femtiotalsjakten

"Jag har fyndvittring, jag känner att jag kommer att hitta något speciellt i dag",
sa jag till H när vi gick in genom porten till Huvudsta loppis.
Två minuter senare stod Pelikanen där.


Första gången jag såg Taisto Kaasinens pelikaner var i fönstret
hos Valand café i Stockholm. De otroligt charmiga fåglarna
från Upsala-Ekeby såldes 1953-57, enligt Grödinge Antik & Deisgn.


Sedan har jag siktat pelikanen på mässor ibland. Prislappen här var nog den
mest extrema. Det står 3 900 kronor. När jag nu googlar auktionspriser så verkar
det som att man kan få en pelikan för dryga tusenlappen. Kanske var denna

signerad? Det är inte min och det var förstås därför som den flög under radarn

och inte kändes igen av Huvudsta loppis.

Min är osignerad och litet koppärrig. Men färgerna lyser nu
i skymningen, och inga andra skador. Så 150 pix var inte så dumt, va?
Jag gissar att Pelikan kommer att ligga etta på min Årets
loppisfynd-lista. Detta blir svårt att toppa.


Jag är så glad över Pelikan. Jag har länge velat ha något av Kaasinen, jag gillar
verkligen hans klumpiga uttryck, men har tyckt att mässpriserna varit väl höga.
Så det kan nog dröja innan fågeln får sällskap.


Den här fisktavlan skulle matcha fint annars.
Fem papp på en mässa.



Och Kaasinens olika fruktfat har jag ett gott öga till.


Men finast av alla hans saker
är ändå Pelikan!

Lina från Norrbotten har en efterlysning:
"Jag försöker med ljus och lykta hitta kompisar till min fina lilla karott "Corint" av Antita Nylund, Jie.
Det går inte så bra. Inga Tradera-auktioner, inget på Blocket. Jag bor i Norrbotten så utbudet
av vintagebutiker är inte jättestort.
Har du några tips?"

Om någon har "Corint"-delar till salu eller har sett några, mejla mig (Eli)
på [email protected] så vidarebfordrar jag mejlet till Lina.

Det finns fåtöljer, och så finns det Den blå. Jag har redan ägnat två inlägg åt denna överlevare.
Jag fick Den blå för flera år sedan när den skulle slängas. Här berättade jag om hur först soffan Belle och
därefter den färgstarkare, yngre och tjusigare Söndagsfåtöljen hotade Den blås existens i förra lyan.
Men Den blå bet sig fast i ett hörn.
När H och jag sedan flyttade ihop tänkte jag låta Den blå åka till tippen.
Men då krävde H att fåtöljen skulle få följa med till vår gemensamma lägenhet.
"Tills vidare i alla fall".


Och nu när vi skulle göra om i gästrummen på landet
- vem höll sig då framme och påpekade sin egen förträfflighet?
Jo, Den blå naturligtvis. Som anade att hans tid var på väg
att rinna ut hemma i lägenheten.
Den blå har till och med fått beundrarpost.
En av Femtiotalsjaktens läsare hörde nyligen av sig
och undrade om Den blå fanns kvar, och om fåtöljen
i så fall var till salu.
Fantastiskt, eller hur?

Sune, min danske nätvän som bidragit med flera tidigare gästinlägg, är tillbaka med ett otippat
ämne. Dekorer på pappersservetter, 1950-70-tal. Fantastiskt intressant, tycker jag. Den här
1960-talsservetten med gårdsmotiv är min absoluta favorit. Vilken är din? Häng med!
Nu lämnar jag ordet till Sune:


Er livet for kort til at samle papir-servietter? Det var det ikke dengang disse servietter er fra...
så når jeg checker landskabet for retro-ting sker det at jeg finder en plastpose med en hel serviet-samling
stoppet ned, levninger fra en afdød tante eller mor, som ikke kunne få sig selv til at smide dem ud.
De sidste jeg fandt var proppet så usensitivt ned i posen at jeg måtte stryge dem med mit dampstrygejern.
Hvilket livet jo også er for kort til...med mindre man er en retro-nørd i pensionistalderen... :o)
(Servetterna på bilden är 1950-tal)


Papir-servietternes design har fulgt udviklingen fra 1950-1980 i tekstil- og porcelæns-dekor-design,
ofte meget veldesignet eller tegnet med stor humor, men så godt som aldrig med en signatur.
Hvem er designet servietten  med de stiliserede blomster (till höger) som minder om Marianne Westman
og Berit Ternell (specielt hendes "Fleur"-service designet for engelske T.G. Green)?
Hvem har tegnet de tusinder af forskellige designs?


"Fleur", av Berit Ternell för T.G. Green.


Servietternes alder beregner jeg udfra tegnestilen, papirkvaliteten og farvetryk-teknikken. 50'er
servietterne er nemmest at lokalisere når de er i tidens "new look"-stil, naturstiliseringer, halvabstrakte.
De er trykt på meget tyndt, "fattigt", uabsorberende papir, ofte med tunget kant. Ligesom tidens typiske
dekor med trykt stregtegning i bunden og 1-2 farver trykt oveni.


I 60'erne er papiret fortsat tyndt, men flere farver kommer til. Jeg har ikke rigtig gode eksempler
på 60'er "design-stil", så jeg viser lidt jule-og påske-servietter der er typiske for tiden.


Mer 60-tal.


Och ännu mer.


Fra slutningen af 60'erne bliver papiret tykkere, absorberende og i takt med hippie- og Panton-æraen
bliver der lukket totalt op for farveorgier og det cirkulære formsprog.


Mange af mine servietter har påtrykt "Made in Denmark", så jeg går ud fra at hvert land har sine
egne serviet-traditioner. Hvem ved noget om serviet-dekor-designere?
Jeg hører gerne...
God fornøjelse!
Sune, Retrogaragen, Brædstrup, Danmark

PS. Ja, vad vet ni om servettdesign under retrodecennierna? Sune vill gärna höra, och jag också.
Jag hade faktiskt inte tänkt så mycket på pappersservetten som konstform och samlarobjekt
innan Sune skickade mig de här bilderna.
Har du gjort inlägg om servetter?
Länka i en kommentar så lägger jag in länken här!
/Eli