Kokheta termosar - hjälp mig identifiera!


Brorsan, en av mina bloggkorrespondenter, har tagit denna aptitretande bild av sin och sambons två "Kokhett-"termosar, äkta 50-talare, och ett loppisfynd (den i mitten). Den vita Kokhetthatten är original, den blå inte.
Någon som kan identidiera loppisfyndet?


Kokhett med etiketten kvar, Arbetets museum, Norrköping.
Enligt den här bloggaren är en äkta bandytermos alltid en Kokhett.


Arbetets museum har en kaffeutställning med bland annat termosar. Här ser vi ett gäng
klassiker. Till vänster om Kokhett står Cal-Arne Bregers "Signatur" från 1962. Nästa rad, mitten:
Skaraplasts "Kompis", och längst till höger "Termic" av Stig Lindberg (1956). Känner du
igen fler klassiker på bilden? Kommentera!
UPPDATERING: Termosen längst till höger på andra hyllan nedifrån är från Termoverken
och var den första TV-kannan i Sverige. Just den färgen är ovanlig, vanligast var röd och gulvit,
berättar Bengt Albons i en kommentar.


Jag måste få visa "Kompis" i närbild. Kaxig, eller hur?


Min egen termossamling är blygsam, men jag har de här två från 1950-talet.
Och....


...detta omaka par. Den gula känns ju väldigt mycket 1970-80-tal. Men den
i Trabantbeige? På etiketten står det June. Mina efterforskningar ger för handen
att June-termosarna skulle ha tiullverkats i Jönköping. Där låg ju även Termoverken,
som tillverkade termosar. Är June en produkt från Termoverken?


Slutligen, två kompisar i mitt kök. Tillbringaren är Sigvard Bernadotte, Skaraplast,
1958. Termosen - ett loppisfynd - är betydligt yngre, kanske 2000-tal.
Någon som vet vad det är för en termos? Vi kan i alla fall se var formgivaren
fick sin inspiration. Eller hur?


Och titta här: Thermosmuseum i Delsbo! Agata, som har en riktigt trevlig
blogg, tipsade om museet, som finns skildrat i några små klipp på youtube.
Enjoy!
Och glöm inte att fika i dag! Ty:


... kaffe är inte bara gott, det är också en trafiksäkerhetsåtgärd!
Affisch på Arbetets museum.

Åhhh Norrköping (4) ... där allt är vackert


Norrköping är underbart. Överallt får du skönhetsupplevelser. Här kommer
tre saker inom hundra meter, vi går på Drottninggatans nedre del.
Ståhl Fastigheters skyltfönster bjuder på vacker inredning. Visst är det väl
Arne Jacobsens Ägget i nyproduktion?
Eller kopia?


Drottninggatans trottoar har stenar i skiftande brunsvarta färger.
Snyggt i regnet!

Skandias skylt är en klassiker. Svart paraply likaså.
Gillar du liksom jag Norrköping skarpt? Här har du fler inlägg:
 Café Väster. Café Broadway. Bråddgatan 14.

Äntligen advent, med 50-talsstjärnor


I morgon är det första advent. På landet hänger redan adventstjärnan uppe, sedan förra helgen.
Fusk - javisst, men väldigt trevligt i mörkret. Den här klassikern i gulmetall hade vi hemma när jag var barn,
och redan på 1950-talet var den en del av julen i vårt hem. Den säljs fortfarande.


Till femtiotalslyan i vardande fyndade jag den här stjärnan i en liten trevlig
antikbod på Ringvägen. Det är roligt att titta in i antikvitetaffärerna just nu, 
de är fulla av julsaker. I den här boden hade de ett helt bord med glögglas
för 25 kronor styck, jag ville ha allihop. Så det blev inga alls, kunde inte välja.


Bonusbild: Det här lilla nätta bordet med något slags metallskiva var riktigt fint.
Otydbar signatur i ena hörnet. Men jag har ju min Edmund.

Bara man fikar och äter lussekatter så (helgtips)


Tja, det är första advent-helgen och vad kan man tipsa om?
Det enda viktiga är att gå på kondis och dricka varm choklad och äta lussekatter
och pepparkakor. Eller stanna hemma och dricka kaffe och glögg och äta lussekatter.
Eller bjuda/låta sig bjudas på kaffe, glögg, lussekatter och pepparkakor. Eller...


... ta med sig lussekatter och kaffe i 1950-talstermos till någon trevlig plats.
Och kolla in termoskavalkaden här på bloggen på söndag - och hjälp  mig
identifiera ett gäng termosar jag inte har koll på.
Foto: Min bror.
Koppen: Rörstrands Linda, släkting till Gunhild i porslinsquizzen.

Nu står Brita Neuberg här


I höstas räddade jag en rulle tapet, gissninsgvis från 1950-talet, undan
 grovsophämtningen. Tapeten var märkt "Svensk vara" och "Brita Neuberg".
Jag frågade på bloggen, och på retroforum, om någon kände till denna Neuberg.
 Inget svar. Men nu har jag hittat henne. I en annons för vaxdukar från 1952:


Jag gillar mönstret som Brita sitter och ritar på, den vaxduken skulle jag vilja ha.
Den räddade tapetrullen har i veckan blivit omslag till sex stycken tidskriftshållare.
Jag kan väl säga att 50-årig papperstapet inte är det ideala materialet för pyssel, men
till slut lyckades jag få ihop det.
Nu gör Britas tapetmönster mitt hem vackrare! Eller... åtminstone intressantare.

Ljus i mörkret (2)


Åtskilliga minuter mörkare varje eftermiddag, men man kan alltid glädjas åt att
neonskyltarnas tid är nu. Hotell Adlon, Vasagatan, Sthlm.


Inväntar skymningen. Grand Hotel, Sthlm.
Ett ljus till i mörkret här.

Röda korsets butiker är också coola


I dag har jag besökt en annan cool butik, Röda korsets Kupan i Råsunda. Där hittade jag den här
 tillbringaren, söt som en citron. Jag har redan ett äpple i samma serie, det är gigantiskt och går klart över
 gränsen mellan  kitsch (dit jag räknar citronen) och superkitsch.
(Bonusinfo: Fruktfatet, vepan och nattygsbordet är fynd för sammanlagt 65 pix på Återbruksaffären
Vingen i Råsunda)

    
Men... vad är det för en serie? Vilket decennium? Vilket land? Jag frågade
de trevliga Röda korset-damerna, som såg ut att minnas 1950-talet och även
1940-talet. Men ingen visste något om denna fruktserie.
"40-tal?" gissade någon.
Jag tycker att de känns nyare. Någon som vet?


Det blev en trave tallrikar... förstås. Längst bak uppläggningsfat, Rörstrands Rita.
Jag har fått mina föräldrars Rita-servis från 1940-50-talet, lite osäker på decenniet.
Men den är klassisk, och funkar både till rött och grönt på julbordet och grönt
på midsommarbordet. Kul att hitta ett uppläggningsfat jag inte hade.
Längst fram: Gefletallrik, 1920-30-tal. Mer om den nedan.
Mitten: Cattelin....


... som jag köpte tre tallrikar för en krona styck av.
Tänkte att någon som besöker mitt loppisstånd
i vår kommer att ha nostalgiska minnen från
fiskkrogen i Gamla stan och bli glad.
OBS! "Duken", en stuv för 10 pix. Den känns 1950-tal,
jag tror den är det.



Så var det Gefle då. Skorstensmärket på baksidan berättar att tallriken gjordes
mellan 1925 och 1936. Jag har sökt på nätet på "Gefle" och "blåsippa" och
 "anemon", gissade att den kunde heta det den avbildar, men jag får ingen träff.
Vem vet? Porslinsbloggen-Benny?
I och med att jag tidigare hade en Tussilago (Gustavsberg, Wilhelm Kåge, 1920-30-tal)
så har jag nu börjat samla vårblommor. Var hittar jag  vitsippan och gullvivan?

 
Så fina!!!


Röda korsets butik/träffpunkt serverar också kaffe med bröd och är ett allmänt
varmt och trevligt ställe. Och så hittade jag 2008 års snyggaste julklappsetiketter,
Röda korset egen retrovariant Ett ark om nio stycken, från 1920-tal till 1990-tal,
för fem pix. Väldigt kul, väldigt prisvärt!
Kupans öppettider hittar du här.

På besök hos ett coolare 1950-tal


Jag tittade alltså in på Sivletto, butik, kafé, frisör i ett. Hade ju kollat deras sajt och förstått att detta är
1950-tal (och 1940-tal) med rockabilly, stuprörsjeans, tatueringar och raggarfrisyrer. Mitt femtiotal är ju mer
det lantligt snälla, jag var nog en Tommy Steele-flicka, misstänker jag. Och visst var det ett coolt ställe med coola kläder, men med rar personal - så inte ens en Tommy Steele-flicka behöver vara rädd att gå den supersmala spiraltrappan ner i Sivlettos 1950-talsvärld...


... trots att det första som möter är ett ufo! Men ett snällt litet ufo, i form av en lampa.
Den gamla Konsumskylten är evig, och kändes trygg att se bland allt amerikanskt.


Sivletto har kafé också, och massor av småprylar i de gamla diskarna.


Längst in i lokalen kände jag igen mitt femtiotal. Rya, roliga tyger, porslin...


... och ett ruggigt snyggt askfat.


På Sivletto blandas gamla grejer med nytillverkade. Den här söta tekannan
smälte fint in bland de autentiska 1950-talssakerna. Design: Maria Johansson.
Den fick mig att känna mig hemma. Och sedan hittade jag verkligen mitt 50-tal:


Vintern 1951, vinröd drömjumper.


Svart, grått, rött. Oslagbar färgkombination i kläder. En av många, många
klänningar.


Och här kan man bli 50-talsklippt. Jag undrar vilken frisyr jag skulle kunna passa i? Så här ser blir det när jag "yearbookar" mig tillbaka till 1952. Tror jag hellre vill ha något från slutet av 1950-talet...
Vilken 50-talsfrissa skulle DU kunna tänka dig?


Briljantin. Tre hyllor med hårgrejer hade
de på Sivletto.


Sivletto verkar också vara navet för den "lifestyle" som ligger någonstans 
parallellt med mitt 1950-tal. Läs mer på deras hemsida!

Ett par pin ups


I dag besökte jag ett 1950-tal där "Elvistjejerna" i Monets kommentar till "Här avslöjas myten om de första tonåringarna" hade känt sig som hemma. Sivletto på Söder kallar sig "Your one stop lifestyle shop". Och visst - här finns ALLT för den som vill leva rockabilly-50-tal (tror jag den rätta benämningen är?). Kläder, frisör, prylar, musik, you name it.
Kul ställe. Utförligare rapport kommer när jag gjort ut bilder.
Tills dess, två pin ups. "Johnny" och...


... hans väninna. Julklappstips: Detta söta lip balm med skjutlock doftar
bittermandel (jaja, "amaretto cappucino", då) och kostade överkomliga 49 pix.

Burkar till julkakorna och gotterna


Uppåkrakakor, stockholmare, klenäter, mjuk pepparkaka, och minst tre sorter till bjuderr vi naturligtvis på till julkaffet. Snart är det dags att börja julbaket. Men först måste vi ha fler burkar. De här såg jag i ett skyltfönster på Upplandsgatan, Sthlm. Domherren och den höga röda burken i bakgrunden känns 1950-tal.


Och Triett, trevåningsburken, är en klassiker från rätt decennium. Även burken
som Triett står på är en misstänkt 1950-talare.


Garanterat 1950-tal, Sundbybegrs museum.


Karamell & Chokladfabriken Sonja låg i Uppsala, stängde på 1960-talet. Fina
burkar verkar de ha haft. Här ryms många julkakor. Eller sisådär tre kilo knäck.

Cap innehöll karameller, den också. Egentligen för gammal för den här bloggen,
1920- eller 1930-tal, tror jag. Rätt vanlig i antikvitetsaffärer. Och jag såg den även i en
Barnen i Bullerbyn-film, och ropade förtjust som man gör när man ser sina gamla saker
på tv elelr film:  "Där är min burk"!

Till sist, ett recept på smulkonfekt. Så att vi tar vara på smulorna innan vi diskar ur kakburkarna inför julbaket!
SMULKONFEKT
Goda kaksmulor torkas i ugn, söndersmulas fint och blandas med florsocker efter smak, litet riven choklad, ett par rivna bittermandlar, hackade fikon, hackade, syltade apelsinskal och hackade nötter. Litet smör röres vitt och blandas med de övriga ingredienserna - bara så mycket smör att massan håller samman och kan formas till små kulor. Konfekten rullas slutligen i chokladströssel, pärlsocker eller kokosflingor.
(Läsarrecept, Femina, december 1950)

Ord (6) Flott

"Det fina flottet efter gås eller anka är naturligtvis ett utsökt stekflott, men blir ett ännu läckrare smörgåspålägg. Sila först flottet och låt det stelna helt. Rör det sedan kraftigt och förvara det kallt. Breds på hårt bröd, kavring eller liknande med nyriven pepparrot eller finhackad rödlök över. Bättre smörgås kan inte bjudas hungriga herrar!"
(Ur Husmoderns köksalmanack 1957)

Här får du fler ord från 1950-talet.

Här avslöjas myten om de första tonåringarna


"Vi var de första tonåringarna", säger 40-talisterna. Visst har ni hört det till leda?
Och trott på dem. De uppfann ju allt. Tonårsmusiken, -modet, -attityden. 
Men nu kan Femtiotalsjakten avslöja att alltihop är nys. Här har ni det första
bildbeviset: Modereportage i Femina december 1950.
Då var de första 40-talisterna endast 10 år...


Och tonåringen är inte ens ett 50-talspåfund. "Det har hänt mycket på tonåringarnas
klädfront på några få år - begreppet tonårsmode har blivit en realitet", skriver Femina.


Elvis eller Tommy Steele - visst. Men hösten 1951 när den här bilden
publicerades i Damernas Värld hade väl Elvis inte ens tagit lastbilskörkort.
Bildtexten: "Tonåringen älskar svart, som är flott och damigt - hon är livrädd
för att verka barnsligt näpen".
Och - vilken jazzkille!


Sommaren därpå, 1952, roade sig tonåringarna med regatta.


Och 1952 presenterade också Algots sina "nya speciella tonårskläder".
Den första 40-talisten hade nu uppnått en ålder av 12 år. Ett år kvar till att
fylla tonåring, ett begrepp redan då.
Stay tuned - femtiotalsjakten kommer att forstätta med granskande journalistik.
Ingen sten från 1950-talet är för liten att vändas på.

Välkommen hem till 1950-talets Sundbyberg


Alltså, nu har jag ett problem. I fredags besökte jag en helt underbar utställning
på Sundbybergs museum. Jag tog massvis med bilder och skulle vilja visa er allihop.
MEN, då kanske ni inte går dit själva utan nöjer er med att titta på bilderna. Och det vore
ett stort, stort misstag. Utställningen "Ljuva 50-tal på Sundbybergvis"  är det finaste jag
sett på länge. Ni får bara inte missa den!
Så här kommer lagom mycket smakprover...


Spisarparty! En av alla Åhhh-grejer på utställningen.


Allting på Sundbybergs museum var MITT 1950-tal, det jag jagar, så som jag vill
att min lägenhet ser ut och känns när jag gjort den till 50-talslya. Ett levande hem.
På bordet med perstorpsplatta ser ni Stig Lindbergs servis "Piké" från 1951,
de där besticken med svarta handtag, och Husmoderns köksalmanack.
Fantastiskt!


Överallt fina saker, på hyllor och väggar. Som det här fruktfatet.


Sundbybergsbilder från 1950-talet, förstås. Både fotografier och några härliga
målningar som den här.


Jag fick mig till livs litet lokaltrafikhistoria också. Sven-Erik, en av de aktiva
i hembygdsföreningen som driver museet berättade om spårvagnar, spår,
hallar, linjer med mera. Han flyttade till Sundbyberg som parvel i mitten av 1940-talet.
Om ni träffar på honom när ni är på museet - ställ frågor om allt ni vill veta!


Som industrihistoria, till exempel. Visste ni att Sveriges första Coca-Cola
blandades ihop på Mineralvattenfabriken Tre kronor i Sundbyberg, eller att Kobrans
plasthölje tillverkades på en fabrik i Sundbyberg?


I en hylla hittar man leksakerna från 1950-talet. Framför hyllan står den bulliga
dockbarnvagnen och ser söt ut.
Utställningen har många små avdelningar. Det är alltså med flit jag inte visar bilder
från allihop, men jag kan berätta att det finns en telefonhörna, en sminkbordshörna
- med fladdermusfåtölj, en nöjeshörna med roliga affischer och en apotekshörna.


Och så alla dessa roliga föremål överallt. Duken med transistormönster
är en av mina favoriter.


Hörrni, ni måste kolla in denna ambitiösa och snygga utställning.
Jo, öppettiderna är knepiga för alla som jobbar kontorstid. Men om du gillar 1950-talet,
eller är intresserad av den epoken i Sundbybergs historia, försök komma ifrån någon
eftermiddag!
Här hittar du öppettider och all annan information.

Undertecknat Libby, Råsunda, som tänker gå med i Sundbybergs hembygdsförening
trots att jag bor på fel sida Gränsen mellan Solna och Sundbyberg.

Ja, se det snöar!


... och det är inte ens december månad. Attans, att jag inte hunnit 
shoppa nya elastabyxor och skidjumper. Hoppas  ni andra
är hurtigare!
(Kort: Förlag Håkan Eriksson)

Lek inte med maten, men med porslinet


En del vuxna kvinnor leker med dockskåp, jag leker med mina tallrikar.
Jag låtsas att jag har en Upsala-Ekeby/Gefle-samling. Man har inte roligare
än man gör sig, som det gamla ordstävet lyder.
Tallriken Pigg (bilden ovan) har mest attityd av alla tallrikar i min samling. 
Stämpeln är en ring piggar kring orden Upsala-Ekeby, Gefle och Made in Sweden.

Design: Kjell Blomberg,1953-69


Safari (Upsala-Ekeby, Gefle). De här tallrikarna har jag faktiskt hela tre flata 
och tre djupa av. De finns kvar från min barndom på 1960-talet.
Design: Helmer Ringström, 1965-73.

Mina äldsta Gefle, Båda har tryckt stämpel OCH ingraverad. Den stora tallriken 
är ensam, den lilla har jag två av. Fick dem för 1 krona styck på loppis.
Det var de värda.

Furuvik! Upsala-Ekeby. Jag har bara en burk, men den trivs bra ensam. 
Design: Berit Ternell, tidigt 1960-tal.


Visst ser man att de kommer från samma släkt? Lilla gröna Mexico är yngst. 
Den är stämplad Upsala-Ekeby, Sweden, Gefle och "porslin för diskmaskin". 
Design: Helmer Ringström, tidigt 1970-tal.
Lansett, Gefle, kontrar med ett VDN-märke.
Design: Vet ej, någon som vet?

Under denna tallrik står det bara Upsala-Ekeby, Gefle och siffror. Inget namn. 
Men jag hittar den på svenskt-porslin.net. Namnet är Smide och tillverkningsåren 
1966-74. Men, vem är designer?

Två kompisar. Smide har utan att berätta för de andra från Upsala-Ekeby/Gefle
bjudit hem Lotus (1958-1970)  från Gustavsberg. De pratar blommor.

Det har kommit en ny bok  som hamnar på min önskelista: 
" Gefle porslinsfabrik - vardagsporslin med färgglädje och stil", av Tord
Gyllenhammar & Björn Holm (Albinsson & Sjöbergs Bokförlag)
Läs recension i Arbetarbladet här.

Studebaker med hög klack


Skorna heter Studebaker, är inte det väldigt roligt? Ska ut och rulla hatt med
gamla arbetskamrater i kväll, för pengar som kommer på tisdag. Jag skippar
nog studebakerskorna men tar på mig boan.
Både skor och fuskpälsboa är köpta på 2000-talet - men jag tycker att det finns
en fläkt av tidiga 1950-talets modereportage i Damernas Värld över dem,
särskilt ihop så här.
Därför ser du dem på femtiotalsjakten.
Ha en skön fredagkväll!

Lev ett rikt liv i fattiga tider (helgtips)


Veckoslutet före lön, och väldigt tomt i plånboken. Lördagsmiddagen blir 
"improviserat smörgåsbord", det vill säga fynd från längst in i frysen och en
sillbit från kylen. Två flugor i en smäll - gratis mat och aå rensar man och städar
ur kyl och frys  inför julmatsinköpen.
Visst är teckningen i Damernas Värld 1950 fin? Signerad K Thorvall Falk, 
då ung illustratör, sedermera författare utan efternamnet Falk.

Och så värmer vi upp tre gamla budgettips:
BILLIGT Fattiga riddare - budgetgodis en helg som denna
BILLIGT Loppisen nära dig kan ha söta saker för en femma
GRATIS Byt grejer med varandra. 
GRATIS Folkbiblioteket - det bästa i livet är gratis
GRATIS Höj blicken - gå på skyltspaning

När bilen avslöjade var vi bodde


Minns ni när man kunde se på registreringsnumret varifrån bilen framför en kom?
Så var det fram till 1972-73. Då byttes de gamla länsbokstäverna ut mot dagens
anonyma kombinationer.
"Många av oss tycker att införandet av det så kallade ABC-numret är bland det
tristaste som drabbat svensk trafikmiljö." Så skriver Ola By Bilbärgning på sin hemsida
 - och jag håller med.
Skyltarna på bilden har pappa sparat sedan tiden då det begav sig...


... och jag minns själv "BA 15430", registreringsnúmret på en av alla Saabar
 vi hade under 1960- och 1970-talen. BA betydde att vår bil var registrerad
i Stockholms län. A, AA och AB var Stockholm stad, B,BA och BB var Stockholms
län. Här  kan du läsa mer registreringsskylthistoria, och se listan över alla länsbokstäver.
(Vykort: Förlag Håkan Eriksson)

       
Fordonsinnehavaren fick plocka ihop sin skylt själv. När man fått sig tilldelad ett registrerings-
nummer gick man till bensinmacken och köpte en aluminiumplåt och siffror och bokstäver
i svart plast. Pyssligt!

"Det var "finare" med ett L än den "sydliga provinsen M"
Så tyckte Monet (bilden) och hennes nordskånska omgivning.
"Dubbelarschlen"
Femtiotalsmannen avslöjar vad man i hans hemlän Östergötland kallade stockholmare (AA).
"Klyktattare"
Öknamn för bilister från Västernorrlands län (Y).  Wikipedia om klyktattarna: Epitetet sägs
ha sitt upphov i semesterfirande, bruksarbetande medelpadsbors besök hos lantbrukarsläktingar
i Jämtland, för vilka sommaren inte var ledighet utan hårt arbete med skörden.
"Och glad var man att det inte stod A, det var ju det värsta, de var man nästan lite rädd för."
Bloggbesökare Åsa om skrämmande farkoster.

Har du minnen från den gamla goda registreringsskylttiden? Skriv en kommentar!

Ljus i mörkret


Ja, det blir mörkt tidigt nu. Man får glädjas åt neonskyltarna. Som den här
fina hos parfumeriet på Nybrogatan, Östermalm, Sthlm.

Åhhh Norrköping (3) Bråddgatan 14


Bråddgatan 14 i Norrköping är en av de där portarna man, särskilt en ruggig
dag som förra tisdagen, riskerar att bara gå förbi om man inte ser upp.
Men jag såg upp:


Norrköping är ett föredöme för andra städer. På väldigt många hus har man satt ut
byggåret, så här. Och det är ju bland det roligaste som finns, att gå omkring och titta på
hus från olika epoker och gissa årtal, särskilt om man får facit när man går närmare.
1959 uppfördes alltså huset med denna vackra port.


"Vad får jag för guran?" I dag är det pantbank i en av lokalerna på Bråddgatan 14.
Vad var det 1959? Någon Norrköpingsbo som läser detta och kan berätta?


Svartvitrutigt inne i skylten matchar svartvitrandigt kaklet därute.
Och - yippi - litet glasbetong!


Och nu är ju det här Norrköping och inte Stockkholm. Ingen portkod alltså,
man bara går in som man vill genom porten. Därinne: mer skönhet.
Undring: Vad användes nischen till vänster till?


Nischen vid ingången har ett element. Stod det ett sådant även i den stora
nischen vid trappan?


En snabb titt på nästa våning. Fin lampa!


Ner igen, och ut. Undring nummer två: Vad är det för ett rör?
Det har en mynning upptill ut mot gatan.


Och... håll i er!  Det kommer
minst ett inlägg till från Norrköping.

Vad är det jag får?


Min gamle vän J, som hört om mitt femtiotalsprojekt, undrar om jag vill ha några
 tallrikar som han ärvt men inte har bruk för. De ska enligt uppgift vara 1950-tal.
Så här ser de ut. Någon som vet vad det är jag får? För det är klart
att jag tackar ja!

Bamse - världens raraste fåtölj


Det här är Bamse, min drömfåtölj. Bamse såg dagens ljus 1951,  ritad
av den danske formgivaren Hans J. Wegner. Sedan 2003 nyttilverkas fåtöljen och
kan införskaffas bland annat hos danska företaget Kadec, vars bild detta är.
På deras hemsida ser du fler snygga Wegnerstolar (fast ingen går upp mot
Bamse såklart!).
Den nye Bamse kostar drygt 70 000 danska kronor...


... men jag vill, inte bara av prisskäl,  hitta en Bamse från 1950-talet.
Då kanske den inte är så perfekt i stoppning och klädsel, men det
går att åtgärda. Det här exemplaret var riktigt illa tilltygat och tufsigt,
innan det fick ny klädsel. Se förvandlingen på företaget Dunas hemsida. 
Inte bara Bamse byter skepnad där, bildspelet med en mängd fåtöljer
 "före" och "efter" är kul att titta på.  


Även detta en omklädd Bamse, från företaget PTV. 
Fåtöljen, som också går under sifferbeteckningen PP 19, fick
namnet Bamse sedan en journalist beskrivit armstöden som stora
bamselabbar som kramar en bakifrån. Och så är det ju. Man vill sitta
i fåtöljen och bli kramad.
En original-Bamse i hyfsat skick, eller en omklädd, verkar det som
om man får ge mellan 25 000 och 35 000 kronor för.
     
Eda.                                            Bamse.                                                 Eda.

I väntan på den rätte Bamse kanske jag slår till på en kopia så länge. Hon heter Eda och ser
rätt trevlig ut, eller hur? Eda finns hos Bolagret.
Jag tycker att ljusgröna Eda är finast. Hon skulle när den tiden kommer  passa bra ihop med en
original-Bamse i de flesta färger.
Bamse och Eda, tillsammans vid Edmund i min lya. Ja, så ska det bli.

Måste ta tag i tapetseringen



Känner att jag tappat litet fokus. Har förirrat mig in i porslinets och veckotidningarnas
1950-tal istället för att ta itu med huvuduppgiften: Skapa en 50-talslya av min lilla etta.
Hittillls har jag ju skaffat sekretär, byrå, två pallar och en rya. Men tre saker måste
göras om det ska bli någon riktig 1950-talskänsla:

1) Nya tapeter. Jag ska ha en ljus tapet/måla väggarna ljusa i huvuddelen av rummet
och hallen, och hitta en rolig mönstrad 50-talstapet som fond i ena änden av rummet. 
Det som fått mig att skjuta upp projektet är detta: hitta en rekorderlig hantverkare.
En målare som gör jobbet bra - inom överenskommen tid. Någon som känner en
sådan målare? 
(Bilden: Nä, tapeten "Afrika" som kan ses i en tonårshörna på 1950-talet-hörna på
Arbetets museum i Norrköping är inte aktuell för fondväggen)


2) Bort med den vinröda soffan. Jag försöker skänka bort den, men än har ingen
nappat. När jag blivit av med soffan kan jag på allvar börja spana efter fåtölj(er),
mer om just den jakten på bloggen i morgon.


3) Ut med Billy, upp med String! Först när jag har en Stringbokhyllevägg kommer
jag att på allvar känna "Åhhh 55!". Jag har ju en hylla (bilden) och får snart en till
av Empire-Amelie.
Men, suck, först måste jag ta tag i tapetseringen.
Nu.

Ge järnet - gör någon glad i dag


God morgon, måndag! Varför inte göra våfflor till middag i dag?
Med sylt och grädde. Servera sedan våfflorna på dina gladaste
Upsala-Ekeby-tallrikar. 1950-talslycka.
(Vykort: Förlag Håkan Eriksson.)


Ett sådant här hade vi hemma på 1960-talet, och det var välanvänt redan då.
Så jag gissar att det är ett 50-talsjärn som stod hos Myrorna på Adolf Fredriksgatan,
Sthlm, häromveckan och längtade efter att få komma till ett våffelvänligt kök.
UPPADTERING:  Eftersom kommentatorer börjat undra över järnets designer (Sigvard
Bernadotte?) har jag kollat upp det. Det är Sixten Sason. Läs mer om denne
intressante formgivare på denna blogg.
Är du måndagstrött? Här finns fler "glad i dag" !

Fem jänkare från 1950-talet


Det är inte bara svenska Posten som kan det här med trevliga retrofrimärken.
 US Postal Services kan, de också. Det här häftet med  "classic cars" från 1950-talet
är så fint att jag bad en amerikansk vän skriva några rader om varje modell:


1959 Cadillac Eldorado. The ultimate muscle car. Driven proudly with attitiude in the land of white cars: Florida, as well as by Texas oilmen, made suddenly rich by "Black Gold."  No longer seen every day or in  great numbers but admired overseas at auto shows in places like Åland and Norrtälje, Sweden. 
One is more likely to come across one of these convertibles in Sweden and other European countries than in the USA. The Fins and Chrome era  is now featured on a series of USA stamps. And those automobiles are always a favorite of films throughout the 1950s and 70s.The Eldorado, the icon of that era gave a comfortable ride in a solid machine that took up nearly all of its side of the road. It could only be passed with care and... admiration.     


1957 Pontiac Safari Wagon.  A bright star in the galaxy of hot-running automobiles of the 1950s. The Safari Station Wagon could carry a  den of Cub Scouts and was regarded as spiffy with its splashes of chrome from stem to stern.  Its peppy engine gave it distance over its General Motors' sister station wagons from the Buick and Chevrolet divisions. The class of the must-have stationwagon crowd of the Mid-50s.

 
1957 Chrysler 300c. A bomb of a car with a 300 hp engine that held high speeds with ease.  The engine patterned after airplane engines of Hermi origin was explosive in acceleration. The design was less spirited than its racy Italian designed predecessors of the mid 1950s and lasted only a short time on the market.  A road hog at the head of the crowd in straightaway speed.
 

1957 Studebaker Golden Hawk was perhaps too much "in your face" design for the lower end of the market. After years of producing a bland automobile of which it was hard to distinguish the front from the rear unless you owned one, the auto maker finally burst forth with the hardtop Golden Hawk in an attempt to gain stature along side of the Detroit swifties. But the change, although welcomed by many loyal to the Studebaker Marque was too much all at once.
In the end, it was the end of a distinguished company and except for its trucks, Studebaker disappeared soon after the Golden Hawk although there was some revival in 1962 with the sleek Avanti, which was truly a different story from the Golden Hawk.   


1957 Lincoln Premier Swift in appearance it performed up to its looks.  It exuded confidence
 and set the pace for the more aerodynamic automobiles  beginning to come out of Detroit
toward the end of the 1950s.  

Rolig sida att titta på är också The New York Times Collectible Cars. De har en årlig tävling.
På www.nyt.com man titta på läsarnas/tävlingsdeltagarnas bilder och deras stories om sina bilar.
Enjoy!

Åhhh Norrköping (2) Café Broadway + bonusmaterial


"Jag tog tåget hem för jag ville se, jag gick till Broadway vårt gamla café"
(textrad ur Eldkvarns låt  "Kungarna från Broadway"). 
Jag tog också tåget, till Norrköping och fiket där Eldkvarn hängde på 1970-talet
och jag på 1990-talet. Café Broadway på Bråddgatan.


Anna som är kaféföreståndarinna var juste och lät mig plåta, ställde till
och med upp på bild själv. Det rutiga golvet är nyinlagt. Annars har Café
Broadway en del möbler kvar sedan kaféet öppnade 1947. 


De här stolarna är dock från Palace, klassiskt nöjespalats några kvarter bort.


Inre rummet. Ej med på bilden: obligatorisk Stringhylla som hänger på väggen
bakom fåtöljen till vänster.


Några kafégäster har gjort sig hemmastadda.


Jag är litet avundsjuk på Café Broadway för den här radiohyllan.


Och ni som följer Femtiotalsjakten känner till min fäbless för små röda lampor 
i olka kul modeller. Kolla den kluvna lampfoten. Ruskigt snygg!


Och även en novembertisdag 2008, kl. 15.24 vakar de över kaféet...


... Eldkvarn! Jag glömde fråga Anna om Plura och de andra fortfarande tar
tåget hem ibland och går till sitt gamla kafé.  Hur är det med den saken?


Hej då, Broadway. Nästa gång ska jag besöka...


... Café Broadways amerikanska kusin Broadway Express på S:t Persgatan,
som hela stan verkade prata om
Läs mer om Broadway.

OCH SÅ LITET BONUSMATERIAL FRÅN NORRKÖPING:


Kannor på Arbetets museums kaffeutställning. Kockums 1930-tal och
Melitta 1950-tal.


Norrköping är ett eldorado för oss fik- och bagerifantaster. Här är Östra Hembageriet.
Åhhh, det doftar gott kaffebröd och limpor.


Skyltfönstret hos Ester Karlssons Hembageri Eftr på Smedjegatan.

Plastic fantastic multi-purpose auf Deutsch


På 1950-talet var det Amerika och engelskan som gjorde landvinningar på
bekostnad av det tyska. Men det här (väst)tyska loppisfyndet måste jag visa,
även om det antagligen är 1960- eller 1970-tal, eftersom det har en känsla av 50-tal.
Det är 1) plastic fantastic 2) en smart  liten uppfinning för hushållet och även för resan
3) litet 1950-tal över den grafiska formen.
Jag visste inte att jag behövde miniklädnypor, aber natürlich!

Sätt färg på ditt veckoslut! Helgtips x 3


LÖRDAG. Reklam för Alcro (Alfort & Cronholm) i Femina 1957. Jag har sett
flera sådana här "Måla på lördag!"-annonser från slutet av 1950-talet. Det låter ju
så lätt: "Hur Ni än vill ha det kan Ni måla fram Ert önskehem".
Läsarna får tipset att börja med "fröken Tonårs krypin". Så, kära Ni, det är bara
att sätta igång, i morgon lördag!


"Flickrummet har blekrosa BELL-väggar, blått golv och vita möbler... Den
vilsamma  sängkammaren är hållen helt i milda gröna nyanser - lugnt och
vackert mot strikt moderna teakmöbler!" (Bildtext ur Alcros annons.)


FREDAG, LÖRDAG, SÖNDAG. Mässan Grand Antiques på Nordiska museet
beskrivs som "exklusiv". Bara 30 utställare. Om jag var kvar i stan skulle jag gå dit 
för den guidade visningen med Pontus Silfverstolpe, en av "Antikdeckarna".
Han guidar på lördág och söndag kl. 13. Info om hans och andra guidningar här.
(Bilden: Varken grand eller antique, bara ett loppisfynd med charm.)


FREDAG, LÖRDAG, SÖNDAG. Missade du Kan du koppen-quizzen här på
Femtiotalsjakten i söndags? Den finns kvar - här. Ett sista helgtips: Kom ihåg
- det finns alltid en loppis nära dig, där du kan fynda söta uddakoppar och - fat.

Mer 1950-talsmode med Monet (gästinlägg)


Minns ni Monet? Min coola väninna som var med på 1950-talet, och har koll
på det mesta. Nu blir det mode med Monet igen, jag ger henne ordet:

De här två klänningarna ritade jag av den 25 maj 1959 i dagboken. Den första är
min examensklänning som är en köpt klänning. Ur dagboken:
"Jag provade min examensklänning. Den är så jättegullig. Jag tycker redan om den .
Den ser ut ungefär så här. Den har stora ljusblå och mörkblå rosor med ett ljusblått
empireskärp."



Nästa klänning är den jag själv syr i slöjden och den är nästan färdig. Till den ska
jag köpa ett rött läderskärp. Ur dagboken: "Den är sydd av gråblått tyg med ränder
av rött och vitt. Torpartyg heter det. Den har "rokokoärm" med brodyr. Den är inte så
gullig som den andra".

Jag minns båda klänningarna och särskilt den jag sydde själv. Som ni ser på
teckningarna hade jag tankar då i femtonårsåldern att bli modetecknerska.
Den hemsydda klänningen har jag "designat" själv både när det gäller modellen
och tyget. Den var faktiskt mycket söt. Och med skumgummi- och brodyrunderkjolar
på förstås! Jag är 15 år. Och syr mina egna kläder. Det ni!


Och skorna... Mer femtiotal än så blir det inte!

Monets blogg hittar ni här.

Trendspaning: Retroreklam x 3


Just nu poppar det överallt upp reklam som andas tidigare decennier.
Det här är Telias, den sitter i tunnelbanan och  består av en serie bilder med
samma familj. Den roligaste är egentligen inte den här 1950-talsfamiljen, som
illustrerar filmklassiker, utan den där familjen är Roy Andersson-glåmig.
Men jag håller mig till temat här...


... och fortsätter med denna 1950-60-talspastisch. Men1959 hade nog inte
bilden varit en spegelbild. Den hon tycker om hade varit en man eller kanske
ett barn. Man kan fundera över det där, att "någon du tycker om" är - du själv.
2000-talsegoism? Eller en sund självkänsla hos någon som kan sätta sig själv
i första rummet, till skillnad mot 1950-talets hemmafruar?
Diskutera! Som det stod i alla läroböcker på....


... 1970-talet! Skäggmanslaget och Gärdesfesten är tillbaka, med en varm
kram i finansorons höst 2008.

Dessutom: AMF Pensions tevereklam "Det kanske inte var bättre förr", också den med
scener från 1950-60-70-tal. Höjdpunkten i den är 1950-talspappan som tar upp bebis,
luktar, och sedan ropar "Kerstin! Keeerstin!" (ut mot köket) i en uppfordrande ton
- det är ju dags att byta blöja.

Signe Persson-Melin i "Antikdeckarna"


Torsdag, och därmed  "Antikdeckarna", programmet som ger mest
designallmänbildning för pengarna just nu - och är kul. De två antikdeckarna,
Pontus Silfverstolpe och Li Pamp, är som vanligt ute och rotar hos familjer
och i affärer. I kväll också: Reportage om formgivaren Signe Persson-Melin,
som fick sitt genombrott på H55 med de här rustika kryddburkarna (foto: Holger
Ellgaard).
Jag sitter bänkad framför TV4 Plus kl. 20.00

Kolla också min topp-tre-lista över antikprogrammen på tv - så bra är de.
(Håller du med?)

Vasen från Hallstavik


Den här vasen fick jag på köpet när jag köpte Edmund. Åh, vad fin, varför har du
inte den på bloggen, undrade Empire-Amelie häromsistens. Tja, finns ju ingen
anledning att inte visa den. Särskilt som jag kanske kan få hjälp med signaturen.
Någon som känner till Berit/Bertil eller vad det nu står?
En lokal keramiker, eller ett mer känt namn? 1950-tal är det i alla fall, året är -57.


Berit? Bertil?

Lite fakta om Gefle + rättelse till quizzen


I porlsinsquizzens fråga nummer 9 ska svaret vara Karlskrona, inte Gefle,
enligt bloggaren Herr Movarp, som sannerligen verkar veta vad han talar om.
Kolla in hans trivsamma och lärorika porslinsblogg på http://porslinsbloggen.blogspot.com
Här kommer hans rättelse, skickad som kommentar, men eftersom det är första
rediga sammanfattande fakta - på så litet antal tecken - jag har läst om den koncernen,
så får det bli inlägg:
"UE köpte Gefle porslinsfabrik 1936 och Karlskrona porslin någon gång under samma
period (tror det var 1942). Porslin (och flintgods) tillverkades i fabrikerna i Gävle och i Karlskrona.
Det var både bruksporslin och konstföremål. Fabriken som gav upphov till namnet Upsala-Ekeby,
kallad Ekeby-fabriken, gjorde lergods (bruks- och konstgods)! Där fanns även under en period
form av "studio"; som gjorde unikat, dvs unika pjäser i lergods (à la Gustavsbergs studio).
Svaret ska alltså vara Karlskrona eller UE/Karlskrona!"
Min kommentar: Det är ändrat nu.

Åhhh Norrköping (1) Ett fik med rätta känslan


Låt mig presentera: Café Väster på S:t Persgatan 24 i Norrköping. Kafét har
 funnits där sedan 1956 - och det är bara helt underbart. Jag tog en slät kopp kaffe
och pratade med Sabine, som äger fiket. Hon tog över för ett år sedan och letar ´
fortlöpande grejer från 1950-talet till sitt kafé.


Jag tycker det är fint som det är. Så här ser det ut bakom disken.


Borden och stolarna fanns med från början. Men man måste ha duk, annars
blir intrycket av lokalen för mörkt, sa Sabine. Och så kanske det är, i de flestas
smak. Men jag tyckte det var stiligare så här, utan duk. Och "arbetarna" som
är stammisar på Café Väster, tycker som jag, fick jag veta...


Vargarnas moto-crosslag 1951. Det finns gamla bilder på kafét,
de ska också upp på väggarna så småningom.


Mitt nya favoritfik i Norrköping.


Åhhh, vilka fina koppar i fönstret! Det är Gustavsberg längst fram, hmmm... jag
lyckades glömma namnet på dem. Den ensamma koppen är i alla fall
Upsala Ekebys "Kryss".


Och i det andra fönstret, en teveapparat. Där tog jag adjö av Café Väster, men hit
kommer jag att gå varenda gång jag är i stan.
Fler inlägg från Norrköping kommer att dyka upp på bloggen de närmaste veckorna.
Bland annat bilder från klassiska Café Broadway, en fantastisk port på Bråddgatan och
50-talsmiljöer och -grejer på Arbetets museum. Stay tuned!

Mot Norrköping!


I dag tar jag snälltåget till Norrköping. Där bodde jag i början av 1990-talet.
På fritiden gjorde jag ungefär det här: fikade på Café Broadway
på Bråddgatan, kollade i antikvitetsaffärer och loppisbodar, strövade omkring 
med kamera i miljöer från förr. Precis det där ska jag göra i dag.
När jag bodde i Norrköping hade jag en duktig cykel från 1930-talet. Här är den
parkerad så att man skymtar Arbetets museum (gissa om jag ska dit också)
i bakgrunden.


Cykeln, min pappas, hade till och med registreringsskylt. Nrg som i Norrköping.

På begäran: Jumperflickorna!


Det här är Femtiotalsmannen 1959. I gosslipover och fluga står han och beundrar
jumperflickorna i ateljén där bilden tas. Nja, det där var kanske inte riktigt sant.
Men eftersom Femtiotalsmannen önskade sig jumperflcikor här på bloggen har jag
letat fram några ur veckotidningar från 1950-talet. Håll till godo, alla 50-talsmän,
och -kvinnor, för det blir inte bara jumperflickor utan även slipoverpojkar.


"En varm, trevlig och praktisk sportjumper". Den bärs naturligtvis upp av en
bussig flicka av Sickan Carlsson-typ.


Klart man hade jumpertävlingar! Nu är vi nyfikna - hur ser vinnaren ut? Jo...


... så här elegant!  "Att svenska kvinnor är synnerligen stickskickilga och flitiga,
det märkte man minsann när vår stora jumpertävling skulle avgöras", skriver
Damernas Värld, som till slut utsåg denna gula angorajumper till vinnare.
(Det var faktiskt 1949, men man får förutsätta att jumpern bars en bit in på 1950-talet.)


Alright, Femtiotalsmannen, här har vi din favorit. Harriet Andersson i "Sommaren
med Monika". Faktiskt har hon varit med på Femtiotalsjakten tidigare, se här.
Och nu, mina damer, ska vi avsluta med ett par bilder för er:


Tjusig, eller hur? Så det är bara att springa iväg till sybehörsbutiken och skaffa
stickbeskrivning och garn. Femtiotalsmän vill ha en slipover i julklapp!


... och alla gossar önskar sig en präktig pullover.
Tips: På otroligt coola Spader Dam Vintage:s sajt får du "The Sweater Girl´s"
hela historia - och aningen glamorösare bilder också.

Ett litet hjärta för 1950-talssmyckena


Mammas lilla ask för småsmycken är en riktig liten 50-talsdelikatess.
Visst blir man glad bara av att titta på det? Tyget är nytt, köpt på Väddö Möbelaffär
i somras. Jag köpte en meter bara för att det var så vackert. Man kan göra
så med tyger...


... köpa litet grann, bara, för att ha och titta på eller klä om någonting litet med.
Förra veckan köpte jag tre decimeter siden, som ska bli ny klädsel åt en loppispall.
Jag ska visa er pallen före och efter sedan.
Att rota bland stuvbitar är också ett underskattat nöje.

Femtiotalsmannen: Var är jumperflickorna? (gästinlägg)

Visst är det fint med porslinsquizz, men nog finns det en och annan 50-talssak som saknas på den här bloggen. Var är jumperflickorna? Mestadels kom de från USA. Men vi har en fantastisk svensk representant i Harriet Andersson.
Törs man be om några jumperflickor från 50-talet, mitt bland alla porslinskoppar och stadsdelsvandringar?
Undrar hovsamt en femtiotalsman.

Kan du koppen? Stor porslins-quiz!


"Åh, de där kopparna är så fina! Sådana har min moster."
Alla utbrister vi då och då i ett glatt igenkännande utrop när vi ser en servis.
Men... vad var det nu den hette?
I dag bjuder Femtiotalsbloggen på en porslins-quiz om kaffekoppar. Tävla mot dig
själv, eller mot kompisar. En poäng per rätt svar.
Jag har blandat klassiker och doldisar. Så misströsta inte om du inte kan alla svaren 
- för när du gjort quizzen så kan du ju!
Svaren hittar du längst ner i inlägget.


ETT. Vi börjar med en klassiker. Hur var det nu hon hette?
1) Lilla Anna X) Gröna Anna 2) Gröna Lillan
Märket?
1) Hackefors X) Gustavsberg 2) Grönköping


TVÅ. Också något av en kändis. Heter...
1) Prunus X) Plommon 2) Blader
Märket?
1) Gustavsberg X) Rörstrand 2) Gefle
Formgivaren?
1) Hertha Bengtsson X) Stig Lindberg 2) Carl Larsson


TRE. Vad har vi här i dunklet då?
1) Pilen X) Variant 2) Gredelin
Märket?
1) Gefle X) Nittsjö 2) Rörstrand


FYRA. En man till kaffet. Vad kallas koppen?
1) Stickan X) Adam 2) Bullen
Märket?
1) Gefle X) Gustavsberg 2) Rörstrand
Formgivaren?
1) Wilhelm Kåge X) Stig Lindberg 2) Marianne Westman


FEM. En kär vän i många hem. Namn?
1) Blå blom X) Mon ami 2) Romance
Vilket decennium?
1) 1940-talet X) 1950-talet 2) 1960-talet
Formgivaren?
1) Marianne Westman X) Anita Nylund 2) Hertha Bengtsson


SEX. Kaffet är klart! Och vi dukar med en servis
som finns i både brunt och blått. Den heter...
1) Rand X) Praktika 2) Koka
Märket?
1) Gefle X) Gustavsberg 2) Rörstrand
Formgivaren?
1) Hertha Bengtsson X) Stig Lindberg 2) Helmer Ringström


SJU. Den här koppen dricker jag alltid mitt kaffe ur på mitt favoritkafé,
Ovansundets café i Nysättra. Det är nästan så att jag kan ropa när jag kommer in
så hoppar den ner bredvid bryggaren och väntar. Vad heter koppen?
1) Pernilla X) Marianne 2) Ester
Märket?
1) Hackefors X) Rörstrand 2) Nittsjö


ÅTTA. Ska vi ta kaffet ute? kan man fråga en sommarkväll. Vilken servis väljer vi?
1) Berså X) Grönska 2) Mygg
När kom den?
1) 1950-talet X) 1960-talet 2) 1970-talet
Formgivaren?
1) Marianne Westman X) Stig Lindberg 2) Wilhelm Kåge


NIO. Är det vinter däremot kanske vi samlas i köket och dricker en kopp
varm choklad istället. I koppar som passar perfekt. De heter...
1) Ögon X) Kakao 2) Mazetti
Märket?
1) Karlskrona X) Marabou 2) Rörstrand


TIO. Nu är vi i hjärtat av 1970-talet. Lattemamman är inte uppfunnen. De nyblivna
mödrarna sitter vid köksbordet hemma i kedjehuset och röker medan de ammar.
Servisen heter...
1) Tristan X) Isolde 2) Tristess
Märket?
1) Rörstrand X) Marimekko  2) Ikea
Formgivaren?
1) Stikkan Andersson X) Jacqueline Lynd 2) Marie-Louise de Geer-Bergenstråhle


ELVA. Nä, porslinet var vackrare under tidigare decennier. Vad heter
den här servisen?
1) Spaljé X) Kamomill 2) Capri
Formgivaren?
1) Wilhelm Kåge X) Stig Lindberg 2) Sigrid Hjertén


TOLV. 2008 års popservis. Den finns liksom quizzens nummer åtta som smycke
- skärvor som man gjort ringar, armband, halsband av.
Så vad är det för en kopp?
1) Java X) Spisa Ribb 2) Hopkok
Formgivaren?
1) Marianne Westman X) Sven Markelius 2) Stig Lindberg
Vilket år?
1) 1955 X) 1960 2) 1965


TRETTON. De heter som en tv-serie. Vilken?
1) Dallas X) Cleo 2) Skeppsholmen
Märket?
1) Hackefors X) Gefle 2) Rörstrand


FJORTON. Här har vi koppen som inledde quizzen, då ihop med sin kanna.
Och namnet är?
1) Vit glöd X) Blå eld 2) Is
Formgivaren?
1) Hertha Bengtsson X) Marianne Westman 2) Anita Nylund


FEMTON. Oj, vilken skarp bild. Den har brorsan tagit, det är därför. Blåklint,
ros - och är det smörblomma? Vad heter denna skönhet?
1) Signhild X) Gunhild 2) Ragnhild
Märket?
1) Rörstrand X) Gefle 2) Hackefors


SEXTON. Ännu en klassiker. Heter?
1) Flora X) Relief  2) Blå blom
Märket?
1) Gustavsberg X) Arabia 2) Rörstrand
Servisen med det upphöjda mönstret tillverkades från 1874, men fick
sitt namn först...
1) 1899  X) 1911 2) 1955


SJUTTON. Den här finns i många olika dekorer, som blekblått, senapsgult
och orange.
Men vad heter grundmodellen?
1) AB X) Ba 2) Lilla a
... och just den här dekoren?
1) Grand X) Royal 2) Earl Grey
... och vem formgav modellen?
1) Arthur Percy, Gefle X) Winson Churchill, Wedgewood 2) Wilhelm Kåge, Gustavsberg


ARTON. Samma här. Den här koppen (bortse från gräddkannan Carmen) finns
i ännu fler dekorer. Modellen heter AU, vem formgav den?
1) Aurora Lindberg X) Axel Utterström 2) Arthur Percy
... och vems är just den här dekordesignen, som heter Ruta, röd?
1) Helmer Ringström X) Stig Lindberg 2) Eugen Trost


NITTON. Den här hittade jag på en loppis i somras men har därefter inte sett
ett enda exemplar, varken på loppisar eller i butiker. Men kanske har din
kaffemoster en...
1) Slinga X) Myrten 2) Ingefära
I så fall kanske du vet vem som gjort den?
1) Karin Björquist X) Marianne Westman 2) Stig Lindberg


TJUGO. Det stora fatet heter Tuna, men vad heter koppen med fat? Killen
på Antique &Quriosashopen, där jag köpte den här, berättade att inte ens en
mycket kunnig kollega till honom hade känt till namnet. Gör du?
1) Pucko X) Bimbo 2) IQ

Här nedan under bilden hittar du svaren. Varför inte ta en kopp kaffe
med dopp och fundera ett extra varv över några av frågorna?


Kaffet är klart!

SVAR TILL QUIZZEN:
ETT. X) Gröna Anna, X) Gustavsberg
TVÅ. 1) Prunus 1) Gustavsberg X) Stig Lindberg
TRE. X) Variant 1) Gefle
FYRA. X) Adam X) Gustavsberg X) Stig Lindberg
FEM. X) Mon ami X) 1950-tal 1) Marianne Westman
SEX. 2) Koka 2) Rörstrand 1) Hertha Bengtsson
SJU. 2) Ester X) Rörstrand
ÅTTA. 1) Berså X) Året: 1960 X) Stig Lindberg
NIO. 2) Mazetti 1) Karlskrona
TIO. X) Isolde 1) Rörstrand X) Jacqueline Lynd
ELVA. 1) Spaljé 1) Wilhelm Kåge
TOLV. X) Spisa Ribb 2) Stig Lindberg 1) 1955
TRETTON. X) Cleo X) Gefle
FJORTON. X) Blå eld 1) Hertha Bengtsson
FEMTON. X) Gunhild 1) Rörstrand
SEXTON 2) Blå Blom 1) Gustavsberg X) 1911
SJUTTON. 1) AB X) Royal 1) Arthur Percy
ARTON. 2) Arthur Percy 1) Helmer Ringström
NITTON. X) Myrten 1) Karin Björquist
TJUGO. X Bimbo!
Sammanlagt: 48 möjliga poäng.

BÄTTRE PÅ ANNAT - ELLER ANTIKHANDLARE?
0-5 poäng: Du är säkert bra på andra saker. Och fortsätt läsa
Femtiotalsjakten så kommer du att få bättre resultat i nästa quiz.
6-16 poäng: Du har ärvt en Blå blom-servis, och har kompisar som samlar
på retroporslin och tvingar dig att hänga med på loppisar.
17-28: Du fick nog bäst poäng av alla i din bekantskapskrets. Nu kommer du att
börja titta under alla fat du stöter på för att spöa dem nästa gång också..
29-39 poäng: Du har skrivit en tvåbetygsuppsats om svensk 1950-talsdesign
och kommer fortfarande ihåg en hel del.
40-47 poäng: Du är antikhandlare - eller drömmer om att bli det.
48 poäng: Du kan hoppa in och göra Femtiotalsjakten under min semester.

Tack till er som lät mig ta bilder:
Antique & Quriosashopen (bilderna 1,2,3,6,11,16,17), Bacchus Antik (bilderna 4,8,9,12)
och Domino Antik, (bilderna13,14), samtliga butiker ligger på Upplandsgatan, Stockholm.
Ovansundets Café & Kiosk, Nysättra (bild 7).

Lördag på landet


Snart kommer snön. Pumpen tar på sig en mössa och säger god natt för i år.
Hinken är inte en äkta Kockums, utan en trevlig kopia (tjeckisk, tror jag)
från Granngården.

I morgon: 20 koppar - hur många kan du?

"Åh, de där kopparna är så fina! Sådana hade min moster."
Alla utbrister vi då och då i ett glatt igenkännande utrop när vi ser en servis.
Men... vad var det nu den hette? I morgon på Femtiotalsbloggen:
Stor porslins-quiz: 20 koppar - hur många kan du?

Håll korpgluggarna öppna på Odenplan


En bloggare gick av bussen vid Odenplan och började se sig omkring...


... och upptäckte plötsligt hur vacker Odenplans t-banenedgång är, till och med en dämpad
och lövfattig novemberdag. Den där 1950-talsskönheten finns i linjerna och de fina detaljerna.


Det svarta skärmtaket ritades av Erik Glemme, landskapsarkitekt som var inblandad
i formgivningen även av andra stationer längs den gröna tunnelbanelinjen
och dess förortsmiljöer. Odenplans t-banestation invigdes i oktober 1952.


Bänkarna ramar in nedgången.


Se, så vackra armstöd!


Och lamporna! Det blir inte mer 1950-tal än så här.


Kanske vill man ta sig en Zingo medan man väntar på en vän. Då går man
över till kiosken, också den byggd 1952.


Sedan en sväng in på Upplandsgatan - en riktig antikgata. Här har jag köpt
och plåtat 1950-talskoppar och sett min första och hittills enda livs levande
Bamsefåtölj.

Och här brukar Empire-Amelie och jag fika, på Nybergs hembageri
& konditori på nummer 26.

Det finns fler tidningar kvar...


Jag lade rabarber på 18 veckotidningar från början av 1950-talet på loppisen i Nysättra
(se helgtipset nedan). Men jag lämnade kvar ungefär lika många. 10 spänn styck.
Loppisen öppnar igen i morgon lördag kl 10.00.


Den här plockade jag upp i Hamnladan i Norrtälje på vägen ut. Fem kronor.
Osignerad, men visst är det 1950-tal? Inte tillverkas det väl tobaksburkar i retrostil.
Jag menar, TOBAKSBURKAR??? Men pipmännen nickar gillande, tror jag.


Sist, men knappast minst. Dagens riktiga fynd. Märkt "Hemi" undertill, fungerar.
En mycket vacker bordslampa. Nysättra, 30 pix.

3 x helgtips (missa inte söndagens quiz!)


På söndag här på bloggen:
Stor porslinsquiz: Kan du koppen? Missa inte!

I dag fredag, lördag samt söndag, Roslagen:
Loppis i Vätö IK:s klubbhus i Nysättra, 16 km norr om Norrtälje. Start i dag fredag kl 12-18.
Är osäker på tiderna lördag-söndag, men gissar att man öppnar tidigare då.
Trevlig föreningslokal av den där typen som luktar torrt på ett gammaldags sätt.
Och Roslagens raraste fik, Ovansundets café och kiosk, finns 100 meter bort.


Lördag, Sundbyberg:
Utställningen "Ljuva 50-tal på Sundbybergsvis" invigs på Sundbybergs
museum. 1950-tal och Sundbyberg -  kan det bli bättre?
Mer info på museets hemsida.

Månadens loppisfynd!


Fick syn på den här emaljerade kastrullen i en loppisbutik vars adress jag inte
tänker avslöja. Jag fick genast känslor för den. Och för 40 kronor så gjorde det ju inget
om den "bara" var en kastrull utan anor. Den ville verkligen följa med mig hem!
Upptäcker sedan en ny skön värld när jag googlar "Cathrineholm", som står på insidan
av lockets handtag. Norsk fabrik där Grete Prytz Kittelsen formgav vackert husgeråd,
bland annat min kastrull. Och nu har den ett namn också, den heter Lotus.
Gillar ni Lotus så kolla in detta, en dansk Cathrineholmsfantasts bilder.
(Ja, jag vet, Lotus är från 1960-talet, men man får inte vara rigid).


Och hoppsan! Vad är detta! I samma butik står en stol som skriker "jag är designad!".
En Svante Skogh, för Seffle möbelfabrik. Men 1) jag misstänker att även detta fynd är
1960-tal 2) läderremmarna i sitsen är litet solkiga och dynorna saknas.
Så jag slet mig från Svante efter att ha tagit ett par bilder.
Kolla här hur stolen ser ut MED dynor.


Design: Svante Skogh.

Ni är vackrare än ni tror!


Ja, så är det! Och därför bjuder Femtiotalsjakten i dag på en skönhetskavalkad
från åren 1951-1958. Bilder ur Damernas Värld, Femina och Min Melodi.


Nu börjar vi med morgontoiletten. Ni har naturligtvis en beautybox, precis
som mannekängen på bilden.


... och papiljotter i äkta plastic. Jag hittade mina på en loppis, en hel påse
 för fem kronor. (Vakna bloggläsare har efter publicering upplyst om att de är
permanentpapiljotter.)


Eller kanske föredrar ni en enklare frisyr? "Min melodi" tipsar om hårband
man kan sy själv.


Visst är de fina?


I min beautybox finns snart den här klassikern från
Elizabeth Arden, i vintageförpackning.


Slösa med ögontuschet. Men låt det inte pryda edra
ögonfransar i ett helt dygn.


Innan vi fortsätter - sträck på er, flickor, så att ni får vacker hållning!


Ett rött läppstift i vacker hylsa är ett måste
för alla 1950-talskvinnor.


Så en droppe eau de cologne, och vi är redo för en dag på kontoret!
Och skulle det börja regna idag...


... så har vi trevliga hättor till våra regnkappor, så att frisyren inte blir förstörd!
En riktigt härlig dag önskar bloggen alla glada läsare. Kom ihåg:
Ni är vackrare än ni tror (med eller utan ögontusch)!

Bli vackrare än ni är!


Detta är, som man säger nuförtiden, ett par långbyxor "to die for". Eller hur?
I morgon på bloggen: Skönhetstips från 1950-talet.
(Bilden: Damernas Värld 1952)

Nostalgitips (7) Ikeas kataloger från 1950-talet


"När en katt ligger och sover i ett rum finns det inte mycket mer
för en inredare att göra där." Ett av Ernst Kirschsteigers bevingade citat.
Att det Ernst säger stämmer, visste Ikea redan 1957.
Kolla omslaget! Mycket katt, litet möbel.
Här hittar du Ikeas alla katalogomslag från 1950 och framåt.
Bonus: tidigare nostalgitips om GB:s glassar från 1960-talet och framåt.

Tillverkat 2008, men med 1950-talskänsla


Kökshandduk med känsla av 1950-tal. Kedjorna har har haft en bra 50-talshöst.
Handduken är från Åhléns. Där hittade jag ju en Ball Clock-kopia nyligen, de har
också ett snyggt String-inspirerat tidningsställ och när jag köpte handduken såg
jag en bricka med virrvarrmönster.
Clas Ohlson har kul retroradioapparater, som ni sett här.
Och när jag skyndade förbi Hemtex i går såg jag i ögonvrån en maffig röd ryakudde.
Jag tror att den hade exakt samma röda nyans som stråken i min lilla ryamatta, den jag
köpte på Antik&Kuriosa i Kista.
Och kolla här:


Bakplåtspapper, november 2008. Vilken retrokänsla! Här har vi...


... släktingarna från tiden!


Och så ett litet prickigt paket. Omslagspapper från Akademibkhandeln.
Vad jag önskar att det fanns i rosa också!

Åhhh, Amerika!


Åhhh, Amerika - drömmarnas land. Här i Damernas värld, 1951. Hur ska det gå
för flickan som far till Amerika i följetongen? I det här numret av tidningen har hon
redan hunnit bli kär, jobbat i drugstore, upptäckts av Life som gjort henne till
omslagsflicka - och nu är hon på väg till Hollywood.


Även "Min Melodi" från 1958 har följetong om flicka i Hollywood. Amerikafönstret
i samma tidning bjuder på "en glutt över på den andra sidan" och fastslår att "särskilt
deras tonårsmode är något att ta efter". Och USA-Nytt - vem kan motstå den reklamen?


Men nu till saken. I dag väljer USA president, därav detta lilla Amerikatema.
Så här såg förstasidorna ut den 7 november 1956. Eisenhower har valts om till en
andra period i Vita huset. Hur går det i natt? Blir det Obama eller McCain?


Medan vi väntar på att USA:s 44:e president väljs kan vi möta elva tidigare presidenter,
hos Sveriges Radios Lyssnarnas Arkiv.
Enjoy!

1950-tal... eller senare?


Min bror skickar en bild som lyser upp i november. Är det 1950- eller 1960-tal
undrar han. Jag också. Någon som kan tidsbestämma dessa vardagsskönheter?

Nostalgitips (6) Bortom Spisa Ribb


Superkändisen Spisa Ribb. Men alla de andra kopparna, faten och uppläggningsfaten
du fått med dig hem från loppis eller antikaffär - vad heter de och när designades de?
Det tar du reda på här:
Svenskt porslin - en förteckning över svenskt 1900-talsporslin.
Men - du besöker den på egen risk. Om du är som jag kommer du att fastna i timmar.


Hit går jag när jag köpt något från Gefle, Gustavsberg eller Rörstrand. Häromdagen
hittade jag en djup tallrik, Lansett, för fem kronor i en loppisbutik. Gick direkt in
på sajten och kollade, såklart (se ovan). Just Lansett hade tyvärr inget tillverkningsår,
men det hade nästa fynd...


En gammal tallrik från Röda korset-loppis. Rörstrand, servisen Tuna. På Svenskt porslin
fanns bild på en tallrik och ett uppläggningsfat, och jag fick veta att Tuna tillverkades
mellan 1916 och 1922. (Kollar med Antikbörsens "Våra vanligaste stämplar": Jo,
Rörstrandsstämpeln på min Tunatallrik bekräftar att den är från perioden 1884-1926).


Här kan man slå upp allt man själv har i skåpen, spana in alla klassiker, hitta
spännande serviser man aldrig hört talas om men plötsligt får en obetvinglig lust
att börja leta efter och samla på.
Som när jag sökte på Tuna, och på samma sida fann - Tuff-tuff.
Oemotståndlig.

"Vill du skriva i min poesibok?"


På 1950-talet hade man poesiböcker, där skolkamrater, vänner och familj skrev.
Enligt min väninna Monet som lät mig läsa hennes poesibok från 1956 (bilderna) var det
statusbringande om många skrev i ens bok. Och inga ihoprafsade rader på rasten!
Boken togs med hem och lämnades tillbaka nästa dag, med prydligt präntad vers
och ibland teckning eller bokmärke därtill.
Kanske ska vi ta upp traditionen, i vuxenversion? Ta med en poesibok (finns de att
köpa nuförtiden?) till jobbet och be arbetskamraterna skalda några rader?


"... bjuder mig på mjölk och kräm..."

Här börjar julen första advent


Nu har de börjat sälja lussekatter och det annonseras om  julmarknader och julloppisar.
Men på den här bloggen börjar julen den första advent. Här är det 1950-tal.
Julskyltningen börjar på skyltsöndagen, lutfisken läggs i blöt på Annadagen den
9 december och lussekatterna bakas till lucia.
Och om ni tycker bilden ser konstig ut så - ja, det är konstigt med julprydnader så här tidigt,
i alla fall på hallalmpor.

Projekt: Blombord


String.... 

Ett litet projekt inom projektet "Skapa ett 1950-talshem" är Blombordet.
Jag tar död på de flesta växter, men inbillar mig att detta skulle ändras om jag
skaffade ett riktigt blombord. Då skulle jag lägga ned mer omsorg om blommorna,
småprata med dem varje dag på 50-talsvis.


... rotting...

Nu är frågan: Vilken sorts blombord? String? Bordet på översta bilden är just nu
till salu på tradera och mycket lockande.
Eller rotting, mellersta bilden, som jag såg på mässan i Kista? Och kanske
en sådan där vit piedestal kan vara snygg i ett hörn också?
Eller en rund sak, som den under bråten på Magazin 13, se bilden nedan?
Jag har länge lutat åt att det ska vara string, men tvekar ännu.


... eller teak och mässing?

Ja, vad tycker nI? Vilket av blomborden känns mest "sommaren 1959 i ett enkelt hem"?