga loppis för dagen.
Men kudden passar inet riktigt in i färgskalan hemma. Och lampan som kostade 240 pix gick inte
att testa.

I dag väntar två utomhusloppisar och förhoppningsvis ytterligare några fler små.
Stay tuned...


Nytt rekord - 14 loppisar på en dag


14 loppisar i Gävle, Sandviken, Järbo med flera ställen avverkade vi på första dagen av loppisracet
"Dalatur 2011". Vi, det är Rutger och jag, Porslinan och Form55, guidade av Porslinsbloggen.
14 loppisar på en dag, det var rekord för oss alla.


Mitt fínaste fynd i dag: Två stora lampskärmar i fantastiskt fint skick, 25 kronor
för paret. Men vi grubblar alla över tyget. Hjälp oss! Vad heter det, vem formgav?


Redan första dagen i Gefleområdet åkte det ner en hoper Helmer Ringström-
dekorer i mina påsar. Några av dem, "Majlis", "Ruter" och "Safari", ser ni här.
Resten av fynden kommer i senare inlägg. Till sist, kvällen är sen och i morgon
väntar en lång loppisdag, några bilder från dagens vackraste loppislokal:




Loppisen var inhyst i en stuga på en bondgård. Tre hundar mötte oss nyfiket när vi steg ur
vår hyrda niopersonersbuss på gårdsplanen, och så här fint var det inne i stugan. Här fyndades av en
i bloggargänget, och själv hittade jag några sådana där roliga tunna recepthäften från 50-talet.

God natt från Dalarna. I morgon fortsätter äventyret. Stay tuned....

On the road again...


I dag bär det av ut från Stockholm. Det är dags för sommarens bloggarloppisraid.
Vi är ett gäng retroböoggare som under ett par dygn ska göra landet osäkert.
Stay tuned....

PS. Ett gammalt inlöägg om mjölkbryggor hittar du här.

Sköna småloppisar - och ett riktigt tygfynd


Sommargrannar som slår sig ihop om en annons i lokaltidningen och ställer upp sina bord litet avspänt
på någons gräsmatta.Det är kanske inte de fyndtätaste loppisarna, men det är mycket, mycket trevligt.
I helgen klämde vi några sådana loppisar, bland annat den vid gamla pensionatet i Stäket, Roslagsbro.
Pensionatet la ner i mitten av 1970-talet men skylten finns kvar från the heydays. Vägskylten
verkar ha haft många liv, som allt från 30-skylt till stoppförbud och med mera.


På pensionatsloppisen fanns Rörstrandskoppen utan namn med tre fat (litet nagg på koppen),
5 pix och det härliga tyget, 10 pix. "Sill i Kvadrat"-burken i perfekt skick fick jag för 5 pix på en annan
byloppis. Även den stora skålen i "Medicinalranka" fanns i den byn, 10 pix, liksom tomtepojken märkt
Valli, 10 pix. Ett nummer av Antik & Auktion från 1990-talet med rubriken Ditt okända porslin kostade 
5 pix i Norrtälje och hjälpte mig identifiera en tysk blommig kanna jag har. Julklappsbanden för 5 pix
är från samma loppis.


Porslinshästen från ryska Lomonosov, med pytteliten hovskada
kostade 5 pix. Den kommer gissningsvis att uppskattas trots skadan,
av någon i nioårsåldern.


Till sist, ett fantastiskt härligt tyg från en av byloppisarna. Två långa våder
och en kappa på sex sju meter (har inte ens orkat mäta än). Klara färger,
man blir glad av det. Ursprung? Är det ett 1970-talstyg eller från Hemtex 2008?
UPPDATERING: Svar direkt! Tyget heter Orvokit (Violer), är ett 70-talstyg
formgivet av Marjatta Metsovaara. Tack till Hanna Karlzon, som hade hela svaret.
Elina och Kerstin hade också bra koll. Och igen - det är ett fullständigt ljuvligt tyg.

American Car Show som vykort


När är Norrtälje som snyggast? Jo, den lördag i juli då American Car Show äger rum. Senast jag
letade vykort över Norrtälje/Roslagen så var det samma gamla Stora torget med rådhuset och
tecknad skärgårdsgubbe. Vore inte något sådant här litet roligare?


Stan kunde fås att se ut som motorstaden nummer ett. Byggnaden bakom parasollerna är
för övrigt mitt favorithäng i "Norrtan", loppisen Hamnladan. Nu kör jag på med litet fler bilder
från årets American Car Show. För att vara en femtiotalsblogg så har FJ oroväckande
sällan bilinlägg. Så när jag nu ändå tog en massa bilder i går...


Vi börjar med 3 x Buick.


Jag älskar de där "blupparna" som Buick har på sidorna. Vad kallas de? Finns det ett ord för dem?
UPPDATERING: Peter som har bloggen K-Retro upplyser om att de kallas portholes (hyttventiler).
Kolla in hans blogg, till exempel här litet Buick-historia.


En till som plåtade Buick.


"Bluppar"!


Och nu kommer ett gäng bilder på bilar jag tycker är vackra, men där jag inte skrev upp
märke och modell. Kunniga FJ-läsare får gärna komplettera med den informationen.










Även dagarna före och efter bilutställningen förskönar den staden med omnejd. Man vrider nacken
ur led ute på vägarna, och drömmer om en egen amerikanare.

Stay tuned... det KAN fortfarande bli en eller annan bild till från ACS.....

Glada raggare och dollargrin i Norrtälje


Ni ser så coola ut, får jag ta en bild till min femtiotalsblogg? frågade jag grabbarna som såg ut
som äkta gamla  raggare. Det fick jag. Killen längst till höger är bilens ägare...


... och då förstår man ju att han har all anledning att se nöjd ut. Hans Thunderbird var en av
bilarna som ställdes ut på American Car Show i Norrtälje i dag.


Men aj, vad har hänt här? Pojken med slangbellan instucken i byxorna gråter översiggivet.
Gårdens slitna bil har packat ihop in the middle of nowhere och pappa har vandrat iväg till närmaste
farm efter hjälp.

 
"Ah, them hillbillies and their good for nuthin´ wrecks", muttrar förbipasserande
som ser halmen och dryckeskaggen på flaket. Ingen stannar. Pojken gråter ännu mer.


Så det är klart att vi la våra Publikens röst på nummer 643,
för att den lilla scenen med pojkdockan satte igång fantasin.


Fast här kan nog vinnaren vara. Han hade byggt en husvagn, i retrostil efter egen ritning.


Alla ville titta på den söta vagnen.


Och ställa frågor. "Jag slutade räkna vid 400 timmar", svarade husvagnsbyggaren
på min fråga om hur lång tid det tagit, "och jag blev klar i onsdags". Han körde 20 mil
till American Car Show (i sin Fiat 500 från 1965, som väger 500 kilo och får dra 400 kilo)
och övernattade i sin husvagn på utställningsområdet.


Vagnen är nu till salu. Men det måste vara en köparen med rätta känslan,
annars stannar husvagnen hos killen som byggt den. Retrovagnen var utrustad med allt
man kan behöva - som resegrammofon, picknickväska samt fiskespö med gäddrag
från tiden. Intresserad av att köpa den? Mejla metalmansweden@gmail.com


Vad hände mer då? Jo, man fikade. Jag har aldrig sett så många picknickbord tidigare.


Man kom från Åland.


Norrtäljes silor har aldrig sett så New Jersey ut.




Om man inte förstått varför det heter dollargrin så förstod man det nu.


Fenor!




... och snygga baklyktor.


Och en del bilar har ögonlock.


En turkos pick-up truck ska Rutger och jag ha när vi blir antikhandlare. Två drömmar i en.


Annars är det här min typ. Den här Cadillacen var nog min favorit av alla bilar i dag. Jag gillar
de där bulliga modellerna från 1940-talet. Exempel: Buick Roadmaster från slutet av 1940-talet,
som jag tyvärr inte såg något exemplar av i dag. 


Bra där!


Även veterantraktorföreningen var på plats. Tips: Om du inte besökt deras Veterantraktorernas
dag vid Färsna gård, gör det i år! Den 13 augusti, programmet hittar du här.
Jag gjorde ett inlägg därifrån härom året, här är det.


Rutger tog också en massa bilder på American Car Show. Det här är en.
Jag tjatar nu om att han ska göra ett gästinlägg. Vi får se...

Vad heter Rörstrandsservisen?


De bruna faten gjorde att jag först trodde den var dansk. Men servisen är en Rörstrand, med
etiketten kvar på tekannan. Den stod tidigare i veckan hos Retrorummet i Norrtälje, den lilla
butiken som bara har öppet på somrarna och som jag gillar skarpt för det roliga utbudet och de hyfsade
priserna.


Killen som har Retrorummet berättade att siffrorna under koppen ger vid handen
att servisen producerades under sent 50-tal, tidigt 60-tal. Men någon stämpel med
dekornamn finns inte. Vem vet namnet?
UPPDATERING: Jan berättar i en kommentar att han har tekannan, men slät utan
blommor. Hans kanna är märkt med Rörstrandstämpel och Fokus och
djupstämplad med nr 329. Kanske är "Fokus" namnet på hela servisen?

PS. Retrorummet har öppet mån-lör under juli månad.
finns inte

Små finska (nåja) fynd


Tja, det blev ju inga megafynd på loppisarna i Finland. Men på Röda korset i Viitasaari hittade
vi i alla fall några saker. Rutger föll för den gula vasen, 3 euro, och spanade också in det röda
och det gröna fatet. Plastic fantastic. Det gröna är Tupperware, sannolikt nytt? Det röda...


... fatet kanske också är nytt? Vi gillar det skarpt i vilket fall.
Och det röda och det gröna tillsammans ger någon slags 60-talsvibb.


Där hängde en lampa också... Den står nu halvuppackad hemma i rummet med de ouppackade
flyttlådorna. Kontakten saknades, därav det facila priset 12 euro (dryga hundringen). 
Någon som känner igen modellen, den litet kantiga?


Till sist, en liten tysk vas från Jasba. Den var så bullig och söt,
så trots att jag beslutat ge bort och sälja av de flesta av mina
tyska vaser så - blev det en till. För en euro.

Kirppis!


Kirpputori = Loppmarknad (rak översättning: Loppistorg). Kirppis = Loppis. De enda ord
jag pluggade in inför Finlandsresan. Redan i Tammerfors trodde vi att vi hade fått napp.
Men butiken med den underbara statyn var semesterstängd.


Men jag tog litet bilder genom fönstren. Kolla djuren! Jag tycker att lodjuret, tvättbjörnen och några
av de andra ser ut att komma från samma tillverkare. Vilken? Har Femtiotalsjakten några
läsare som kan finsk keramik, porslin och glas och som kan svara på frågor?
UPPDATERING: Ja, naturligtvis! Helén berättar i en kommentar att djuren kommer från ryska
Lomonosov, precis som kopparna längre ner i inlägget.


Det framgår inte riktigt här, men rådjuren var stora,
cirka 15 centimeter höga. Tyvärr såg jag inga prislappar
genom fönstret.


Amurin Kirppis, Tammerfors. Såg mycket lovande ut, massor av saker i flera rum.
Ett tips för er som har vägarna förbi.


Fräslningsarméns loppis i samma stad var öppen, men inte så kul.
Och...


... precis som hos Myrorna och Stadsmissionen här hemma
var priserna höga. Lampan gick på 45 euro, cirka 420 kronor.
Är det en Verner Panton, eller annan formgivare som (nästan) motiverar
priset?


Vi hann med sju åtta loppisar under vår resa Åbo-Viitasaari. Av dem var egentligen bara denna,
Röda korset i Viitasaari, och en loppislada i samma område intressanta. Övriga var mer lumpbodar
än loppis, med skräpiga, trasiga eller bara tråkiga saker, och trots detta ofta med höga priser.
Men hos Röda korset fick vi med oss ett gäng saker, för sammanlagt 200 kronor. Funderade ett tag
på bildens fina "retrolamppu" för 10 euro, men lät den hänga kvar och se trevlig ut.


De här glasgrejerna kostade mellan 15 och 30 euro, vilket antyder kvalitet eftersom inget annat
på loppisen var dyrare än det borde vara. Tror faktiskt att det stod ett formgivarnamn på en lapp.
Vilket/vilka glasbruk, någon? UPPDATERING: Den röda till höger är Ryhimäen lasi berättar Anonym i en
kommentar, vilket torde betyda glas från Rihimäki glasbruk, vilket är namnet som även Porslinsbloggen och
Randiga Tråden nämner. Formgivare Ulla-Maja Wikman.


Kände inte igen de här murriga taggiga skapelserna heller. Att fråga dem i butiken var inte att
tänka på, språkförbistringen var stor så fort man åkt av färjan i Åbo. En grov uppskattning: Åtta av to
vi pratade med i affärer och fik valde engelska, en använde stapplande svenska och en
pratade okay svenska. Den svenskspråkiga (och mycket bra) tidningen Hufvudstadsbladet som jag i min
okunskap trodde att jag skulle hitta på mackarna, åtminstone i närheten av Åbo, lyste med sin frånvaro
tills vi var på båten hem igen. UPPDATERING: Humppila glasbruk ligger bakom glaset. Benny på Porslinsbloggen:
"Såna i mitten på övre raden har jag, de är formgivna av Tapio Wirkkalas bror Tauno Wirkkala tror jag...
men även de övriga tror jag till största delen är Humppila."



Kopparna var rara, med sitt överflöd av guld. Fem euro styck.


Så här såg stämpeln ut. (Rättvänd?)
UPPDATERING: De gula kopparna är tillverkade i Ryssland
i Sankt Petersburg på Lomonosov porslinfabrik. Porslinet är
handgjort och handmålat, därför rekommenderas ej diskmaskin
eller mikrovågsugn då dekoren kan skadas på porslinet,
berättar Kristina i en kommentar. Tack!


På den tomma hyllan stod tre bestickslådor i plast som
höll måttet för våra kökslådor. I nästa inlägg ska jag visa de få
men ändå trivsamma fynd vi gjorde.


Men åh, vad synd att Tammerforsbutiken var stängd. Tänk så fin hon hade
varit i vår hall...

Jag vill gärna höra andras erfarenheter av loppisar i Finland.
Det här var ju en kort resa i en begränsad del av landet, och vi hann ju
inte med så mycket. Så, kommentera om du varit över dit och plöjt loppisar!

UPPDATERING: Retrobloggaren Elina i Åbo tipsar om denna lista
med loppisar över hela Finland.

Taxam för svar om Jonell


Här är Finlands snyggaste utedassdörr! Handduken som pryder insidan på
dörren är från 1950- eller 60-talet. Mer visste inte dassets ägare. Så hemma igen
efter semesterresan österut undrar jag nu....


... vem är/var Jonell (Tonell?). Handdukens
övriga text lyder All pure linen och Fast colours.

Fler finska inlägg kommer, så stay tuned....

Semesterstängt


Även en retroblogg kan behöva vila upp sig. Så med denna bild av mamma, lagom lycklig över
att pappa dyker upp med kameran i tid och otid, annonserar jag sex dagars semesterstängt
på Femtiotalsjakten. Bilden är tagen omkring 1965. Mamma och pappa är på sin årliga semesterresa
med bil till Norrland. Maten lagas på gasolkök (tuben står till höger om mammas fötter) och äts
vid klassiskt picknickbord. Och naturligtvis är transistorn med!


Tältade gjorde mina föräldrar, precis som familjen i annonsen från Allt i Hemmet, juni 1965.
Själv fick jag stanna hemma på gården, där mina storasyskon och morfar tog hand om mig och korna
denna mina föräldrars enda lediga vecka om året.


Så här har Rutger och jag möblerat i vardagsrummet åt dem som lånar vår lägenhet medan
vi är på resa. Så att också de får den rätta 60-talskänslan. Nej, jag skojar bara. Bilden är från Nostalgicum
i Göteborg, värt ett besök, kolla inlägget därifrån.







Helmer-lycka och tåg-lycka


Storslam redan på första loppisen i dag! Husröjning, det verkade vara medelålders barn
som sålde av bohag efter förälder. Alltid störst fyndchans på sådana loppisar. Mycket riktigt.
Min syster och jag stötte på vägen in ihop med en släkting till oss som bärgat hem ett antikt slagbord
och två trädgårdsstolar.
Själv hittade jag insvept i papper i en plastburk Helmer Ringströms dekor "Teve", Gefle modell E.
100 pix. För en kopp? Tre? Nej...


... sex koppar! Fantastiskt skick, bara ett litet, knappt märkbart,
nagg på en av kopparna. Extra roligt eftersom jag inte har
haft någon kopp i modell E. Se massor av "Teve"-delar hos
Upsala-Ekeby-Samlarna.


Och dagen fortsatte bra, med den här lampan för 30 kronor på en LRF-auktion...


... varifrån jag också plockade med mig en sprucken
"Swing"-tillbringare för 20 pix. För mycket  förstås, men "Swing"
är svår att motstå.

Dagens härligaste upplevelse var när en pojke vann budstriden
om ett leksakståg på auktionen i Gräddö. Övriga publiken följde spänt
budgivningen och skrattade högt -och lättat - och applåderade
när klubban föll och den lyckligt tjoande pojken fick sitt tåg.
(Jag såg inget jag ville ha på auktionen, och hade glömt kameran,
så ni får nöja er med den ögonblicksbilden i ord ;-)

Vad gjorde dig lycklig i dag?

Detaljrikt fik i Vaxholm


Café Silltruten står det på skylten. Uteserveringen ser ut som en av många likadana, med moderna
standardmöbler. Men det här fiket i hamnen i Vaxholm visade sig vara ett fint inrett kafé,
med många vackra detaljer...

 
 
 
 
Silltruten har var varit kafé i tio år, berättade en av tjejerna bakom disken.
Dessförinnan var det dykaffär, och även tidigare butik. Det tidiga 1900-talsstuket
har Silltruten haft från starten.


Tre rum, alla med tapeter i gammal stil och ihopplockade möbler i en trivsam blandning.


De majestätiska pelargonerna i alla fönster var rena Sundborn-bonanzan.
Vaxholm har plötsligt blivit ett intressantare utflyktsmål! Silltruten har öppet
året runt.Ett längre inlägg med en fin beskrivning av kaféet hittar du hos
bloggen Fikatipset.

PS. 34 andra kaféer med gammaldags stuk, landet runt,
hittar du här på Femtiotalsjakten under kategorin Kaféer.
OBS! En del kan ha stängt eller bytt stil, så kolla upp fiket
 innan du beger dig dit.