Hur synar du "fynden"?


Salte Peter är ett loppisköp som inte riktigt var det fynd jag först trodde.
Men visst är han fin där på hyllan (det är min kökshylla, ska tilläggas, inte en loppishylla även om
man kan tro det)?


Jag såg lagningen redan i affären, efter att ha vridit och vänt på burken. Jag förstod ju att
något  var fel, eftersom den "bara" kostade 100 kronor. Anita Nylunds Jie-burkar brukar vara betydligt
dyrare. Men jag har köpt andra saker i tron att jag gjort ett fynd, och sedan upptäckt nagg/spricka
först vid hemkomsten. Vis av erfarenheten har jag införskaffat ett finfint litet redskap.
Det hade snabbt avslöjat Salte Peters lagning där i loppisdunklet.


Förstoringsglaset med belysning hittade jag i en bokhandel.
Det finns alltid med i min väska, liksom ett måttband
och listan på alla dekorer som Helmer Ringström skapat.
Förutom att avslöja lagningar så är förstoringsglaset bra när det bara finns
ett litet svårläst hörn kvar av en etikett, till exempel.

Hur gör du för att se alla knappt märkbara skavanker på "fynd"?

Läs också ett intressant inlägg hos En sakletares bekännelser, som resonerar
kring detta med dolda fel.
1 Tusse:

skriven

Haha, du har råkat ut för samma sak som jag!

Och du, jag såg nog den svarta katten :-)

2 Clinen:

skriven

Jag måste erkänna mig nybörjare och väldigt dålig på att syna föremål!

Ibland tycker jag det känns lite pinsamt att kolla in i minsta detalt. Speciellt om det är billigt som tusan.



Ibland är det jobbigt för att varje liten pryl man vill titta på ska försäljare berätta om även om man inte frågat något. Jag gillar mest att titta i lugn och ro. Vill man veta något frågar man väl?



Men jag ska försöka bli bättre på att syna saker.Dock lär det nog dröja ett bra tag innan jag vågar springa omkring med ett så bra redsakp som du har i väskan! Är det inte en del som frågar vad du sysslar med när du plockar upp den?

3 randiga tråden:

skriven

Förstoringsglaset var en bra ide, det ska jag genast gå och köpa. Måttband har jag alltid med mig. Vissa saker har jag köpt fast det har varit nagg i bara för att jag har blivit så förtjust i mönstret, formen eller färgen. Men visst har jag åkt på blåsningar.

4 Benny:

skriven

Ja det var ju en smart grej, man märker att man skulle behöva nåt sånt ibland...men i onsdags kunde jag se en PO Ström-signering i botten på en blå glasvas i butikens skumma ljus, så än så länge går det utan. Jag ska nog snart införskaffa nåt liknande i alla fall!

5 Fläderblom:

skriven

Vad säger du om de loppisförsäljare som täcker naggar och fläckar med prislappar? Det har jag råkat ut för både på Hötorget och på Myrorna.

6 Erica:

skriven

Så länge man vet om eventuella skador kan man ju värdera om det är ett fynd iallafall. Kanske kan den sidan får stå in mot väggen, eller så syns inte nagg under ett lock. Men det är väldigt irriterande när man tror man köper nåt i bra skick och så upptäcker man skadan i efterhand. Eller blir lurad på Tradera. Vet inte hur många gånger jag mailat till säljare som skriver att sakerna är i fint skick (jag frågar alltid om nagg eller krackeleringar), och i hälften av fallen får man tillbaka "jo, det är en liten skada...". Bättre att vara ärlig med en gång och låta det vara upp till köparen att bestämma om man vill ha den trots en liten nagg.



Tror minsann jag ska införskaffa ett sånt förstoringsglas jag med! God loppislördag!

7 Libby:

skriven

Tusse: Katten vaktar hyllan.

Clinen: Jga har fått en del blickar. Men då låtsas jag att jag är antikexpert och anlägger en Knut Knutsson-min.

Randiga tråden: Jag köper också saker med nagg, senast i går. Men jag vill vet att det är naggat det jag köper.

Benny: Du är ju så ung, Benny :-)

Fläderblom: Det jag säger om sådant passar sig inte för publicering.

Erica: Jag fattar inte heller sådant beteende. Folk blir väl bara arga? Sedan köper jag, som jag skrev i ett tidigare svar, också naggade saker. Har väldigt litet problem med nagg, om priset är bra och naggen knappt syns. Men - jag ska känna till det innan jag betalar.

8 Tusse:

skriven

Clinen, Libby:

Jag brukar låtsas att jag är en lätt förvirrad, glad amatör. Vilket jag ju, på sätt och vis, är.

Å andra sidan är jag mig själv nog ibland och då har det hänt att folk tror att det är JAG som är antikhandlarn (eller tillhör lokalbefolkningen).

9 Gunnel:

skriven

Har väl aldrig varit så sur som när jag köpte en vas av P O Ström och prislappen dolde en nagg. Tycker väldigt illa om att man överhuvudtaget säljer skadade och naggade prylar.

10 Tusse:

skriven

PS: Tycker rätt illa om prislappar över huvud taget (även om jag medger att det är sympatiskt att sätta ett utgångspris på varan). Ofta har de ett klister som drar med sig underliggande material, speciellt papper och kartong, men i svåra fall till och med färg och polityr.

Jo, man kan lossa dem en bit i taget med hårtork och tålamod, och klisterrester kan tas bort med lacknafta, men ...

11 Liina:

skriven

Jag är en sån där snål sak som inte köper saker om de är för dyra. Och då får man räkna med nagg. På secondhanden jag jobbade på vägrade de fatta att folk kunde tänka sig att köpa naggade grejer billigare. Så mycket slängdes (och jag gick alltid och rotade i soporna... =)

Dessutom var allt där billigt överlag. Så numera har jag svårt att köpa saker som vissa anser vara fynd, för att jag tycker det är för dyrt =)



Men vill jag verkligen ha det så köper jag. =)

12 anna:

skriven

Det var nog jag det, som blev besviken över mitt Trio-fat: http://www.filipsdotter.se/wp/?p=1162



Det har dock fortsatt fungera som fruktfat, och det passar fatet utmärkt som :)

13 anna:

skriven

så synd!

Hur som helst så är den helt förtjusande!

14 Yvonne:

skriven

Jag är super petig och kan spendera flera minuter med att noga undersöka de föremål jag handlar. Men då har jag hitintills aldrig kommit hem och sedan blivit "överraskad".



Förstoringsglaset var en smart idé!

15 Anta Snaque:

skriven

Naggat porslin har man ju redan i skåpen... Jag köper ogärna skadade saker, men ibland har det hänt, både medvetet och omedvetet. Att noga stryka med fingertopparna över kanter och ytor kan vara ett sätt att upptäcka fel. Våra fingertoppar är ju superkänsliga.

Att dölja naggar och sprickor med prislappar är verkligen dålig stil. Skäms på säljare som gör så!

16 Sven:

skriven

Ett gammalt trick med glas och porslin är att knacka på det. Skador förändrar klangen!

17 Elin:

skriven

Ett sånt där förstoringsglas fick jag av min pappa i julklapp för precis samma ändamål som ditt, loppisrundor! ;) Superbra att ha med sig:D

Kommentera här: