Tittgodis för alla som vill skapa ett 50-talshem


Dalarnas Tidningars helgmagasin Pralin är en av landsortspressens finaste godbitar.
I senaste numret visar Faluborna tillika Femtiotalsjakten-läsarna Annelie och Sölve upp
sitt vackra 1950-talshem. Klicka på bilden så kommer du till artikeln och ett bildspel som är
en enda stor njutning.

PS. Pralin hälsade förra året på hos Porslinsbloggen-Benny, se det reportaget här.

En New York-diner du inte vill missa


Framröstad som "en av Ameirkas sex kitchigaste restauranger" och med hamburgare
som ger dig kraft att promenera 40 blocks till. Nej, Trailer Park Lounge & Grill
på W23 st, nära 8th Avenue, vill du sannerligen inte missa.


Ju mer neon-info desto bättre. Nu går vi in!


In i mörkret. Kameran suckade, men blev så förtjust i miljön att den ändå gjorde sitt bästa.
Varför heter krogen Trailer Park Lounge? Tja, vad tror nì?


"Welcome to our tiki bar", står det på en skylt i lokalen. Hula-hula-flickor,
bambuinventarier och romdrinkar är några av de saker man ska hitta i en riktig tiki bar.
Det gör vi här.


Den här sena eftermiddagen hängde de här typerna i baren, ett gäng norrmän smörjde kråset
längst in i restaurangen, och så var det Rutger och jag.


Hamburgare toppad med chili, sweet potatoe fries och jalapeños.
Vi är väldigt långt från Sibylla nu.


Ketchup och senap i snygga flaskor.


När man har beställt tittar man sig med fördel omkring. För det finns mycket att titta på....


Har man beställt in en strawberry daiquri för mycket, till exempel, min favoritdrink, blir man
kanske lugnad av den här gamla förstasidan. 


Det är verkligen mörkt här, men en pudel omgiven av kulörta ljusslingor lyser upp vilken lokal som helst.


Ölreklam...


... och mer ölreklam.


Stolarna har litet annat stuk än hemmavid.


Påminner starkt om ett bilsäte.


Stället har bara funnits i tio år, men barstolarna ser insuttna ut.



Man kan ta en strawberry daiquiri till, och tänka "klart man ska husvagn".


Kanske.


Nej, nu kammar vi till oss...


... och tar en fyra-posers-karta bilder på utvägen (fast i dag var maskinen "out of order").


Ute på gatan blinkar vi mot det skarpa dagsjuset och längtar redan tillbaka in.


Alltså, missa inte Trailer Park Lounge när du är i New York. Öppet hela året.
(Tack för tipset, Anders Tengner, som i förra numret av Antikvärlden
delade med sig av en busvass retro/antikguide till New York.)

Och här hittar du ett inlägg från en annan härlig diner,
The Comfort Diner på E45 st.

Gör nu som Minnenas journal säger! (Helgtips)


I senaste numret av trivsamma Minnenas Journal får läsarna ett bra tips:


Eller - två tips. Läs Femtiotalsjaktens stadsvandringar, och gör en egen.
Det ser ut att bli fortsatt barmark och litet sol i helgen. Så ta en stadsvandring
mellan adventsstädningen och glöggen! Låt kameran följa med och gör Minnenas Journal
till viljes. Litet inspiration:



Klicka på bilderna så kommer du till Gröndal, Wenner-Gren Center,
Kärrtorp och Blackeberg.

Trevlig helg!

Bloggkaffe


Man ska inte förakta små sår och fattiga vänner, brukade mamma säga när jag
var liten. Inte små uddakoppar heller, skulle jag vilja tillägga. I vårt 1950-talskök
tronar en 2000-talets espressomaskin. Till en enkel espresso under bloggandet
är loppiskopparna för 3 kr/styck perfekta.
Här är favoriten för tillfället, "Delikat" (Rörstrand).

Vad dricker DU ditt kaffe ur just nu?

Guld, silver och en mässingselefant (NYC-butiker del II)


Letar du efter ett matsalsmöblemang utöver det vanliga? Det finns hos Showplace Antique Center
i New York. Inomhusmarknadens två plan med småbutiker var stängda när vi var där, en onsdag,
men på tredje plan, "Showplace on 3" fick vi vårt lystmäte av vackra och roliga föremål.
Just silvermöblerna glömde jag be min assistent Rutger att notera priset på, men till resten av bilderna
får ni prisuppgift. Dollarn står när detta skrivs i runt 6,80 SEK.
Okay, håll i er...


Om du kör silver i matsalen, kanske en litet guld skulle göra sig i budoiren? Art deco-soffan
i läder har en prislapp på $ 5 500. En fotograf som skulle plåta Uma Thurman ville hyra soffan,
men säljaren nobbade. Ingen övertalning funkade, säljaren var rädd för slitage. Fotografen var
nära att bryta ihop, berättade damen som höll koll på tredje våningen och själv var generös
med fototillstånd: "Fotografera som ni vill, det här är en enda stor lekplats."


Elefanten i brons för "bara" $265 kändes som ett fynd. Vilken present det hade
varit till min syster, som samlar på mässingsdjur. Vad skymtar vi i bakgrunden?


Jo, en "Swedish vintage chair" för $3 200. Och framför den Hans J Wegners
"Y-stol" eller "Wishbone Chair" som är det engelska namnet, pris: $.1 500.
Saftigt pris för Y-stolen, och känner någon igen den svindyra "svenska vintage-
stolen"?


Italiensk taklampa i mässing, $4 200.


Ett italienskt paraplyställ skulle vi kunna tänka oss i hallen. Litet otympligt på flyget, dock,
och så var det ju det där med priset. $1 100 respektive 850.


En liten stenhuggare i marmor, någon? $ 1 800.


Blandningen på The Showplace var halsbrytande rolig. Noshörningen är en 50-talsbänk
i läder av Dimitri Omersa. $18 500 får man ge, men då är bänken också i en ovanlig
extra large storlek. Företaget Omersa finns ännu, det har noshörningen som logotyp,
och man kan beställa små och stora djur i läder. Noshörningen matchas fint av de svarta
vinylfåtöljerna, sex stycken för $5 800.


Man kan tycka att lamporna är dyra i antikbutikerna på
Upplandsgatan, Sthlm, men kanske inte jämfört med
The Showplace. Den här italienska trion får man pytsa
upp $3 000 för.


Golvlampan, 1950-tal, från italienska Arte Luce betingar ett pris av $6 500.
Och då slår vi väl också till på en klassiker som går ton i ton med en av lampskärmarna?
Harry Bertoias "Diamond Chair", $2 750.


Det dubbla soffbordet, "mid century" var väldigt snyggt, men väldigt belamrat. $3 750 för bordet.


Det var litet svårplåtat just på grund av den höga belamringsgraden. Men kanske urskiljer ni
de två busvassa bordslamporna med svart s-formad fot och rislampeliknande skärmar.


Skrivbordet, $1 095, uppgavs vara svenskt. Någon som känner igen det?
Jag blev nästan litet förnärmad, å mitt lands vägnar, över det låga priset. 
Bara en tredjedel av vad några italienska taklampor i plåt kostade.


Assistenten vilar, stödd mot brittiskt klädskåp, $1 800. Ett riktigt fynd!


Rutger föll för den vackra kvinnan. Men jag avstyrde köp (omkring 4 000 svenska kronor) genom
att påvisa omfattande krackelyr. Puh!


Bokstöd av för mig tidgare okände amerikanske formgivaren Ben Seibel (1918-85).
Fick mig intresserad av hans design. $475 för paret, som är busvasst 1950-tal.


Åh, så snygga! Ljusstakarna, "circa 1950s" i mässing
hade gärna fått följa med hem. $485.


Kan det bli roligare än att vakna upp till den här fågelsången?


Hallå där, Tusen Vaser! Är det rimligt att ta $250 för det främre paret
västtyska vaser?


Vad vore väl ett amerikanskt finantikställe utan en av Eames "Lounge Chairs"
(förgrunden)? Men vad ser vi mer i bilden...?


Jo, ett italienskt sideboard, $6 500...


... och en italiensk 60-talsfåtölj som skulle trivas i samma hem som guldsoffan
och stenhuggarpojken. Och finansieras ur samma typ av plånbok. $9 000.


Milo Baughman designade gungstolen, $ 2800...


... och bordet som jag hade gissat var art deco, men som är mid century. $ 2 450.
Milo Baughman har jag dålig koll på, ytterligare ett namn som läggs till kolla upp-listan.
Det är ju det som är så roligt med att gå i antikbutiker, hemma eller utomlands, att lära sig
nya namn och företag som man sedan kan fördjupa sina kunskaper om.


Ett anonymt men väldigt trevligt sideboard. Anonymiteten till trots: $2 950.


Hans J Wegners allra raraste skapelse. "Bamse" kallas over there "Papa Bear".
Och kostar mer också. $ 10 500.


"Art deco Nude lamp". So sweet. $1 850.


Industriformar. Helt enkelt.


Den här vikskärmen med tre sektioner är 1950-tal och råcharmig, tycker jag. "Bara" $1 400.


Nu var vi mätta på intryck, info och nya formgivarnamn. Anteckningsblocket
var fullt. Så vad den blåvita lampan som ser ut som ett flöte kostade eller
var den är gjord vet jag inte. Men söt är den.


Inomhusmarknaden Showplace var ett av tipsen i Anders
Tengners New York-guide i förra numret av Antikvärlden (11/2011).
Jag rekommenderar verkligen guiden, beställ ett ex av det
numret här om du ska till New York och vill ha tips på
loppisar och antikbutiker.

Och så kan du ju följa Femtiotalsjakten. För det kommer fler
inlägg från New York. Stay tuned...

Loppislördag på W25th street


Två garageloppisar, en utomhusloppis och flera antikbutiker. Sista dagen, en lördag,
i NYC tillbringade jag på 25th street mellan 5:e och 7:e avenyn. Här kommer ett bildsvep!



De tjusiga 1950-talsdamerna är vaser.


Jag letade förstås amerikanskt 50-tal. Shakerna med cocktailrecept skulle vara från tiden,
enligt säljaren. Dockbarnvagnen litet äldre. Det var problemfritt att plåta på loppisarna, alla handlare
sa ja och flera tackade dessutom för att jag frågade först.


Bokstäver till din basebolljacka.


En söt kalender, där månaderna har varsin lucka à la adventskalendern. Bakom luckan finns
månadens datum.


Jag såg inte så mycket vintagetextilier, bortsett alla
kläder, förstås. Men en säljare i ett av garagen hade
handdukar och tyger.


Det här var min favorit. Men handduken med brödkavlar var tyvärr både lagad (om än gammaldags
snyggt lagad) och hade för många fläckar. 12 dollar skulle säljaren ha. Det fick hon av mig -
för en annan handduk med jultryck. Prismässigt så kändes garaget närmast sjunde gatan billigare,
och det andra litet mer sofistikerat och därmed dyrare. Många föremål saknade prislapp.


Handduken med bröllopsfotot var rolig, eller hur? Säljaren berättade att hon
brukade kunna få tag i hur mycket vintagehanddukar som helst, men numera
är det svårare.


Svamphandduken påminde om svenska med liknande tryck.


Med en månad kvar till jul fanns det hur mycket julsaker som helst att lägga vantarna på.
Flickan med paketen och de sjungande gossarna var enligt säljaren 50-tal.


En dollar styck för ljuvliga amerikanska julkort från förr. Jag brukar ju visa gamla tiders
julkort inför jul. I år kommer Femtiotalsjaktens julhälsning att vara amerikansk.


Julgranskulor, julgransstjärnor och fåglar i glas fanns i parti och minut. Ofta i originalförpackning.


Vid ingången till det "enklare" garaget låg ett litet finare ställe med danskt, svenskt och italienskt.
För visst är väl hunden Lisa Larsons? Eller? (Ingen märkning, och ingen prislapp, och ingen handlare
på plats.)


Ett set med sex ljusstakar kostade 100 dollar (strax under 700 kronor). Enligt säljaren skulle de
vara märkta "Dansk". Någon som känner igen dem? Ruggigt snygga, tycker jag. Men efter att vi på
morgonen tryckt in alla shoppade kläder, skor och böcker i resväskorna så kunde jag bara glömma att
fylla på med ett gäng ljusstakar också.
UPPDATERING: Ljusstakarna är av J.H.Quistgaard, berättar Hust i en kommentar. Tack!


Fast den här hade kanske Rutger gärna sett i vårt kylskåp, vi har väldigt olika
ostsmak. Men burken var litet för låg. Sades vara sent 1950-tal, pris 20 dollar.


Stolen som önskade sig en annan dyna var en i ett par.


Åh, vad fina bokmärken, tyckte jag och vände på kartan...


... som inte var en bokmärkeskarta.


Programmet från världsutställningen i Chicago 1933 kostade då 25 cent,
nu 18 dollar.


Montern med vintagepälsar förgylldes av sittgruppen, 1960-tal, stilen kallas "Hollywood regency".


Som godis. Och här kommer mer i rosa....




Stället med den blekrosa necessären hade också...


... en tidig rakapparat för damer.


När jag hade plöjt igenom garagen...


... tittade jag in antikbutiken bredvid.


Sa jag skobutik? Nej, amerikansk antikbutik.


Bedårande köksklockor från 1930-talet, märke "Sessions".


Bara en prydnadspanter, trodde jag. Men såg sedan att den var urholkad på
baksidan där det satt en glödlampa. Handlaren berättade att de här lamporna
gjordes cirka 1949-54. De första tv-apparaterna hade ett sådant starkt sken att man
måste ha en lampa ovanpå. "När man efter ett tag fått ordning på tv-skärmarnas sken
slutade lamporna att produceras, de är alltså allihop från en perod av bara fem år".


Alltså dessa amerikanska ytterfoder från 1930-60-tal, med djur och blommor i grönt, laxrosa,
gult... Efter en vecka började jag bli riktigt förtjust i dem.


Allra sista stoppet. Gatuloppisen, samma gata litet längre bort, mellan sjätte och femte avenyn.


Nu hade Rutger anslutit, och vi gjorde tlllsammans tummen upp för de udda stolarna. 10 dollar/styck.


Den ljusblå skrivmaskinen av märket Royal hade charm
och slitna knappar.


Registreringsskyltar fanns på varenda loppis. Kanske borde man köpt en till den kommande
"emalj- och andra skyltar"-väggen här hemma. Det får bli nästa gång.


Men en vovve följde i alla fall med hem. 10 dollar, nedprutad från 15.
Blir fin i köksfönstret.

På W25th mellan 6:e och 7:e gatan, denna loppisgata på helgerna, 
ligger också The Showplace antique & design centre. Nästa inlägg blir därifrån,
då lägger vi på ett par nollor på priserna.
Stay tuned....


2 x lunch på The Comfort Diner


Googlade New York och 50s diner. Fick bland annat upp The Comfort Diner på East 45th st.
Bland recensionerna var det de här raderna som lockade mig: "It's like walking into a 50's diner
without the kitch of Johnny Rockets or the racism of going to an actual diner in the 50's."


Kö vid lunchtid, men vi fick ändå snabbt en plats längst
in i den avlånga lokalen.


Vid bordet bakom Rutger hölls affärslunch. Vi försökte tjuvlyssna, men det gick inte för ljudnivån
var hög. Istället beundrade vi inredningen, med lamporna som ser ut som baklysena på en amerikanare.


Kanske satt han och valde mellan en Grilled Reuben eller en Honey Dipt´
Southern Fried Chicken?


Jag tog en Tuna Melt med fries, coleslaw och saltgurka,
Rutger örtkryddad kyckling med "a heap of roast garlic
mashed potatoes". Coleslaw och potatismos var de godaste
jag ätit.


Sedan kaffe, förstås, och blåbärspaj. Yum!


Vår servitris kom ihåg oss när vi dök upp igen i dag. Hon berömde
Rutgers val av rätt, Parmesan Crusted Chicken, och rekommenderade
sedan efterrätten som fick mig att tro att jag "died and gone to heaven".
The Comfort Diners cheesecake med chokladtäcke avgjorde saken
- här vill jag fira min nästa födelsedag.


Efter lunchrusningen - stiltje. Ett besök här rekommenderas, som ni förstår. Det är inte ett
äkta 1950-talshak från tiden, men det har känsla och ruskigt god mat.
Meny och öppettider finns på The Comfort Diners hemsida.

Det stod ju mitt namn på den resväskan...


... så visst gick jag tillbaka till Pippin Home och slog till. 75 dollar var inte prutbart, deras
policy är att de sänker priset först om föremålet stått osålt i tre månader. Men väskan av märket
American Tourister är värd varenda cent.




"Tiara" heter modellen.
Väskan var helt fräsch inuti.
Och snart står verkligen mitt namn på den!

Julloppis i Risinge (helgtips)


Det kom ett tidigt julkort, från Gunilla som har Risingeboden utanför Gimo:
"Jag ska köra julloppis i repris, 6 år sen sist, den 19-20 november kl. 11.00-15.00. Bifogar en bild
med 50-talstomtar, även pappraden, och 30-talsstuga. Har ni tillfälle så är ni välkomna!"
Själv befinner jag mig på hemresa från New York då, men ni som har tillfälle - missa inte!
Gunilla har en underbar antik/retrobutik, kolla till exempel det här inlägget därifrån, och priserna är alltid bra.
Gimo ligger i Norduppland, och lämpar sig utmärkt för en helgutflykt med fika i Östhammar,
i Adas kaffestuga 50-talsrum "Dagnys hörna". Eller i Österbybruk, på hembageriet där.

Tjusigt på 17:e gatan (NYC-butiker del I)


Tjusigare övernattningsväska än så här hittar man inte. Den runda skapelsen
från 1960-talet stod hos vintage- och antikbutiken Pippin Home på 17:e gatan, NYC.


Märket är American Tourister, och skicket finfint. Jag borde ha bett att få se
insidan också. Kanske går jag tillbaka och köper den i morgon. Fast 75 dollar
vill jag inte ge...


Hittade den här annonsen på nätet. Note to self: Kolla vad flygvärdinnornas
i tv-serien "Pan Am" har för väskor, skulle kunna vara de här. Företaget American
Tourister köptes upp av Samsonite, men finns kvar som märke.


Några fler bilder från Pippin: Ytterligare en resväska, och en barnstol från 1930-talet.


Hållare för hushållspapper.


En glad spargris, 1950/60-tal.


En ledsen vovve.


1940-talsstolar.


Men nu var det dags att röra sig mot hotellet. Rutger stod tålmodigt och väntade. Pippin Home
var femte och sista stället vi besökte denna dag. På samma gata som Pippin kollade vi in två
loppisbutiker (thrift stores).


Här är vi på en av dem, Housing Works (där Rutger hittade en skön fåtölj). Retromöbler blandat
med Ikea, ljusstakar från 2005 blandat med 1940-talstallrikar - ja, det var som hemma på Myrorna,
ungefär. Fast med snyggare golv.


Härlig affisch hos Housing Work! Den andra loppisbutiken,
Angel Street, hade mer porslin och glas och färre möbler, men
där tog jag ingen bild.


Pippin Home, West 17th street, är framför allt en vintage- och smyckesbutik.
Men som trogna FJ-läsare vet är inte det min tepåse. Resväskor är så långt jag
sträcker mig när det gäller vintage...

Vi besökte alltså ytterligare två antikbutiker. Inlägg därifrån, med drivor av bilder,
kommer så småningom. Stay tuned...

Bara soffa + fåtölj kvar på museet


I lördags var det utförsäljningSundbybergs museum. Då kunde man fynda
fina saker från museets avslutade 50-talsutställning. Det mesta blev sålt,
hör jag från museet. Men soffan och fåtöljen på bilden finns kvar.
Dansk design, 2 000 pix för båda (kanske prutbart).
Tja, ett tips, bara.

What happens in NYC...


... stays in NYC! Men jag kan i alla fall berätta att jag köpte den här
nyproducerade "emaljskylten" på gatan i går. Jag är ju förtjust i de där
"slutet av 1940-talet-vräkiga" åken och så tyckte jag texten var litet kul.
Rutger gillade också skylten. Av någon anledning.


Dyster - jag? Inte då, när jag hittat
ett par 50-talsinspirerade glajor
för bara 5 dollar! Men annars håller jag
i portmonnän. För på onsdag är det
retrodag, med en rad butiker som
ska besökas.

Stay tuned...

Meanwhile, in NYC


Medan Retromässan i Sthlm gick mot sitt slut gick Rutger och jag på loppis
i Hell´s Kitchen, NYC. Det var första retrogrejen på listan, vi ska vara här en vecka
och vi (jag...) räknar med att klämma ett gäng antik/retrobutiker också.


Loppisen var full av kul grejer, litet andra än hemma. Föremålen som är dekorerade med vad som
ser ut som smådjävlar användes till att skära av tobak. "Bordet" är en gammal baklucka.
Bilföremål såg vi en del. Framför allt travar med amerikanska registreringsskyltar. Skulle inte
förvåna mig om vi till slut kommer hem med en.


Många ramar och speglar fanns det. Undrar vilka de var, paren på dubbelbröllopet.


Jag fastnade för den här jugendskapelsen. En ram som man skulle kunna ha på väggen som prydnad
bara. Men den var prismärkt 65 dollar, och jag tänkte att jag kunde återvända och försöka pruta ned
den när jag tittat klart på loppisen. Ni vet vad som händer när man gör så. Den blev såld.


1950-60-talet, då? Jodå, det fanns en del. Som ett par köksklockor från
General Electrics. Den här rutiga var vassast...


... och den här röda fin men mer klassisk.


Tryckår 1958. Jag var sugen, mest för att omslaget var
så snyggt, men avstod.


Och nu kommer vi till avdelningen "De är som vi".
De säljer gamla lådor.
Vi har Sockerbolagets,
de har Coca-Colas trälådor.


De har slitna 60-talsfåtöljer som ingen riktigt vill ha.



De gillar gamla burkar.


De importerade från W. Germany. De här små väggvaserna var riktigt söta,
och om jag varit en väggvasmänniska så hade jag kanske slagit till.
Ett enda köp blev det, ett litet ytterfoder i gult som jag sparar till ett
kommande inlägg om den porslinsfabriken.


Hell´s Kitchen-loppisen var kul just för att prylarna var andra än hemma (även
om vi faktiskt också stötte på tre repiga vaser från Kosta Boda och Orrefors).
Och så tog den en timme att plöja igenom - lagom.
Det ni inte ser i inlägget är alla smycken, nygjorda och antika, och alla
vintagekläder som utgjorde minst hälften av loppisen.

Stay tuned....

Retromässans snyggaste


Retromässan, Münchenbryggeriet, fredag. Klart snyggast: Dominos arrangemang. En tjeckisk
1950-talsgrupp fåtöljer, omklädda i ädel-50-talsfärger. En ställning för blomkrukor, förmodligen även
den tjeckisk, som ger OS-associationer. Och så....


... mopeden! En Monark från - gissar jag - andra hälften av 50-talet. Åh, vad jag
längtar efter att ha moped igen (här visade jag några av dem jag ägt).


Domino hade även Aga-skylten.


Minns du, heter butiken. Ägaren poserade för ett foto när jag bad om det, jag tyckte hon var lika
cool som sin monter....


... som hade en rad snygga arrangemang...


... som babyfilten, nyckelskåpet och fladdermusfåtöljen. Perfekt matchning.


Groovy skyltdockor hade Wanjas vardagsrum...


... där också det stilfulla trycket av Ilse Roempke hängde.


Marilyn och även möbler med former hade Lasette...


... till exempel hyllan från sent 1920-tal, i en underbar grön färg. En av de möbler
på mässan som jag blev riktigt förtjust i.


Lauritz soffa var det många som sneglade på. Jag spanade in tapeterna
i Lauritz monter...


... och här fick jag se en tapet från Handtryckta tapeter som jag länge undrat
hur den skulle göra sig på en vägg. Den heter "Lakrits" och är ju helt underbar
som balgrund till "Berså" på teakbord.


"Slör", en tapet av Sigvard Bernadotte, tidigt 60-tal, också den från Handtryckta tapeter.
Ska vi gissa att fler utställare kommer att kosta på sig en rulle 50-60-talstapet
för 800 pix på kommande mässor? Ett enkelt och effektivt sätt att stå ut från mängden.
Snyggt jobbat, Lauritz!


En annorlunda stol, hos Sjöströms antik. 1960-70-tal, utländsk, men jag
glömde tyvärr anteckna ursprung.


Mässans härligaste lampskärm. Och sötaste lilla blompall. De stod hos
An ideal for Living, en av utställarna som jag inte sett förut.


Inte heller Modighus har jag stött på tidigare. Så snyggt med lamptrion.


En av mina favoritbutiker var Funkisboden på Upplandsgatan. Butiken finns inte längre, men
ägaren Erik Johansson hittar man numera på retromässorna där hans monter både i våras
och nu hade samma trivsamma blandning som butiken hade.


Rymd ställde också ut på retromässan i våras. Skön känsla i montermixen.


På Antikmässan i Älvsjö möts man innanför dörrarna oftast av en antik byrå med guldbeslag.
På retromässan är det en sådan här monter som ligger vid ingången. Hos Olle och Ingrid Dahlbäck
lyste det orange.


... och på skivtallriken snurrade Abba.


I första rummet på mässan stod de mindre företagen/privata utställare.
Där fanns duken av Kajsa Nordström som jag har i en betydligt mer bleknad version.
Övervägde att köpa den här, men övervägde för länge - vips, så var den såld.


Det blev inte mycket inhandat alls för mig. Men även två ska man vara-handduken
var det nära att jag köpte. Charmig, eller hur?


Men - det blev i alla fall en tekopp, "Kryss", till min Helmer Ringström-samling...


... och en kaffekopp, "Arkad", även den till Helmer-samlingen.

Ja, det här var mina mässfavoriter. Retromässan fortsätter
lördag-söndag och jag hoppas att fler retrobloggare
gör inlägg och visar sina favoriter och inköp.
UPPDATERING, fler bloggare som gjort inlägg från Retromässan:
form55 kör ett bildsvep.
Jag, en loppista visar också fina bilder.

 

Retromässan

Vilken helg!


Så var det då dags för retromässa igen, ett av flera ljus i höstmörkret denna helg. Bara 1900-tal,
med tonvikt på 1950-70-tal. Münchenbryggeriet, Sthlm, fredag-söndag.
(Bilden tagen i Dominos monter på förra retromässan.)
Klicka på bilderna i inlägget så hamnar ni där det finns mer info.


Drottningholmsteatern rensar i förråden och säljer kostymer från olika produktioner,
"samt en hel del rockar, västar, byxor, kjolar och hattar". Vilken grej!
Lördag 10.00-16.00.


Sundbybergs museum säljer av föremålen från sin 50-talsutställning.
Lördag 10.00-16.00.


Och i New York är det loppis i Hell´s Kitchen, lör-sön 9.00-17.00.

Jag räknar med att rapportera från två av de här evenemangen.
Stay tuned... och Trevlig helg!



Utmaning: Visa det hemskaste du har


Alla har vi i våra gömmor saker som inte automatiskt möts av beundran om de får komma fram
i dagsljuset. Visa upp din Mon Amie-servis och sedan någonting i den här stilen - så får du se två
helt olka ansiktsuttryck. De här kannorna i form av frukter och grönsaker har liksom hamnat hos mig.
Det började med en som var mammas. Efter det sedan stod de plötsligt där på loppisarna och kostade
några få mynt. Nu har jag en samling.


Det senaste fyndet (Täby galopp-loppisen, 10 pix) är den
hittills enda med djur. Jag vet inte hur gamla kannorna är,
eller var de är tillverkade. Ibland står det Import under,
eller Handpainted. Det är den enda informationen.
Men jag tycker att de är - hm... ska vi kanske säga...
förtjusande?

Vad är det hemskaste DU har, föremålen vars storhet
ingen annan förstår, din guilty pleasure?
Teak och orkidéer visar fula fiskar.
form55 visar ett jaktflygplan.
Precis en sån visar en mummakanna.

Svinsnygga julsaker från förr


Julkul med kultingar! Det här charmiga julkortstället fanns på Frihamnsmässan. Tyvärr
var priset för högt, 500 kronor. För hälften av den summan hade jag slagit till. Mässan var
full av julsaker.


Flugsvampar i Flussglas, 1800-tal. Giftigt snygga stod de hos Minns du.
1 400 kronor (osäker på om det var per styck eller för paret) .


Lilla Hönsahuset hade fina julsaker. Som den stiliga ljusstaken...


... och vackra änglar, 30 pix/styck.


Jag är svag för gammaldags julserviser. Hade gärna tagit med mig alltihop
på bordet hem. Glömde notera antikhandlare.


Tomtar fanns det i parti och minut på mässan. Många sådana där groteska typer
från tidigt 1900-tal, cirka 20-25 cm höga (förlåt, Rutger, jag vet att du gillar dem),
och små prydnadstomtar till julbordet. Och en och annan ljusstake.


Till sist ett par snygga ljusstakar, ursprung okänt. Stod hos Madeleine
Tigerschöld Antik.

Gott och blandat i Frihamnen


Kom hem från årets upplaga av antikmässan i Frihamnen, Sthlm, nöjd, glad och med kassar
i båda händerna (nej, jag är inte med på bilden). Frihamnen har blivit en mässfavorit.  


Jag tror att det är blandningen av epoker och decennier i många montrar som gjorde Frihamnenmässan
så rolig den här gången. Hos Hoffmans Antik bodde popkonst, Sjuanstolar, empire och slagbord ihop.


Och Apollo antik lät den gustavianska taburetten av Stockholmsmästaren
Melkior Lundberg matcha en dansk 1950-60-talsmöbel.


Släng in en katt och det blir ett hem, eller hur var det Ernst sa?
Apollo antik även här.


Om jag blev ekonomiskt oberoende skulle jag börja okynnesköpa figuriner
från Goldscheider. Den här skönheten fanns hos Winterhagens Antik.


Sötast på mässan. Monica Bratts Reijmyre-tillbringare i miniatyr.
De fanns hos Gammalt på Nytt...


... som också hade ljuvliga rosor i glas. Snygga i drinken!


Mästerby Antik ockuperar alltid ett helt kvarter på mässorna, och känns alltid litet "party party".


En gråmulen dag som denna lyste Mästerby upp med stolarna av Yngve Ekström


Breger för hela slanten. Närmast Bibi Bregers plastservis "Bibo", bakom den burkar och citronmpress
av hennes make Carl-Arne Breger. Lifo Antik o Kuriosa hade Bregrarna...


... och en hel del annat kul. Golvvasen är Ingrid Atterbergs "Spiral" (Upsala-Ekeby).
Katten såg jag först när jag la in bilden i datorn. Har redan två varianter, men hm....
hade kanske slagit till och börjat samla (tre är en samling) om jag sett den på mässan.


Johannes Andersen-bord I stod hos F:a Hans Olsson Konsthandel. Snyggt ihop med kuddarna
i Estrid Ericsons elefanttyg, Svenskt tenn.


Hans Olsson hade ett helt gäng Olle Baertling (bilden) och annan tilltalande konst.
Jag föll pladask för en Corneille som följde med hem och piggade upp en litet
krasslig Rutger.


Johannes Andersen-bord II stod hos Asken Antik, som även de hade en attraktiv blandning av
1950-60-tal och äldre saker. Jugend-fotoramarna i trä funkar fint med bordet, eller hur?
(UPPDATERING: Eller är det Andersen? Se form55:s kommentar om bordet)


Fiskar var det gott om på Frihamnsnässan. Hos Fyndboa prydde ett helt stim ena väggen.
De var signerade L Lindmark Hälleviksstrand och märkta med årtal från mitten av 1950-talet
till slutet av 1960-talet. 


Förmodligen hemsniderier, men väldigt charmiga.
Alla med ett eget uttryck.


Jag såg ovanlogt många keramikfiskar, uppläggningsfat i form av fiskar, glasfiskar.
Och skärbrädor! Brädorna, de här och många fler, från 1920-tal och framåt, fanns hos
Lifo Antik o Kuriosa. Varför så många fiskar, har vi en trend på gång? "Nej, det är nog
för att den här mässan ligger vid havet", föreslog Lifo-handlarna. 


På höstens Kistamässa saknades viss finess i presentationen, få montrar bjöd
på något extra. I Frihamnen däremot hade handlarna ansträngt sig mer. Kul!
Så här snyggt var det hos Lilla Hönsahuset.


Stockholmsutställningarna och H55 är ju inte helt okända. Men kände ni till
Mosebackemässan 1933? Den anordnades till förmån för Söders fattiga, läser
jag här. Halvarson & Lamm hade affischen.


Inköp då? Jo, av alla fiskar på mässan föll jag för det här
lilla fatet från Jie. Det fanns hos Italcontact/Kära-Mik.
Och så blev det tre "Stina"-koppar (Helmer Ringström),
en blå julduk till min samling och tre ljuslyktor, till den samlingen.
Allt dyker upp på bloggen i sinom tid.

Och - det blir ett inlägg till från Frihamnsmässan, med litet julsaker.
Stay tuned...

PS. Du hinner fortfarande besöka Antikmässan i Frihamnen.
Öppet även i morgon söndag, info här.

Missa inte mässan i Frihamnen (helgtips)


I upphetsningen över att det återigen är retromässa i Münchenbryggeriet
nästa helg är det lätt att missa en annan rolig mässa, den i Frihamnen denna helg.
Rutger och jag besökte Frihamnsmässan förra året och blev förtjusta. Lagom stort
för att ta sig igenom på tre timmar, och en del utställare som inte hänger på alla mässor.
Frihamnen ligger litet avsides, men det går gratisbuss från Karlaplan.
All info om mässan här.
Mässreportage från förra året här och här.


När du ändå är i krokarna, gör det till en heldagsutflykt.
Besök Hjorthagen med intressant arkitektur, fik
och ett stort Myrorna. Reportage från Hjorthagen här.

Trevlig helg!

Nu blir Älmsta litet tråkigare


Om utförsäljningen i det förra inlägget var en god nyhet så är den här utförsäljningen en dålig.
Älmsta, tre mil norr om Norrtälje, som har varit rena antik & retro-byn blir nu en butik fattigare när
Second Half tar ner skylten.


Second half stänger i "mitten av november", vilket innebär att ni bör hasta dit. Det är
rejält utplockat, men letar man så finner man och prutläget verkar bra... både Rutger och jag
gjorde några fynd i lördags.

Men ge inte upp Älmsta
- där finns fortfarande två butiker kvar. Kajsa Adelöws, bakom
planket mitt emot Ica, är fantastisk och antikaffären hundra meter bort kan också
bjuda på godbitar. Läs mer om dem i min Retroguide till Väddö och Norduppland.