Jag har egentligen inga idoler längre. Men så finns ju då Sten Berglind, journalist, författare, raggare
och Elviskännare. Sten intervjuades nyligen i tidningen "
Riksettan" (där han också skriver).
På frågan "Pratades det feminism i baksätet på en raggarbil på 1950-talet?" svarar Sten:
"Jag minns inget baksäte."
Men han minns allt annat. I nyutkomna "Rock pretty baby" berättar den coolaste katten i svensk
1950-tals-sfär inifrån ungdomarnas decennium så att vi som inte var med fattar hur det var när allt
plötsligt hände. Hur det kändes.
Säg Algots det räcker, var slogan för Boråsföretaget. Amerikanska
jeans var ännu vid 50-talets slut nästan omöjliga att få tag på, skriver Sten Berglind.
"Det var också därför som det under många år räckte med att
säga Algots. Det fanns helt enkelt inte så mycket mer att säga."
Sten Berglind skriver passionerat, men med lätt journalistpenna
och härligt torra vändningar som den om Algots.
Ibland kan det bli litet nördigt. Men ska nog vara det. "Rock pretty baby" är ju skriven
både för oss som vill veta hur det var, och för er som vill minnas igen.
Bildmaterialet är fantastiskt. Här och var syns tejprester i hörnen. Många
bilder (och bioannonser med Elvisfilmer) är ur Sten Berglinds eget arkiv.
En av höjdpunkterna i min bloggkarriär var när Sten Berglind i en krönika i biltidningen
"Nostalgia" nämnde Femtiotalsjakten. Anledningen var att jag hade skrivit
ett inlägg just om när ordet tonåring dök upp.
På bästa meta-vis gjorde jag förstås genast
ett nytt blogginlägg om att Sten skrivit om ett av mina inlägg.
Av kommentarerna ("Grattis!" "Kul!" "Wow!") förstod jag att fler än jag tyckte att det var stort.
Jag tror att ni kommer att tycka om "Rock pretty baby".
Både ni coola som alltid satt i framsätet. Och ni som, liksom jag, inte ens var med.
Titel: Rock pretty baby! Tonårsrevolten i 50-talets Sverige
Författare: Sten Berglind
Förlag: Bonnier Fakta
Pris, Adlibris: 205 kr