En svart dag (gästinlägg: Empire-Amelie)
Alla goda ting är runda! Art decó-lampor...
... Lisa Larssons (?) runda örn och jag själv
(ej på bild) på antikmässan i Älvsjö i går.
(Plåtat hos Leva Antik)
Både jag och Libby gillar art decó. Den chica lampfoten kanske
man kan göra själv?! Limma ihop lite träkulor och måla svart,
guld och turkos. Hur svårt kan det vara?
(Den här och första bilden ingick i utställning
om vintageinredning, här "Berlin 1931")
Även denna mattsvarta rokokobyrå är lite rund, fast den hade varit snyggare i blankare
finish. Den röda Strindbergslampan är fin och till höger står en stol i empirestil. Tror inte
att det är 1800-tal. Men jag är ingen antikexpert.
(Plåtat hos Nora diversehandel)
Porfyrlampa? Nej det är en lampa med träfot och porfyrimiterad
målning. Och det fanns två stycken i montern. Tänk ett stort
skrivbord och en lampa i varsitt hörn.
Imponerande! (de är snyggare i verkligheten! )
Porfyr från Älvdalen är modernt under empiren i Sverige.
Den första Bernadotten älskade Älvdalsporfyr!!!
(Plåtat hos Robert Halvarson)
Mycket svart från mig idag. Min favoritfärg sedan 1978. Får jag presentera
Svart Sverige, mina damer och herrar!! Denna servis från Rörstrand är mycket
ovanlig. Ursprungligen från 1800-talet någon gång.
Denna är "modern" (första halvan av 1900) och rubbet kostar 2 500 kr
denna dag. Men jag avstår. Jag tycker inte den har lika fint tryck
som den äldre varianten.
(Plåtat hos Sture Bergström)
När jag ser det här ekipaget inser jag att jag är född i fel
familj. Det är billigare för Libby som vill ha 50-talssaker.
Spegeln är troligtvis empire.
(Plåtat hos Winterhagens antikhandel).
Dessa skor kan man ha på sig när man dricker te
ur Svart Sverige, eller hur?! Jag tycker att tjejer kan ha
herrskor på sig utan att skämmas!
(Utställningen om vintageinredning)
Till sist vill jag sammanfatta Camilla Thulins föredrag
om vintage- och secondhand-kläder på antikmässan.
Man kan se ut som man vill, bara man är snäll!
PS från Libby: Och här servisen som slutligen fick Empire-Amelie att halvt bryta ihop av habegär.
Empireporslin, förmodligen franskt.
Hon glömde skriva upp namnet på antikhandlaren som
hade montern, men har ringt mig och yrat om servisen
åtta gånger sedan vi skiljdes åt efter antikmässan.
"Det känns i hela kroppen", säger hon. "Servisen är till
och med finare än Svart Sverige".
Nu håller jag tummarna för att en lottovinst
hamnar hos E-A.
FEMTIOTALSJÀKTEN I MORGON LÖRDAG:
Antikmässan del III, litet smått och gott från 1950-
och andra tal.
skriven
Och vem är i spegeln ovanpå rokokobyrån?