Snart tar empiren över...
En empirestol har intagit 1950-talsköket. Och det är bara början. Min väninna Empire-Amelie
flyttade i dag in i tvårummaren från 1957. Hon gillar bänkskivan i djupt vinrött lika mycket
som jag. Den passar så bra in i hennes 1800-talsstil.
Själv slängde jag långa avundsjuka blickar på väggen mittemot stolen. Den hade jag tapetserat
i en mönstrad fondtapet (som den här), sedan ställt en pinnsoffa där - framför köksbordet.
Jaha ja, en lampskärm i svart och guld. Där det borde stå en
brödburk från Nilsjohan och en transistorradio!
Köket har ett mycket vackert element. Jag hade inte sett
den modellen tidigare.
Även denna, i kaklet inbyggda, tvålkopp var ny för oss alla som deltog i flytten. Jag har sett
liknande i 1950-talsbadrum, men det här är ovanför diskbänken! Vår teori är att originalkaklet
var blått, och när man renoverade sparade man kakelplattan med tvålkoppen.
Kan det stämma? Någon bloggläsare som bott i ett kök med tvålkopp i kaklet?
Speceriskåp. I plast, men dock.
Jag tog ut lådorna och tittade, naturligtvis.
Reda lyx, naturligtvis.
Lägenhetens vackraste dörrar, in till vardagsrummet,
som också har lägenhetens vackraste golv. Parkett.
En klassiker.
I sovrummet finns garderoberna med finfina lås.
En rejäl klädkammare har hon fått också, människan!
Skämt åsido. Jag är inte avundsjuk, jag tycker väldigt mycket om min lägenhet
från 1938. Och det är en lättare match att göra 1950-talslya av den än att göra
empirevåning av den här lägenheten. Men min estetiskt begåvade vän EA kommer
att lyckas, det vet jag. To be continued...
skriven
Tusse hade en dylik tvålkopp i badrummet (med avrinningshål och allt) som tyvärr blev massakrerad vid stambytet 2003 då man satte upp kaklade väggelement runt om. Det var den vintern pannan kraschade i huset (i Skåne) samtidigt som jag hade utedass inne (i Sthlm).