Som fisken i vattnet i Västertorp
Jag är alltså på Västertorpsvandring, efter tips från flera personer. Steg av vid "Åsen", Hägerstensåsen,
och gick Skidvägen och Terrängvägen ner till Västertorp Centrum. Här står jag med ryggen mot
t-banestationen, svårt drabbad av skönhetschock. Ser ni hur skivhuset liksom lyfter upp mot skyn,
som en ståtlig drake, bara lätt förankrad i de lägre husen på var sida.
"Besökare från Nollberga", av Ulf Lundkvist? Nej, "Gubben med geten",
av Allan Runefeldt.
Fina fisken, tycker en marsfödd människa som jag. Detalj ur
Endre Nemes Zodiakklockan på en fasad på Störtloppsvägen.
Hela klockan får du se längre ner i inlägget.
Vad roligt de måste ha haft på stadsbyggnadskontoret
när de gav Västertorps gator namn. Störtloppsvägen,
Isgränd, Puckgränd, Snöbollsgränd, Skridskovägen...
Och kvarteret Kälkbacken. Sött.
Det här är ju faktiskt 1960-talsnostalgi. Bottenvåningen i det höga skivhuset.
Här låg biografen Västan. Annonsen från 1950-talet...
... avslöjade vad som skulle hända med bion.
Man blir så glad i Västertorp, det är fortfarande butiker i nästan alla lokaler.
Lundins konditori har rester kvar av den gamla inredningen. Här kan man sitta och titta ut
på folkliv och trafik på Störtloppsvägen
1970-tal? Rustika kakelplattor längs disken.
Alla dessa frisksportarnamn! Blir man
hurtigare av att bo i Västertorp?
Man får i alla fall en liten bit egen glasbetong, och en folkhemsbalkong.
Och en del får fina fönsterluckor.
... eller ett burspråksfönster med petroleumblått foder.
Här tror jag vi parkerar en stund. Vi är på Terrängvägen igen, och jag vill titta in i portar.
Är detta inte vardagsskönhet av högsta klass? Betänk att vi är i ett alldeles
vanligt litet blygsamt bostadsområde i en enkel förort. Men byggt på en tid
då man kunde och ville.
Ljuset som faller in! Den vackra ledstången - se hur trähandtaget skuttar uppför
trappan, bit för bit.
En liten detaljtitt till bara, portens överljus utifrån...
... och inifrån.
Gå ut ur din port,och titta ner, så får du
dagens första skönhetsupplevelse.
Västertorp har allt. Till och med en trevlig antikbod, som heter så också.
Varför är du så förtjust i 1950-talet, frågar folk. De här äggkopparna och porten
ovan är en del av svaret. Hantverk och happiness.
Antikboden hade litet roliga saker. Som leksakstvättmaskinen.
Kannan blev mitt shoppingminne från Västertorp. Från Kockums,
i den för det företaget litet ovanligare gröna färgen. Läs mer om mina
Kockumsköp. Antikboden finns på nätet också.
Också på sidogatorna, butiker och verksamheter i alla lokaler. Trevligt.
Damfriseringar också, såklart.
Gesters på Stårtloppsvägen. År 2009....
... och 1968. Min vän Monet, som berättar om sin 1950-talslägenhet
och livet i Västertorp här.
Nu börjar det skymma. Men det lyser i den gamla Shellmacken, vad händer där?
Jo, där serveras enligt mina källor Västertorps godaste kaffebröd. Jag tar bara
en kaffe, men gillar miljön. Delar den lilla lokalen med en hantverkargubbe med blåställ,
alltså sådant i tjockt bomullstyg med hängslen som regleras med mässingsspänne,
en barnfamilj och ett par medelålders killkompisar.
Mörkret faller på, neonen tänds. Borde ha tagit ett neonvarv runt centrum, men det får bli
en annan gång.
Gesters från sin bästa sida.
Till sist en helbild av Zodiakklockan.
Ta dig tid att åka till Västertorp!
Mina andra stadsvandringar hittar du här.
Ni bara måste också titta på bildspelet från Västertorp, från byggstarten
i slutet av 1940-talet fram till 1960-talet. Bildspelet finns på hemsidan
"En vandring i ord och bild genom Brännkyrkabygd", en kulturgärning
av sidans skapare Lennart Hjelm. Där finns också en berättelse om Västertorp
nu och då, med mycket historia och hårdfakta om hus, konst och butiker.
skriven
Trevlig promenad - det gör vi om... :-)