femtiotalsjakten

Sommaren 2010 fick jag en ny formgivarfavorit. Under en resa Glasriket runt var den största
upplevelsen Erik Höglund-utställningen i Kosta. Jag gjorde ett inlägg om "Hemma hos Höglund" här.
Samtidigt pågick en annan utställning om Höglund, "Utmanaren Höglund" på Blekinge läns
museum i Karlskrona. Även den fick besök, men jag glömde göra ett inlägg.
I dag återupptäckte jag bilderna därifrån. Första bilden: Kunskapens trä.
Järnsmide med glasäpplen. Och ormen....


... slingrar sig runt stammen.


Uställningen i Kosta innehöll en briljant utvald samling föremål
och berättelser. Citat av Höglunds vänner och kolleger gjorde
honom levande. I Karlskrona var utställningen mer old school.
Men det här var kul - Erik Höglunds egen beskrivning, från en
utställningspresentation 1966.


Hette skulpturen Tyngdlyftaren? Jag tror det. Så han kämpar! Med tyngder
vi inte ser....


Erik Höglunds glasreliefer för fönster och väggar är underbara. Här fanns flera.

Denna fick gärna hänga här hemma!


Flaskor i Höglundsbrunt och grönt.


Blått, en annan av hans typiska färger. Jag gillar sigillen med djur skarpt, och kvinnorna
och männen i relief på flaskor, askfat och glas.


Så söt, den lilla vasen som håller händerna på magen! Jag har inte kvar anteckningarna från
utställningen så jag har tyvärr inga fakta om föremålen. Gissar att vasen är 60-tal. Har aldrig sett
den på några mässor eller i butik.


Ännu sötare!


En av 1980-talets storsäljare. Tjurhuvudena gjorde Höglund för Studioglas Strömshyttan.
Men den första vasen med horn blåstes på Kosta på 1950-talet. 


Sista beställningen. Kyrkfönstret med DNA-molekylen daterat 1994 var enligt
utställningstexten det sista beställningsverket. Som aldrig kom på plats, på grund
av motivet: Bilden av skapelsen.


Det senaste året tycker jag mig ha sett allt mer Erik Höglund-glas på mässorna.
Stämmer det?
Och finns det några Erik Höglund-samlare bland FJ:s läsare?
Berätta gärna om era Höglundfavoriter i en kommentar!

Det råder litet stiltje här på bloggen. Ibland har man annat för sig. Men jag kom på att jag inte
visat våra två gula lampor - här kommer de! Plafonden hittade vi hos Domino Antik i somras.
Den är förmodligen tysk, och mönstret är ju ädel-50-tal.


Bastlampan köpte jag när Sundbybergs museum sålde av föremålen från sin 50-talsutställning.
Den hänger i gästrummet, eller ska vi kanske kalla det lagerlokalen, och ger ett mjukt sken.
När bastlampan lyser blir taket till spindelväv!

Bright lights, small city. Norrtälje är känd som sommarstad, men själv tycker jag att "Norrtan"
är vackrast i snö. Nu, alltså. Har du möjlighet, ta bussen (55 minuter) från Stockholm och gör
en dagsutflykt. Fika på Café Hörnan (gammaldags miljö) eller Tösses (bäst bröd), besök antik/retroaffären
Mormmors prylar (bilden). Om det är lördag, köa utanför Pingstkyrkans loppis
i Görla industriområde kl 10.


Och alla dagar, missa inte min favoritloppis Hamnladan. Jag har aldrig kommit
därifrån utan en grej. I fredags följde bland annat de här med. Endast 50 pix för fem
koppar och tre fat i fint skick plus några delar med småfel. Prisvärt för Gefles
"Agneta", som verkar vara en bubblare på porslinstoppen.


Och så har stan några fina neonskyltar, som klassiskia skoaffären Fröbergs.

Här hittar ett gammalt inlägg om "1950-talsstaden Norrtälje - vinter".

Piloten som tycker att han har ett busvasst flygplan, och som inte förstått att han inte är
en riktig pilot utan bara överdelen i en äggkopp, tittar misstänksamt på det oidentifierade flygande objektet.
Gullaskrufslyktan, Vineta av Kjell Blomberg, hittade jag dammig och full med stearin för en
tia på loppis. Sådant är lätt att åtgärda.
Äggkoppen köpte jag i London 1981, tycker den är oerhört charmig.

Trevlig fortsättning på veckan!

Loppisrundan tidigare i veckan var den första på en månad. Jag började på egen hand, hos
Vingens Återbruk i Råsunda. Slog snabbt till på Algas A-pussel, för den vackra kartongens skull.
Och plockade också med mig en bok med vackra pärmar. 20 respektive 5 pix.


Två fina pusselkartonger till fanns det...


... och ett bingospel! Fast jag nöjde mig med Algapusslet.


Förra inlägget handlade ju om prissättningen hos Myrorna. Även Vingen, som
är en liten loppis i en enkel lokal på en bakgata, vet sedan en tid tillbaka att hugga
i med en del priser som inte är loppis. 70 kronor för UE-vasen signerad GA.


Dagens största fynd. Ser ni rullen längst fram, med en
gummisnodd runt? Vet ni vad det är? Jo, en fanerväv, sådan
som man hade som väggskydd runt sängen på 1950-talet.
Närapå omöjlig att få tag i. Priset: 10 pix. Här visste inte Vingens
vad de sålde. Fanerväven är nu på väg till en annan retrofantast,
som bllev rätt glad över mitt fynd...


Vidare till Myrorna i Sumpan, nu tillsammans med Rutger. De här emaljerade skålarna och
askfaten (?) i olika storlekar kändes 1960-tal. Här var det jag som inte hade koll. Vände på några fat
och där fanns prydliga etiketter.


Studio Laurana. Startades av en Franco Bastianelli, googlar
jag, och det är möjligt att signaturen under vissa av faten var hans.
Jag hittar väldigt litet skrivet om Studio Laurana. Någon som känner till
Laurana-emaljen eller till och med samlar?


HT Collection, 4 000 kronor för två fåtöljer och en pall. Inte heller HT Collection
kände jag till. Finskt verkar det som. Oklart hur gamla/nya de är? Klädsel med svår känsla
av solkighet. Men priset var prutbart, förstod vi, fåtöljerna hade stått där ett tag.


Men åh, vad har man gjort med Fanett-stolarna? För visst är det vackra Fanett, av Ilmari
Tapiovaara för Edsbyverken? Men söndermålade.


Rutger och jag tyckte att vi efter en månads loppisåterhållsamhet kunde kosta
på oss att shoppa loss. Så det följde med en hel del saker hem. När jag såg
trappstegspallen utanför Loppisgallerian, bra skick förutom litet rost undertill,
slog jag tilll. Den hade stått där en timme. 275 pix. De brukar ju kunna gå på runt
500 kronor. Nu har jag två pallar från Lindqvist AB. Motala.
Den här får bo på landet.


Snygg lampfot, Tilgman. På lappen stod det 175:- för paret.
Någon hade splittrat paret. Litet synd, tycker jag.


En Gefledekor och -servismodell som jag inte sett tidigare. "Ronny"!
Litet lustigt med ett sött blommönster som heter "Ronny".


Som sagt, vi fick med oss en del hem. Det upp och ned-vända avlånga ytterfodret är ytterligare
ett riktigt fynd, 30 pix, finfint skick, Loppisgallerian. Skålen, "Tulpan" (kanske Helmer. osäkert om detta
är hans "Tulpan", det finns två Gefledekorer med samma namn) var dyrare, 95 kronor. Men som ny.
Till sist, Karin Björquists härliga "Tea". Kopp med två fat, 90 kronor, Myrorna. Jag hade redan en gräddsnäcka
i "Tea", hm, jag anar en servis det kommer att samlas på, eftersom Rutger föll pladask för koppen...

Första riktiga loppisrundan på evigheter i dag, och en riktigt lyckad sådan. Hos Myrorna
hittade jag den gröna lyktan (som egentligen är ett litet glas) för bara 10 pix. Systern till höger
har Lindshammar-etikett, där var prislappen på antikmässan 120 kronor. Nu har jag ett par, det är kul.
Och så är det ju något av en sport att försöka hitta något billigt på Myrorna, någonting som
slunkit igenom när deras värderare satt priserna.
Eller hur?

Litet, litet ljusare har det redan blivit på eftermiddagarna.
Vips, så har det snart blivit vår!
Längtar.

Går runt på Ikea och ser tydligt 1950-70-talsinspirerade möbler och prylar.
Ikea är duktga på breda trender, och retro peakar väl kanske just nu
som bred trend. 
Går ut på Ikeas lager, ser affischen. Va!? Har jag missat att de börjat
nyproducera klassikern "Lövet"? Nej. Det här är reklam,
för de platta paketen - om nu någon skulle ha missat uppfinningen
som Ikea fått all cred för.
"Allt började med att vi tog av benen från det här bordet 1956."


Men - varför gör inte Ikea några "retro editions"? Till exempel
"Lövet" skulle förmodligen sälja slut bara timmar efter att 
paketen med det nyproducerade 1950-talsbordet lastats
av på lagrets hylla.


Själv skulle Rutger och jag slå till på ett par "Lövet". Och jag tror att fåtöljen
"Skopan" i orange och vitt på bilden från Nordiska museets Ikeautställning här om
året skulle hitta köpare.

Vilken Ikeaklassiker skulle du vilja se i retro edition?

Vi var ute och julhandlade, drabbades av ett svårt kaffesug och gick in på första bästa
fik på Kungsgatan. Två latte och saffransmuffins senare började vi se oss omkring, och jag
fick en alldeles bestämd känsla av att vi satt på 1950-talsstolar vid ett 1950-talsbord på ett
i övrigt modernt fik.


Och visst! Tjejen i kassan berättade att stolar och bord var "gamla" och inköpta på
auktion. De hade tidigare stått på en restaurang. Ett räddat 50-talsmöblemang! Bravo! säger
amatör-k-spanarna Rutger och jag till kaféets ägare.
Bra fika också. Café Publik, PUB, korsningen Drottninggatan-Kungsgatan, Sthlm.


35 kaféer med originalinredning/retrostuk
hittar du under kategorin Kaféer.
Om du planerar ett besök på något av dem
kan det vara klokt att kolla upp om fiket
fortfarande är öppet, vissa har slagit igen
eller gjorts om.
 

Nyårsafton 2011 - barmark. Men traditionen bjuder att Femtiotalsjaktens nyårshälsning
består av bild på sparkstötting. Så, här är en av gårdens sparkar, längst in på övre logen,
omgiven av sådan bråte som förekommer längst in på logar, i väntan på vinterväder.

 
Nyårsafton 2010 - snö.                        Nyårsafton 2009 - snö.


Nyårsafton 2008 - blankis.

Tack, alla FJ-läsare för roliga, kunniga och allmänt
intressanta kommentarer under året som gick.

Gott Nytt År!

Dags att sammanfatta 2011, som varit händelserikt för mig och Rutger med
flytt, giftermål och tre utlandsresor. Här, kära FJ-läsare, är retroåret från A till Ö:

ÅRETS... AVSKED. Precis när jag hade börjat få till 1950-talet i min lilla lya så fick Rutger
och jag erbjudande om en hyreslägenhet. Ja, nästan en våning - TRE rum och kök!
På visningen satte jag fram en Twistburk för att charma spekulanterna.
Jag sa adjö till lyan med ett sentimentalt adjö-inlägg. Förstås.


ÅRETS... BILNOSTALGI I. De här busvassa åken plåtade jag på American Car Show i Norrtälje i juli.
Skönhetschock på skönhetschock. Kan det vara så att turkos är den allra vackraste 50-talsfärgen?


ÅRETS... BILNOSTALGI II. "Ödesdag för Saab", "Slutet för Saab?", "Ännu en
ödesdag för Saab". Nu är det slut (?) på ödesdagar för det klassiska svenska
bilmärket. Hej då, Saab och synd att det aldrig blev någon retroversion av
Saab 95 herrgårdsvagn. För nu har vi ju sett "Slutet för Saab".
Eller...? 


ÅRETS... BLOGG. Äntligen! Den 10 februari i år dök bloggen "Allt det gamla goda"
upp på radarn. Tidigare hade hon bara kommenterat andras bloggar - vilket slöseri!
Under året har vi fått se ljuvliga interiörer från Allt det gamla godas hem, fynd
utöver det vanliga, ruinromantik, utlandsreportage - och hennes bedårande dockskåp.
Keep up the good work!
(Foto: Allt det gamla goda - som hittade ÅRETS... FINASTE AFFISCH)


ÅRETS... BLOGGTRÄFF(AR). Över 100 retrobloggar har jag i min blogroll, och
det ständigt stigande antalet avspeglade sig under året i att det hölls bloggträffar
på alla mässor. På Antik & kuriosa i Kista i höstas avhölls TRE bloggträffar, en varje dag.
Snart får de ge oss en konferenslokal. Med mineralvatten, godis och kaffe.
Kaffekoppar - ja, sådana har vi själva. Många.


ÅRETS... FINFYND. Det ska vi ha! skrek Rutger och jag när han sex minuter
före nätauktionens utgång plötsligt fick syn på Nils Jonssons sideboard för
Troeds Bjärnum. Ett dyrt impulsköp som vi inte ångrat - en endaste minut.


ÅRETS... LOPPISFYND. Den norska kaffepannan i svart
med "Ilovan"-etiketten kvar? Eller den amerikanska kökshandduken
i vackert rött? Eller den gröna Argentaskålen? Eller...


... den ljusblå kaffekannan som jag fyndade en ösregnsdag under
ÅRETS... LOPPISRUNDA. Porslinsbloggen, Porslinan, Form55, 50-talskeramik,
Rutger och jag gjorde kanske DECENNIETS loppisrunda när vi under
tre målmedvetna julidagar i Dalarna klämde sammanlagt 31 loppisar.


ÅRETS... MUSEUM. Retrohöjdpunkten på Finlandsresan i somras var Alvar Aalto-
museet i Jyväskylä. Och så lärde jag mig ordet Kirppis. (Ja, det betyder loppis.)


ÅRETS... NYKOMLING I. Säkert sönderläst i många retrohem, och närapå ihjälkramad.
När Hus & Hem Retro dök upp i juni gjorde retrofolket vågen och har väl inte satt sig ner än.
Och ja, det är välförtjänt kärlek. Äntligen en "antiktidning" som bara handlar om det man vill
läsa om. Bara 1900-talsgodis. Inte en supkopp eller ett flintlåsgevär i sikte.


ÅRETS... NYKOMLING II. Retromässan i Münchenbryggeriet kom först i tiden men kommer på andra plats
i klassen Årets nykomling. Även här slapp man supkoppar och flintlåsgevär, den lilla mässan var
en orgie i orange plast, retrolampor och 50-talsfajans. Men efter två upplagor, vår och höst, efterlyser
jag ett smidigare insläpp och mindre återvändsgrändsträngsel i mässans första rum. Och litet mer möbler.
Den fantastiskt snygga gruppen på bilden är tjeckiskt 50-tal och stod hos Domino på höstmässan.


ÅRETS... RESA. Det här var första gången jag åkte till New York
med retroblick. Rutger och jag besökte fem antikbutiker,
ett par "Myran-ställen" och ett gäng loppisar. Och två diners.
Jag ska sammanställa en liten NY-guide när jag får tid.
Sök på New York så länge, så hittar ni inläggen.


ÅRETS... ROLIGASTE & MEST ROMANTISKA: Flytta ihop med Rutger i nya 50-talslägenheten
(och skicka skåpluckorna på mintgrön ommålning) och sedan gifta oss. Rutger satte dit
kökets tickor och Stil 55-handtag. Jag bara log.


ÅRETS... SERVIS. Kanske var ändå det här "Årets loppisfynd"? Kannan, sockerskålen
och tre koppar med fat och assietter för 150 pix på Täby galoppisen, där vi firade
Femtiotalsjaktens treårsdag. Gräddsnäckan hittade Rutger på nätet.
Numera dricker vi tea for two varje dag. "Luxor" var namnet.
Brickan är ny, från Toodeloo.


ÅRETS... SPOILER. Mycket att göra på jobbet, förkylning, lägenhetsförsäljning,
flyttbestyr, plikter på landet... Inget avhöll mig från att göra så gott som dagliga
inlägg på bloggen. 
Men - sedan kom Wordfeud.


ÅRETS... TV-SERIE. Sorry, "Pan Am". Bästa "retroserien" i år var brittiska "The Hour".
Tv-historia, kalla kriget-politik, kärlek, smog och tweed.
Oslagbart.


ÅRETS... UTFÖRSÄLJNING I. Bosättningsaffären "Björns"
i Vällingby plockade upp porslin från sitt lager. Porslin som
stått ouppackat i 40 år. En del av dem var Helmer Ringströms dekorer.
Åh, vilken dröm! Gröna "Majlis" till vänster, ett Mon Amie-uppläggningsfat
och en "Koka"-karott följde med oss hem.


ÅRETS... UTFÖRSÄLJNING II. Så här såg 1950-talsutställningen på Sundbybergs
museum ut. När den togs ner såldes föremålen ut till oss 50-talsfantaster
under en loppislördag. När jag plåtade till helgtipset om utförsäljningen
köpte jag bildens ljusgula bastlampa, som jag hade haft ett gott öga
till i flera år.


ÅTERBESÖK. Hjorthagen revisited. Här bodde jag i början
av 1990-talet. Stadsdelen, litet av en doldis, var ännu finare
nu. Det blir fler besök!


ÅRETS... ÖVERDOS. Så här mässtrött var jag efter Antikmässan,
Retromässan, antikmässa i Birmingham och Antik & Kuriosa
i våras. Och kanske kände fler som jag (det vill säga fler stockholmare,
jag vet att det inte dräller av mässor i andra delar av landet)
och uteblev till och med från Kistamässan.
För i vår hålls ingen Antik & kuriosa-mässa där.


Och nu står ett nytt år för dörren.
Vad önskar du dig av retroåret 2012?
(Bilden: ÅRETS... ISBORR)

Det har ju varit jul, så varför är tomten så ledsen? Jo, hans vackra servis "God Jul" går ur tiden,
slutar tillverkas. Nyheten läste jag på Expressen.se. Eftersom jag inte hunnit samla så många delar
får jag väl i fortsättningen besöka antikbutiker istället för Cervera. Jag har inte ens tittat efter servisen
hos antikhandlare, men där bör den finnas väl representerad - servisen tillverkades redan på
1800-talet och Gustavsberg återupptog produktionen på 1940-talet, lär jag mig av Leva&Bo-artikeln.

Är det någon FJ-läsare som äger både äldre och nyare "God Jul"-versioner och som kan berätta 
vad som skiljer dem åt, om något?

Jodå, jag hade varit snäll - i år igen! Bästa retroklappen var receptboken. Den stod högst upp
på önskelistan, och i tankarna hade jag redan placerat den på stringhyllan i köket.


Nu har jag samlat ihop alla utrivna recept och satt in dem i fickorna.
Härligt!


En blå julduk till min samling kom i ett paket med posten strax före jul. Den fick hedersplatsen
på teakbordet i vardagsrummet.


Design: Ingrid Jensen.

Nej, nu måste jag kolla runt på andra retrobloggar,
jag misstänker att fler än jag visar upp sina retroklappar...