Rädda Kungstornet!

UPPDATERING: KAFÈET NEDLAGT
"Rädda Stockholms finaste konditori"och "Rädda Konditori Kungstornet!"
 heter två
facebookgrupper som arbetar för att rädda Café Kungstornet på Kungsgatan. Där har det varit fik i
80 år men i dag stänger kaféet. Fastighetsägaren Centrumfastigheter ska göra om lokalen till
”en ny riktigt stor fin detaljhandelsbutik" (citat ur Lars Epsteins artikel i DN den 24 april, artikeln
som avslöjade vad som är på gång).
 
Senaste budet är att inredningen ska sparas och magasineras. Men att spara ett vackert räcke
och 50-tals-lampetter som kanske sätts upp på ett fik någon annanstans... det är ju inte
mycket att glädjas åt. Det är ju miljön i sin helhet som är skyddsvärd.
  
Kan det gå att få Centrumfastigheter att tänka om?
Det här är en av alla kloka kommentarer på den ena facebookgruppens sida:
"Någon// ...//borde på ett pedagogiskt sätt beskriva för alla fastighetsägare hur man får bärighet
utan att vandalisera och riva gamla miljöer. Att det finns ett mysigt cafe just där skapar ju ett mervärde
för omgivande lokaler, även om man just på dessa kvm inte kan maxa hyran utan får ta igen det på de omgivande."

Exakt. Så gör man ett kvarter, en stad, attraktiv och skön att vistas i.

Till sist en fråga: Var är alla mecenater nuförtiden?
Finns det ingen miljardär där ute som älskar gamla fik, och som kan rädda
Stockholms finaste konditori?


Trenden som växer mest just nu: Retrotyger

Jo, så är det. Och i senaste numret (5/14) av tidningen Antikvärlden hittar du sju sidor om retrotyger.
Maria Carlsén, som har bloggen Gilas Grotta, och jag har tillsammans kartlagt trenden. Vi berättar
vilka tyger och formgivare som är mest åtråvärda, och hur du bäst tar hand om tygfyndet från
loppisen i helgen. Tyget på bilden hittade jag själv på en loppis, men jag har inte lyckats få reda på
formgivare eller fabrik. Kanske du vet?
 
Här är ett anonymt tyg till. Genom efterlysning i en av de härliga tyggrupperna på facebook
fick jag i alla fall veta att det är från sent 1970-tal.
I sommar lär konkurrensen om retotygerna på landets alla loppisar bli hårdare än någonsin.
Känner du en vass armbåge i sidan... så kan det vara jag.

Här är nästa bok om Anna-Lisa: "Flickorna i speceriaffären"

I dag är det Världsbokdagen. Det firar jag med att berätta om "Flickorna
i speceriaffären", den fristående uppföljaren till min roman "Anna-Lisas Antik".
Den kommer inte ut än på ett tag, preliminärt utgivningsdatum är den 15 augusti.
Men redan nu kan du bevaka "Flickorna i speceriaffären" hos Adlibris och Bokus.
Mina romaner ges ut av Förlaget Orda.
 
Jenny Holmlund som gjorde båda omslagen (inbunden och pocket) till
"Anna-Lisas Antik" har även gjort omslaget till nästa bok i Anna-Lisa-serien.
Se så nöjt Anna-Lisa tittar på "Flickorna i speceriaffären"!
Och det gör hon för att...
 
... hon ser Britta.

Så här:
"En dag kommer Britta, en nittiofemårig dam som i sin ungdom arbetade i butiken, på
besök. De två blir goda vänner men utan att Britta avslöjar sin hemlighet, den
som binder samman hennes och Anna-Lisas liv. 
När Britta går bort får Anna-Lisa kistan med hennes gamla dagböcker, och
tio brev. Breven är Brittas memoarer och tar med Anna-Lisa på en resa genom
1900-talet och en kärlekshistoria som sträcker sig över 60 år. Breven
innehåller också ledtrådar till en skatt."

Ja, där har ni handlingen i uppföljaren till "Anna-Lisas Antik".
Jag kallar ju min genre "retroromantik". I den andra boken ligger betoningen
ännu mer på romantik.
Hoppas att ni ska tycka om den!

"Anna-Lisas Antik", första boken om retrohandlaren 
Anna-Lisa Johansson finns på Adlibris med flera alla nätbokhandlar
- och pocketen även hos Pocketshop.
 

Fina fotoramar från förr

Mamma i hatt på 1920-talet, pappa två decennier senare. En okänd kvinnlig släkting och en
loppisfyndad herre från förra seklets början. Alla ser bra ut i gamla vackra ramar.
Jag har svårt att lämna kvar fotoramar på loppisar. Så det börjar bli några stycken
i gömmorna nu.
 
Den okände herrn i sprucken ram. Men de två porslinsramarna är så vackra, ett ljuvligt
loppisfynd. En dag ska jag fixa baksidan på den främre så att båda kan stå upp.
 
Rosor! Och en släkting på pappas sida. Ramen är rustik och romantisk på samma gång.
Valde man ram efter den avfotograferades personlighet? Jag tror inte det, men det är
en intressant tanke. Eller hur?
 
Ett gammalt album i nyskick, med florstunt papper mellan sidorna. En dag, när alla serier
på Netflix är sedda, veden färdigklyvd och tredje romanen skriven och...
Ja, en dag när precis allt är gjort - då ska jag sätta in bilder i ramar och fotoalbum.
 

Glad påsk! (... och kanske ses vi i morgon?)

Glad Påsk, alla Femtiotalsjaktens följare!
I morgon långfredag tycker jag att ni som har möjlighet ska komma förbi retrobutiken
Tid&Rum i Årsta, där det är loppis och kaffeservering. Och i vårsolen utanför affären
hittar du mig. Jag säljer och signerar min feelgood-roman "Anna-Lisas Antik".
Du som redan har boken och vill ha den signerad är också hjärtligt välkommen.
Loppis, fika och en massa retrointresserade människor - jag tror att det blir
en toppentrevlig dag.


Både den inbundna och pocketen kommer att finnas att köpa, till superpriserna
149 kr respektive 49 kr. Kanske en bok till dig själv, och en i påskpresent till
en kompis? Det kommer att finnas några böcker i retroinslagning, precis
som på Antikvärldens dag i höstas.
 

Ännu fler sorters Helmer

Min samling dekorer ritade av Geflemästaren Helmer Ringström växer sakta.
Målet är ju att ha en servisdel i alla hans drygt 60 dekorer, och i alla färgställningar.
Och det går framåt i samlandet. Den vackra "Amanita" har jag nu kopp och fat av i alla fyra färger.
 
Här är nyheterna sedan det senaste Helmerinlägget.
Bakre raden:  "Blå blomma" och "Röd blomma", grön och gul "Amanita", kopp i "Gavott"
(jag hade en halv smörask tidigare). Främre raden: "Taggen"-kopp (hade en tallrik tidigare),
kaffekopp i grön "Delfi" (tack, Porslinsbloggen!) och till sist strama stiliga "Kreol".
 
Åhhh, "Amanita"! De är ju så vackra tillsammans. I Malmö, hos bloggaren Alltdegamlagoda, väntar
ytterligare några röda koppar med fat. Nu är mitt sikte inställt på att hitta assietter i rött, gult
och blått. Jag har ganska många blå vanliga fat, så om någon har assietter (eller andra
"Amanita"-delar) så byter jag gärna. Upp till åtta blå fat kan jag tänka mig att byta bort.
Mejla femtiotalsjakten@gmail.com om du är sugen på något byte!
 
Den lilla koppen med röd dekor fyndade jag för en krona, tror jag det var, i Krylbo för många år sedan.
Först i höstas när jag budade hem "Blå blomma" på Tradera förstod jag att det var en Helmerkopp
jag druckit kaffe ur. Nu är "Röd blomma" pensionerad, jag vågar inte riskera att ha sönder
en kopp i en av de ovanligaste av Helmers dekorer.
 
"Atos" har svårt att tävla med "Amanita" i charm och skönhet.
Men när jag hittar en helt felfri såssnipa i en dekor av Helmer Ringström,
för 15 pix, ja då följer den med hem.
 
Jakten fortsätter. En del dekorer som jag inte har skaffat är lätta att hitta, men jag har väntat och hoppats
på att de ska dyka upp till loppispris. Men "Aurora" till exempel får jag väl snart ta och köpa på någon antikmässa. Andra dekorer har jag aldrig ens sett, till exempel"Banderoll" från 1969.

Hela min samling (nu omkring 50 dekorer, har tappat räkningen) ser du i inläggen under
kategorin Helmer Ringström.

Här signerar jag Anna-Lisas Antik i vår

Nu drar jag snart ut på signeringsturné!
Kom till Årsta, Rimbo eller Norrtälje och skaffa dig ett signerat exemplar
av min feel good-roman "Anna-Lisas Antik".
Eller titta förbi och säg hej, bara.

Både den nyutkomna pocketen (till höger) och den inbundna versionen
av boken kommer att finnas med mig på bordet.
Vi ses!

 

Wangels vackra mönster - som lakan!

Kolla! Det är ju Anita Wangels burkar... eller... nej, det är hennes påslakan!
Sune, som har retrobutiken Retrogaragen i danska Brædstrup och som gjort gästinlägg
här på Femtiotalsjakten, visade påslakanen i sitt nyhetsbrev i dag och jag kände att jag
bara måste låta er se dem också. Tydligen är Anita Wangels bäddset inte helt ovanliga i Danmark.
Men jag hade aldrig sett mönstret annat än på burkar och brickor.
Visst är det fint?
 
För er som redan börjat googla för att hitta Sunes butik och be honom skicka
påslakanen måste jag tyvärr berätta att han inte säljer på nätet.
Butiken Retrogaragen (bilden) hittar du alltså i Brædstrup.

Vinn ett ex av mesta feelgood-romanen!

"Anna-Lisas Antik" handlar om en tjej som flyttar ut på landet och öppnar
retrobutik i en nedlagd lanthandel. En recensent skrev "god som ett rosa tuggummi",
en annan "så mycket feelgood att man nästan kokar över."
Nu finns min roman som pocket, och jag lottar ut tre exemplar.

Så här är du med och tävlar om en bok:
1) Skriv en kommentar till det här inlägget, där du berättar vad som får dig att må bra
 (förutom en skön bok). Ditt kommentarsnummer blir ditt lottnummer.
(Kom ihåg att fylla i din mejladress, den syns bara för mig).
2) Om du har en egen blogg och/eller Instagramkonto, tipsa om tävlingen där så får du
en extra lott i dragningen för varje publicering. Skriv i din kommentar var jag kan se tipset.
3) På söndag kväll klockan 20.00 drar jag tre vinnare och mejlar dem.
Vinnarnas förnamn skriver jag här i en uppdatering av inlägget.
Böckerna skickar jag på måndag.

UPPDATERING:
Och vinnarna är....
Larsson, Kiosktanten och Victoria!

PS."Anna-Lisas Antik" finns som både inbunden och pocket på alla
nätbokhandlar, pocketen på vissa Pocketshop.

Priserna som är som ett skämt

Jo, visst var gårdagens (1/4 2014) inlägg om att välgörenhetsorganisationernas butiker
betalar pengar till kriminella gäng för "beskydd" ett aprilskämt.
Det förstod alla som läste och kommenterade.
Nu kvarstår bara frågan varför priserna ibland är så höga att de tangerar antikbutikernas.
Och framför allt varför en del butiker säljer skadat porslin utan att skriva det "def" som i defekt
på prislappen som seriösa loppisar och handlare brukar göra.
Läs mer om detta på eminenta bloggen Retrolux.

Men det är en solig dag, så låt oss inte dröja vid ledsamheter!
Här är Femtiotalsjaktens aprilskämt från tidigare år:
Stig Lindbergs allra första alster (2010, MIN EGEN FAVORIT)
Femtiotalsjakten blir Sextiotalsjakten (2009)

(Illustrationen ovan är från en novell ur "Vårt Hem", 1930-tal)

Därför har det blivit så dyrt i välgörenhetsbutikerna

UPPDATERING: Detta var 2014 års aprilskämt på Femtiotalsjakten:
Det går inte att fynda hos Myrorna längre."
"Röda korset tar betalt som om de drev antikaffär."
Säg den retrointresserade som inte irriterat sig på hur priserna i välgörenhetsorganisationernas
butiker numera kan ligga på rent löjliga nivåer. Men, det finns en anledning. Och sanningen är bra mycket obehagligare än att vi tvingas betala 200 kronor för en Berså-kopp. Femtiotalsjakten kan i dag avslöja att
maffian har tagit ett grepp om Myrorna, Stadsmissionen och Kupan. Liksom många krogägare som inte
vill se sina restauranger brinna ner betalar välgörenhetsorganisationerna stora summor för "beskydd".
 
Ingen av de företrädare för organisationerna som jag försökt få en kommentar
av har velat bekräfta. Men en butiksanställd som slutade efter att "två tunga killar kom in
och slog sönder all Blå eld vi hade" ställer motfrågan "och vad skulle annars anledningen
vara att vi försöker sälja spruckna naggade koppar i en hyfsat oattraktiv dekor
för 35 spänn eller mer?"
 
En poliskälla med eget retrointresse säger off the record
och med kritik i rösten att "kanske har Myrorna grävt sin egen grav".
För det var när välgörenhetsorganisationerna för ett antal år sedan började
höja priserna som dagskassorna blev intressanta för de kriminella gäng
som sysslar med beskyddarverksamhet.
"Och nu har det blivit en ond cirkel. De måste ha in ännu mer pengar
för att inte få porslinet eller knäskålarna krossade."

Skrämmande, eller hur?

UPPDATERING: Detta var 2014 års aprilskämt på Femtiotalsjakten