Motordrömmar


På ett gärde en bit utanför Norrtälje står Ford Anglian och är femtiotalssöt. Den är till salu...


... och den är överkomlig. Besiktad och körklar! Jag börjar drömma. Men undrar
hur länge den skulle  rulla innan det första felet dök upp. Nej, ska man ha
gamla bilar ska man kunna göra mer än att fylla på spolarvätska.


På sidan står det Bergengrens. Googlar det. Verkar ha funnits en Fordbutik
i Ulvsunda som hette Bergengrens. Var det vanligt att butiken satte sitt
firmanamn på bilarna så här? (UPPDATERING: Nej, svarar Grandprix63
i kommentar)


Mopederna står utanför en loppis någonstans i Roslagen (ägaren ville inte att jag skriver ut exakt var). 
Mopeden till höger är en Puch. Fin även om sadeln inte kan vara original? Den till vänster glömde
jag kolla märke på, för  jag började även här att drömma, om Puchen. Har ju haft en Puch en gång.
Jag skrev om mina moppar här.


Puchen hade ett Koppartransmärke.
7 500 kronor stod det på prislappen. För mycket.


Kul bakparti - och är det en liten dragkrok?
(UPPDATERING: Ja, det är det, för att dra cykelkärra, berättar
 Peter i kommentar). Mopeden kostade 7 000 kronor.
1 Peter Larsson:

skriven

Jepp, det är dragkrok på moppen. Så att den kan dra cykelkärror, exempelvis.



Coolt att bilfirman satte kromad reklam på bilarna de sålde. Lär ju inte ha varit det billigaste sättet att marknadsföra sig. Undrar om kunden fick betala för det... Hehe.

2 Tusse:

skriven

Ford Anglia - tror färgen hette Ludlow Green. Tycker nog själv att den samtida Ford Popular (gamla Anglia i snikversion) är trevligare, och allra trevligast är den i Ludlow Green.

Tyvärr var det alltför vanligt att bilfirmorna gjorde hål i plåten.

3 grandprix63:

skriven

Det var nog rätt ovanligt med bilfirmans namn på bilarna, särskilt egna emblem. Inte ens i USA är/var det vanligt, men det fanns några som lät tillverka snygga (oftast) märken att fästa på backluckan eller nummerskyltsramen.

4 Libby:

skriven

Peter: Aha! Tack för upplysningen om dragkrok. Och... kunden får ALLTID betala :-)

Tusse: Ludlow Green. Färgen ser verkligen ut att heta det.

Grandprix63: Du som har koll på bilar - hur länge tror du att den här kärran skulle rulla innan man måste meka?

5 Skaffaren:

skriven

Anglian är en trevlig bil. Jag hade en Anglia 1963 tills i våras, en av få kombi eller Estate som de heter. Den vanliga sedanen har ju sned bakruta.

Mitt tips är att du får vara beredd på att meka med ojämna mellanrum. Ibland ofta, ibland sällan men meka måste man.

Kromad återförsäljarreklam hör till ovanligheterna.

Gav företaget/bilägaren en air av klass.

Jag började med Puch Dakota, kul och lättrimmat.

6 Staffan H:

skriven

På 60-talet sålde Bergengrens BMC-märken (=British Motor Corporation) som Austin och MG. Hur länge företaget fanns kvar vet jag inte.



Angående återförsäljarens skylt står följande att läsa på sida 59 i senaste numret av Nostalgia (9/2009): "På 50-talet hade varje bilfirma med självaktning såna här små skyltar som de skruvade fast på bilarna de sålde. Idag brukar de betyda välvårdad originalbil med de ursprungliga framskärmarna i behåll."



Anglian kanske är ett bra köp...?

7 Kjelle B:

skriven

Bergengrens var en av de största Ford-återförsäljarna i Stockholm. Ingvar Bergengren lät bygga huset vid Lindhagensplan där Securitas nu huserar. De hade även verkstäder i Ulvsunda och Sandsborg. Min pappa var chef över verkstäderna. Bergengrens sålde även en tid TV-apparater under namnet Bergengrens utan någon större framgång. Företaget blev så småningom Scanauto och återförsäljare för BMC.
Kjell Bergman

Kommentera här: