Tänk att få bo i Mathssons glashus! (Glasrikeresan del VI)


Det är en söndag i juni och jag smyger omkring utanför Bruno Mathssons berömda och till synes tomma glashus i Kosta. Mathsson ritade husen som uppfördes 1955, för anställda på glasbruket. Mellan 1987 då Kosta sålde husen och början av 2000-talet var husens situation skakig, med tiden förföll de.
Men sagan om de vackra supermoderna 50-talshusen slutade lyckligt. New Wave Group, Kostas nya ägare, och Lessebo kommun har återställt dem i ursprungsskick, genom en ambitiös renovering.
Jag plåtar genom fönstren, undrar hur jag ska ta mig in.


Fem lägenheter är sammanbyggda i en länga. Varje lägenhet, har en boyta på 108 kvadratmeter.
Och öppen spis, därav skorstenarna.
Plötsligt kommer en kvinna gående över gräsmattan, jag ser henne gå in i ett av husen.
Jag följer efter...


Jag ringer på dörren. Säger när hon öppnar: "Jag är så intresserad av 50-talsdesign, skulle jag
kunna få komma in och titta?" Jag släpps in. Hennes man är stipendiat på Kosta. Då får man bo
i glashus.


Den som ändå vore Kosta-stipendiat! Så här 50-talsfint ser det ut inne i husen.
Ser ni hur ljust det är? Köket och det stora allrummet kan delas av med vikväggen.
Lägenheterna är stilrent inredda med designklassiker, eller bara vackra möbler, från 1950-talet.


Tänk att få äta middag här, i juniljus, i höstskymning, i vintersvart kvällning.


Kök och allrum ligger mot vägen, den som diskar kan hålla koll på grannarna
när de kommer och går.


Gott om utrymme - för alla moderna köksredskap och vackert
50-talsporslin (aj, jag glömde fråga vad som finns i skåpen).


Tapiovaaras Fanett-stolar om jag inte ser fel. Originalgolven var lagda i Kostamosaik, men eftersom
den inte tillverkas längre använde man bland annat snarlik italiensk mosaik.
Om ni undrar varifrån jag fått alla fakta i det här inlägget så är svaret en artikel i tidskriften
Byggnadskultur 1/2007 som ni kan läsa här.


Tapeterna är så lika originalen som man kunnat komma.


Jodå, jag frågade om jag fick fotografera i sovrummet också. Återigen: Vilket ljus! Här silas
det genom gardinerna. Föräldrarnas sovrum, badrummet och barnens två mindre sovrum vetter
mot baksidan (se exteriör längre ner).


Badrummet. Mosaiken ser ju väldigt 2005 ut, men eftersom restaureringen ska ha varit
helt trogen originalinredningen antar jag att det även ser väldigt 1955 ut.


Femtiotalsmannen och jag tackade för titten. och jag hade
fått ett nytt mål i livet: Att tillbringa ett dygn eller två i en av
glashusets lägenheter.
(Kosta! Ni hittar mina kontaktuppgifter under min profilbild. Hör av er!)


Husen inrymmer numera tre stipendiatlägenheter, en konferensdel (1 000 kronor/halvdag
- här skulle vi ha retrobloggträff!) och en visningslägenhet. Wegners Y-stolar står i konferensdelen.


Det minsta konferensrummet är också fint. 


Köket i en av de två andra stipendielägenheterna.


Här sov barnen på 1950-talet.


Baksidan. Dörrar ut från alla sovrum.

 
Varje lägenhet har sin mosaikfärg.


Ja, tänk att få bo i Mathssons glashus!
PS. Se fler bilder hos Värnamobloggen.

Ett inlägg från Bruno Mathsson Center i Värnamo: Mad about Mathsson
1 Anta Snaque:

skriven

Med mina föräldrar besökte jag Orrefors, Kosta, Gullaskruf m fl glasbruk runt mitten på 50-talet. Trots min ringa ålder (och hettan i hyttorna) var jag så fascinerad att de bokstavligen fick dra mig därifrån.

Varför ligger Småland så långt från Norrbotten...?

2 Anta Snaque:

skriven

Jag blev så tagen av Glasrike-miljön igen så jag glömde att skriva: Vilka underbara hus! Och vad lyckat att du fick ta en titt på interiören.

3 Tusse:

skriven

Plötsligt kommer en kvinna gående över gräsmattan ...

Låter som en femtiotalshägring!

4 Ina:

skriven

Härligt! Jag vill också bli Kostastipendiat :)

5 Randiga tråden:

skriven

Vilken tur du hade som fick komma in och fota och visa oss detta fina. Ja retroträff här vore inte fel. Brittmari

6 anna:

skriven

jätteroliga hus!!

och vad glad jag vart över den gröna soffan!

exakt samma soffa har jag (mitt första köp inom 50 tals möbereran ) betalade ca 500 kr för den,och har nu på senare tid insett att den är nog värd mer ;)



vet någon vad soffan heter?



brukar du ha gästinlägg? typ att man kan skicka in bilder på sin egen lya om man är lite stolt över den ;)



7 Yvonne:

skriven

Där vill jag BO!!!!!!!!!!!!!!!!

8 Christin:

skriven

Du har precis rätt känsla för tur o timing som tog tillfället i akt och fick chansen att komma in i ett av husen, och därmed fick vi också en chans att se mer av allt det fina.Tack för detta och övriga inlägg från er tur i glasriket.

9 JJ:

skriven

Klockan var riktigt snygg! När de renoverade husen så fick de göra skorstenarna högre - därför ser det lite underligt ut.

10 Tusse:

skriven

Plötsligt uppenbarade sig långt borta på gräsmattan en eterisk gestalt, en slank och underbart vacker flicka i en klänning som lyste nästan spöklikt vit i den tätnande skymningen ...

("Ta inte bort romantiken ur erotiken" av Harriet Van Horne, Det Bästa april 1962)

11 Moster Mjölgumpa:

skriven

Rena drömmen!



Man kan väl nästan säga att du gjorde en Movarpare?

12 clinen:

skriven

WOW! Verkligen häftigt. Hahaha helt otroligt att du vågade fråga om du fick komma in med kameran. Det hade jag aldrig gjort. (tror jag) Kul att få se ett helt hem (nästan) från tiden! =)

13 Jenny:

skriven

De här husen är fantastiska, tänk om de hade rivits! Jag var där förra sommaren och då kunde man gå på visning i just visningslägeheten för ynka 30 kr om man anmälde sig på glasbrukets "turistbyrå". Det var verkligen värt pengarna - det var bara jag och min sambo som var intresserade, så vi fick strosa runt och "klämma" på inredningen tillsammans med vår guide i nästan en timme. Resans höjdpunkt!

14 Värnamobloggen:

skriven

Här kan du också läsa om Mathsson-husen:



http://mingataistan.blogg.se/2009/may/utkast-1955-stod.html

15 Libby:

skriven

Anta Snaque: Varför? Ja, det är sådana frågor som kan hålla en vaken om nätterna. :-)

Tusse: Nej, hon var väldigt 2010, faktiskt.

Ina: Eller Kostatsipendiatens medföljande, så kunde man vara i huset hela tiden :-)

Randiga Tråden: En retrokonferens!

Anna: Jadå! Kolla under kategorin Gästinlägg i spalten. Du får gärna göra ett gästinlägg om din lägenhet, om det är den man ser på blogginlägget från den 7 juni hos dig. Mejla mig i så fall bilder med en snutt text till varje, där du berättar om lyan och inredningen. libbyoh55@gmail.com

Yvonne: Ja, man vill ju det...

Christin: Tack!

JJ: Aha!

Moster Mjölgumpa: JA! Jag var på väg att skriva det, faktiskt.

Clinen: Man får komma in nästan överallt bara man är glad och artig.

Jenny: Aha! Kollade aldrig turistbyrån, och såg ingen sådan information någonstans. Okay, nästa gång...

Värnamobloggen: Tack för länken, har lagt till den i slutet av inlägget.

16 Jessica:

skriven

Underbara hus! Jag var där en sväng för några år sedan, innan de restaurerades och det var så tragiskt att se. Men nu ser det ju fantastiskt ut! :-)

17 anna:

skriven

underbart! Jag ska knåpa i hop något bra och ta lite bilder =)

18 DMANN:

skriven

Do not throw stones if you stay in glass houses.

Remember.

19 Uno Lingmark:

skriven

Jag var 5 år när jag lämnade Roslagsgatan i Stockholm för att flytta in i Sveriges första glashus. Ett glashus som byggts upp av Bruno Mathsson på H53 i Helsingborg. Ett fantastiskt hus, vilket inte hindrade våra blivande grannar att gå runt med listor för att stoppa Brunos glashus från H53 till Mörbyvägen 2 i Stocksund. Med varsamma händer flyttade bröderna Hessbom från Viken Skåne huset från H53 till Mörbyvägen. Där står det än idag, men nu är det tämligen förändrat, eftersom det skulle visa sig att det inte var så lätt att bo i.

Svar: Intressant! Tack för din kommentar!
Eli Åhman Owetz

Kommentera här: