Nu är 1950-talet på tapeten
Får jag presentera: Lyans nya tapet! I dag var målaren klar. Men det tog längre tid än han
hade räknat med. Originaltapeten från 1950-talet har kanter som måste skäras bort,
och så kunde man inte blöta den som nya tapeter (jag hängde inte riktigt med där, men
det var något med att den löstes upp om man gjorde fel).
Ser ni hur lampan trivs?
Radion känner sig också nöjd (den är ny i retrostil, från Clas Ohlson).
Jag är verkligen så ruskigt glad över tapeten. Den blev ännu bättre än jag
hade hoppats.
Fondväggen är jag lite tvehågsen inför. Inte riktigt en femtiotalsfärg, jag
skulle ha valt en mörkare nyans. Men några kvadratmeter vägg är lätt
att måla om. Och fonden ska få en chans, jag ska se vilka färger
som passar till den. Säg gärna vad ni tycker!
Jaha, så var det golvet då. Efter många om och men, och kollar på nätet,
och grubblerier över pyttiga provbitar, så gick jag till en färgaffär och lånade
hem ett par rejäla provbitar. När jag la på den här grå, kände jag att
JA, här är mitt golv.
Det såg lite... grått ut med bara tapet och golv. Men så ställde jag dit en pall.
Hm... nu börjar det likna något, va?
Och se här! Ännu bättre med lite rött också. Rött, svart, grått.
Det blir färgerna jag bygger rummet på. Golvet är ljusgrått och lätt
marmorerat, och ger ett väldigt mjukt intryck.
Ett hedersomnämnande till två av er som kommenterade golvinlägget:
"Tant Annika", som föreslog ljusgrå, spräcklig, och Staffan, som gillade
linoleummattan "Sky Blue".
Men... vad är det för golv då? Okej - känsliga
byggnadsvårdsortodoxa läsare bör logga ut nu....
... eller blunda....
... för det är ett PLASTGOLV!
(Forbos Novilon Scandinavia, "Vicenza", nr 8523)
Jo, visst hade det varit mest korrekt att välja ett linoleumgolv. Men nu är
det ju inte 1950-talet jag ska bo i, utan min tolkning av 1950-talet!
Och jag vet att jag kommer att gilla det där golvet väldigt mycket.
Stay tuned... om två veckor är golvet lagt och då läggs det ut här också.
skriven
Snygga tapeter =)