femtiotalsjakten

TIO antikhandlare på Antikmässan i Älvsjö fick frågan:
Vad i din monter tycker du är häftigast/roligast att visa/är du mest stolt över?

ETT. Bacchus Antik. Vasen i mitten på bilden ovan är en mer sällan
förekommande del ur Stig Lindbergs serie Karneval.
Det hade jag aldrig gissat, men visst, det är Karnevalfärgerna. Kul!


Bacchus var också nöjda med sin vårdukning. Porslinet är Carl Harry Stålhanes
"Entré" (Rörstrand). En modern Bumling lyser upp bordet.


Besticken: Focus de Lux.


TVÅ. Smögen Antik. Här köpte jag den vackra gardinvåden, se förra inlägget.
Själva tyckte de att Stringhyllan med plexisidor var fin. Det tycker jag också!


TRE. Leva Antik. Apan i trä är en Kay Bojesen (1886-1958).
Den pekade Lennart på Leva själv på, men....


... jag föll pladask för Hans J. Wegners lilla fåtölj. Ni som
följer Femtiotalsjakten känner till min kärlek till Wegners
fåtölj Bamse. Här har vi Bamses lillebror, kolla tassarna!


Bara en bild till från Leva. Stringkonst och cool lampa,
Leva har alltid en kul monter.


FYRA. Galon Antik & Design. Men visst, ja, det var ju handlarnas val jag
skulle visa. Galon tyckte om sitt verk av Picasso, förlåt, sitt fodral för bastuba.
Tjejen vi pratade med hade haft den roliga pjäsen i sitt eget vardagsrum.
Men nu var den till salu. Mer karneval i bakgrunden.


FEM. Kajsa Adelöw. "Vår monter ser ut som ett slagfält", sa Kajsa.
Fast ett snyggt slagfält, tyckte jag. Hon visade serveringsvagnen i jakaranda,
som just kommit in från bilen och fått göra entré i montern.


Och den vackra blomkrukan gillade
Empire-Amelie och jag.


SEX. Mest femtiotal. En 1980-talssvan valde Mest femtiotal att visa. Men
den var så fin, simmade på blått mosaikbord och hade med sig en
Upsala-Ekeby-vas så den fick 1950-talsdispens.


SJU. Vara-Fyndet. Antikhandlare gillar djur? Vara-Fyndet
visade oss den här träskulpturen av svensk-norske Willy Stenberg.
Först såg jag bara en träbit, men det är ju ett mårddjur, eller
en lämmel, som står upprät och tittar ut över fjället?
Återigen ett föremål jag själv aldrig hade valt att plåta - men jag
tycker allt mer om skulpturen ju mer jag tittar på den.


Men! Ett djur till! Också det Vara-Fyndets val. En isbjörn från Jie.


ÅTTA. Stefhan Olsson. En del handlare valde djur. Andra valde sig själva. På frågan vad
han var stoltast över i sin monter svarade Stefhan "mig själv".
Okej. Empire-Amelie tyckte i alla fall att lampan med jugendskärm var finast...


... och jag gillade "Rosebud", som jag döpte kälken till, efter den
i filmen "Citizen Kane", ni vet.


Och du Stefhan... spaljén och piedestalen gillade vi också.


NIO. Wictoria Axell. Den skira lampan kan man se framför
sig i ett flickrum på 1950-talet, eller hur?


Wictoria visade också några ulliga härliga filtar från tiden.


TIO. Form Design Scandinavia. Finast? Det måste vara våra skrivbord, två identiska,
av Gunni Omann, sa killen hos Form Design. Omann var ett okänt namn för mig, man lär sig
något nytt hela tiden. Tack till alla er antikhandlare som svarade på Empire-Amelies och
mina många frågor!


Till sist, lite tittgodis. Plastfaten hade Vara-Fyndet...


... den fina smörasken av Anita Nylund för Jie såg jag
hos Ödebo antik...


... som också saluförde västtyska vaser.


Det söta kryddsetet fanns hos L & P Antik.


Avdelningen "Hur tänkte ni nu?"
En våg framför kafé- och restauranglängan. Hm.

NÄSTA INLÄGG:
Empire-Amelie skriver gästinlägg om en svart dag.