Wenner-Gren Center goes Mad Men


Stockholms stiligaste skyskrapa, Wenner-Gren Center, stod klar 1962.
Just nu renoveras alla mötelsokaler, restaurangen och festvåningen
- som har den här hisnande utsikten. Festvåningens ursprungliga 1960-talsstil
kommer att bevaras, tema ska vara "New York 1964".
Hörde jag någon viska "haka på "Mad men"-trenden?
Några väggar är k-märkta, en del originalmöbler har restaurerats. Originalinredningen
har kompletteras med fler "tidstypiska" möbler och inredning.
- Sedan kommer det säkerligen att vara inslag av modernare saker också,
berättar Anna Modd på Sabis, som driver Wenner-Gren Center.


Svanenstolarna i festvåningens bar blir kvar. Den nya restaurangen kommer
att heta - "Retro". Stilen blir industriell, med inslag av klara färger.
- ”Retro” är också tänkt att avspegla en matmors sätt att ta tillvara på råvaror från
hela djuret, arbeta efter säsong och laga allt från grunden, vilket är Sabis matfilosofi,
säger Josefin Almkvist, ansvarig förverksamheten till tidningen "Restaurangvärlden".
Tisdagen den 10 april slår "Retro" upp portarna. Mer info på Sabis hemsida.

I det här gamla inlägget ser du fler bilder från den fantastiska festvåningen inklusive
en av de väggar som gissningsvis tillhör de k-märkta.

Loppissvep #2 från New York (W 25th street)


Lördag i New York, och då är ett loppisbesök på West 25th street givet. Vi besökte de två
garageloppisarna och den på en parkerig när vi var i NYC i november. Nu blev det återbesök.
Jag köpte det här vykortet från slutet av 1930-talet hos en handlare som tipsade mig
om Green Flea-loppisen som jag skrev om i förra inlägget.


Vem är hon? En kändis som berättar om sin passion för loppisar? 


Kändes välbekant. Porslinsdjur och pigtittare.


Jag fyllde 50 i New York, dagen efter loppislördagen, och funderade på att lägga ut den här
bilden på bloggen då. Men - nä, jag ångrar liksom inget i mitt liv, varken det jag gjort eller
låtit bli att göra. Men jag ska ha devisen i åtanke - ifall det dyker upp någon intressant risk.


Förhöjer vilken gardin som helst.


Rart kryddställ, eller hur?


Plastic fantastic.


Skandinaviskt? Kanel står det på de härliga burkarna. 10 dollar styck, nedsatt pris.
Här kliade det litet i loppisfingrarna - men de fick stå kvar.


En enkel och stilfull lampa, 30 dollar.


Man har sett många samtal ringas från den här telefonen, i amerikanska filmer.


Leksaksspisen är ju underbar. Man vill ju prova om det går att elda i den.


Marlene Dietrich was here.


What we in Sweden call osthyvel. Två stycken, varav en med Eskilstuna-etikett och
obruten originalförpackning. 10 dollar styck. Men de fick bli kvar.


What we in Sweden call keramikfat from Laholm. Faktiskt kanske det snyggaste jag sett
från Laholm, de brukar annars ha någon rosalila färg med på allt. Faten kostade 30-35 dollar styck,
så här blev det inte heller någon "rescue mission".


En modell till ett hus som skulle uppföras, 1920-tal.


Intressant vas, tycker jag utan att veta varför.
Någon som känner igen den?

Coming up: Loppissvep #3 från New York (Hell´s Kitchen).
Stay tuned...
The Antiques Garage Flea Market

Loppissvep #1 från New York (Green Flea)


Svenska Bo Fajans och Karlskrona möter brittiska Midwinter - men det blir litet klumpigt.
Servisen fanns på loppisen Green Flea på West 76th street. Säljaren visste inget om den och ingen
märkning fanns. Jag tycker att tekanna och skål har en annan elegans än koppar och gräddkanna,
men de skulle tydligen höra ihop. 175 dollar för rubbet.
UPPDATERING: Rättelse av en tidigare uppgift här, om att detta skulle vara Bo fajans. Serivisen
är svensk, men Ikea, från 1980- eller 90-talet, enligt flera uppgifter. Uppdaterar när jag vet mer.


Flea Market var den enda av loppisarna vi besökte som kändes litet hemma
för en retromänniska från Sverige. Se den glada 70-talsduken som pryder bordet
med diverse skålar och grytor i välbekant stil. Och den där blå flaskan...


... måste ju inspekteras. Holmegaard? Nej, knappast skandinavisk?


Liksom servisen litet klumpig.


Saftglas, stolar med plastdynor, och några orange barstolar. Vi tar en närmare titt även på dem...


Tja?


Mer orange! Faten såg jag på flera andra loppisar också. Alltså dags att vända på dem.


"Iit could just be that Salem created just the coolest shapes ever",
Och visar bilder på Tricorn-delar som kommer att få er
att ooohhhha och aaaahhha en rejäl stund.


Ett äkta amerikanskt diner-set, någon?


Det här kändes 80-tal.


Jag hyser en svaghet för amerikansk keramikitsch. McCoy, USA, Roseville med flera
amerikanska porslinsfabriker gjorde fantastiska vaser, blomkrukor, kexburkar och prydnads-
föremål. Den enkla men rara krukan i mitten hade ingen märkning, de andra två har
jag för mig var McCoy. De där märkliga prydnadsbollarna - nja.


Ljusstakar för blockljus.


Så mycket tjusigare att hänga småtvätten på en sådan här träställning än
på de moderna tråkiga i vit plast! Ihopfällbar är den också.


Soffan såg misstänkt "snyggt" sliten ut. Amerikansk shabby chic? Men den kanske passar
i ens kök om man har matchande boots som hon i utkanten av bilden.


Tidig Arabia! Jag blev förvånad när jag lyfte på en kopp och såg stämpeln. Det man ser
av Arabia här hemma brukar vara 1960-tal och nyare.
Coming up: Loppissvep #2 från New York (West 25th street).
Stay tuned!
GreenFlea Market

Små loppisfynd från stora New York


Det blev inte så mycket inhandlat på loppisarna i New York. Och inget alls i antikbutikerna.
New Yorks vackraste lampa fick stanna kvar i Brooklyn. Den är fantastisk men passar inte
in perfekt i vårt hem. Och passa perfekt, det bör föremål för 3 000 kronor göra.
Fast några roliga fynd blev det. Keramikfatet tycker jag är charmigt, med viss
Mari Simmulson-känsla. Säljaren visste varken ursprung eller användning.
Askfat? Fruktfat (se hacken på näsan, kanske för fruktknivar)? Eller keramiktavla, helt enkelt?
10 dollar gav jag, knappt 70 pix.
Men... vem är det som står där bredvid?


Jo, den rara lilla mässingsapan! Säljaren, som var ryss, sa att den är ett salt-
och pepparställ som saknar pepparburken och att den är rysk, 1950-tal.
På en loppis dagen innan såg jag en kompis till den här. Den apan satt ner, men 
hade armarna i samma ställning, dock utan någon burk. Tyvärr var den säljaren snorkig.
Jag fick inte plåta, och priset var för högt för att jag då skulle överväga köp. Hon
påstod att apan var japansk. Min apa gav jag 10 dollar för, nedprutad från 25.
Har någon av FJ:s läsare sett sådana apor här i Sverige?


Presentpapper från 1940-50-tal. Jag köpte två ark. Det får bli små presenter så att jag
kan ge bort flera ståndmässigt inslagna retropresenter. De kostade 5 dollar för två ark, som
vart och ett räcker till motsvarande två pocketböcker.



Ja, de här har jag ju redan visat. Största monetära fyndet.
Stig Lindbergs Tahiti, gräddsnäcka och sockerskål.
De kommer att avyttras, jag samlar inte på Tahiti.
Men det var en rescue mission, delar av ett svenskt kulturarv 
som måste hem.


Några vykort blev det också. Så här såg det ut i Greenville, Pennsylvania i början av
1940-talet (gissning baserat på bilmodellerna, stämpeln oläslig).

Coming up: Tre bildsvep från helgloppisarna i Chelsea, Hell´s Kitchen och 78th street.
Stay tuned...

Solnas busvassaste vaxduk


Tillbaka i Det Gamla Landet, och flera trevliga försändelser väntar på hallgolvet.
Som vaxduken från Sune i Danmark. Den hamnar på köksbordet "in a New York minute". 



Här har ni min sorts 1950-tal. Vackra vardagssaker som vaxduken
från tiden gör mig glad och får mig att gå omkring och mysa i vårt hem.
Salladsskål "Aladdin" och tallrik "Tellus", Helmer Ringström, Gefle.
Bestick, "Betina", formgivare okänd.

PS. Fler stiliserade 50-60-talsrosor i det här inlägget.

New Yorks lustigaste klädhängare


Ah, vad har vi här då? Ja, det har jag ju redan avslöjat i rubriken...


En klädhängare. Franskt 1950-tal. Vi befinner oss i en liten antikbutik på Atlantic Avemue
i Brooklyn. Ägaren är fransman...


...vilket förklarade de många skyltarna med fransk text.


Radions ursprung okänt, glömde fråga. Men vilken goding! Zenith.


Diverse, utanför.


En ordlek med franska och engelska. Kul liten butik, en av många
värda ett besök på denna gata. Och ja, det kommer fler inlägg
från Atlantic Avenue.

New Yorks stiligaste hattar


Det finns skyltfönster som drar in en i butiken. Som det här. JJ Hat Center på 310 5th Avenue,
New York City. "Ni bara måste gå in!" sa en man med keps som just kom ut därifrån
med ett lyckligt leende på läpparna. Och Rutger hade ju länge önskat sig en hatt...


Här fanns ju några att välja på.


En sådan här?


En äkta Stetson? Hm. Vi frågade butikens mest förtroendeingivande herre
till råds. Vad kunde passa?
 

Han plockade fram en svart Borsalino, ångade den, stukade till den och Rutger gick ut ur
butiken som en man som bär hatt på sin person.


Är man en äldre jordbrukare, eller vill se ut som en, finns även ett stort utbud av kepsar.


Sherlock was here? Och Don Draper förstås.


JJ Hat Center säger sig vara New Yorks äldsta hattbutik. Grundad 1911,
på den här adressen sedan tjugo år. Om du går in, räkna nästan med att
bära hatt när du kommer ut.

New Yorks mest otippade loppisfynd


Det har inte blivit mycket inhandlat på loppis här i New York, trots att vi avverkat tre
större helgloppisar på Manhattan. Men det verkar som om svenska saker ropar mitt namn
när jag passerar. När vi var här i november var det två Fuga-skålar. I dag den här sockerskålen
och gräddkannan, i Stig Lindbergs megapopulära dekor "Tahiti". Snyggingarna stod på ett bord
tillsammans med en uppsjö bjäfsiga amerikanska koppar. Inte gratis, men till ett väldigt bra pris.
"Ta hem oss!" ropade de.
Naturligtvis.

New Yorks snyggaste blomställning


Åhhh, alla dessa saker man inte kan ta med på flyget - och som man kanske
därför åtrår mer än sådant man ser på hemmaplan? Fast den här ställningen
för blomkrukor är ju helt fantastsik, eller hur? Så fin den skulle vara
på landet. Kanske bredvid lusthuset. 85 dollar, skulle förmodligen kunna
prutas ner till åtminstone 70.
Men man prutar inte på handbagagemåttet...

New Yorks snyggaste bardisk


Inte långt från butilken som har New Yorks snyggaste lampa ligger Signum, som har
New Yorks snyggaste bardisk. 1950-tal, i setet ingår två stolar. Den ena i paret står 
och hänger vid bardisken.


Tja, varför inte slå till på ishinken också.
Signum hade en helt underbar blandning av semiantikt
och nytt. Fler bilder kommer så småningom.

New Yorks snyggaste lampa


Tillbaka i New York, på nya antikäventyr. I dag gjorde Rutger och jag Atlantic Avenue,
Brooklyn. Där ligger antikbutikerna på rad. Den här lampan var det finaste jag såg i dag.
Det är som om en strut med stjärnor skymtar under skärmen.


Amerikansk, formgivare okänd.


Skärmen går att vrida så att lampan
får olka utseenden.


Tur att den skulle vara svår att få med hem på planet. Annars vore
jag sisådär 425 dollar fattigare nu. Fast... kanske är lampan det enda jag
ska shoppa under resan? Och få den hemfraktad...?

Mycket matnyttigt på antikhandlarnas bloggar


Vi retrobloggare börjar få konkurrens. Av proffsen. Jag spanar en trend bland antikhandlare
- nu ska det bloggas! Och det är välkommet. För det är ju alltid spännande att titta in bakom kulisserna, ¨
eller hur? Okay, här är några antikhandlarbloggar som jag följer:


LUSTFYLLD.
Tid och Rum. Bloggare: Mor och dotter som driver butiken Tid och Rum i Årsta.
Vill ni läsa om ett par antikhandlares "early days"? Titta då på inläggen från 2011.
Bloggen/hemsidan blir allt mer en annons för nyinkomna saker i butiken, men
har fortfarande en bloggs charm. Exempel: "Hur blev det?"
"Blev det fint med bokhyllan i er nya lägenhet? Vilket rum sitter Stringhyllan i? Har
tidningsstället blivit fyllt med tidningar? Sitter spegeln bra i hallen? Vad har du i väskan
du köpte? Har du byggt höga högar på ditt skrivbord? SNÄLLA, ni kan väl skicka en bild
på hur det blev? Det hade varit så roligt att göra en flik här på hemsidan med inredningsbilder
där möbler och prylar från vår butik finns med."
Finns även på facebook.


MATNYTTIG.
Wanjas Varjehanda. Bloggare: Wanja Wennheimer, Wanjas vardagsrum.
Läs den här bloggen, och du kan undvika att bli lurad på Tradera.
Exempel: Wanja avslöjar klädsnurras ursprung, i "Nä du, den klädsnurran är inte 50-tal".
"Varianten från IKEA säljs ofta på Tradera där jag har sett många gå för runt hundralappen, på loppis
kan man hitta dem för en tia. Det händer dock alltför ofta att säljare på Tradera skriver att de är 50-tal
och ovanliga, vilket givetvis trissar upp priset om budgivarna inte haft koll på IKEA:s produktion
de senaste åren."
Finns även på facebook.
(Bilden tagen i Wanjas vardagsrums monter på antikmässan i Österbybruk härom året.)


POETISK.
Skaffaren. Bloggare: Skaffaren, förstås. Antikhandlare, byggnadsvårdare och
"(Över)Levnadskonstnär som under den sträva ytan har ett hjärta av guld".
Vi får läsa om antikhandlareliv, loppisfynd och Magiska skogen. Ibland bjuds vi
på rent litterära inlägg. Det närmaste vi kommer Jolo i retrobloggvärlden.
Exempel: "Att vara en riktig kompis".
"Av alla de tavlor jag har är denna en av mina absoluta favoriter.
Femtiotal, två tuffa arbetare i ett ömt ögonblick.
Lastbilen, möjligen en Ford F-2 från 1951 med tippflak som extrautrustning.
Snygg gammal ram med kupat glas.
Tårögd."
.

KÅSERANDE.
Antikmonologen. Bloggare: Nicklas Cederqvist, Cederqvist Antik & Vin.
Skriver inifrån branschen, med lätt ton. Ett natur- och miljöintresse kan anas.
Exempel: Trendspaning på Antikmässan i Älvsjö. Antikmonologen konstaterar
att "Antiktrend 2012 låter kviddevitt": 
"Min alldeles egna trendspaning var att det stod något uppstoppat i var
och varannan monter. Då syftar jag inte på innehavarna, utan före detta
flygande eller springande -djur, oftast fåglar. Vare sig det var en allmogehandlare,
bokhandlare(!), grosshandlare eller SKAF:are så nog skulle en eller ett par
uppstoppade fåglar ingå i montern."
(Denna bild samt inledningsbilden tagna i Cederqvists egen monter på Kistamässan i höstas.)


LÄRORIK.
Precis en sån. Bloggare: Carina Öhman, Precis en sån.
Många faktainlägg. Här lär man sig saker. Härligt bildgodis.
Exempel: Precis en sån tömde ett gammalt grossistlager på allt från necessärer (varav jag köpte
en, bilden) till hårklämmor. Ett glittrigt inlägg om detta, i "Krokodil - Prickigt - Randigt och guld!".
"Nu ska jag visa er lite fler saker som jag köpte från grossistlagret, som stått orört
sedan 70-talet. Det glimmar, glittrar och blänker ur korgarna som är fyllda med plånböcker
i “äkta” guld! Plånböckerna minns jag själv från min barndom och då pratar vi 60-tal!"
Finns även på facebook.


MODERNAST.
Retroprylar. Bloggare: Paret Ljunggren som driver butiken Retroprylar.
Vi lärde känna dem som Retroprylar -bloggen. Sedan öppnade de Retroprylar - butiken.
På den senare adressen blandas nu butiksinfo och "vanligt" bloggande. Jag tror att
Retroprylar leder IT-ligan inom antikbranschen? Exempel: Inlägget "Retroprylar goes digital".
"Vi har nu kommit till Qr-koder, dessa passar perfekt åt er kunder som vill ha mer fakta om prylarna,
vi skriver om dem i vår blogg här och länkar direkt från retroprylarn i butiken till rätt sida på vår
blogg. Vi anser att det inte räcker med bloggen, facebook, pinterest, twitter och alla andra kanaler
som vi använder oss av. Vi vill även kunna underlätta för er i vår fysiska butik. Ibland blir man
nyfiken på en retropryl, men vet inte vad det är eller vem som gjort den, därför vill vi
introducera QR-kod till er."
Finns även på facebook.


TEMPERAMENTSFULL.
S:t Olofs blogg om Reto o Antik. Bloggare: Ann-Kathrine Salmonsson, S:t Olof Antik.
Har koll på allt från 1400-tal till 1970-tal, känns det som. Här får du veta skrämmande
sanningar om vad antika föremål kan råka ut för.
Exempel: Om hur antikviteter görs om i "Är antikhandeln död?".
"Mängder med föremål som passerar antikhandeln "kundanpassas" all efter tidens mode. Hur många
"Gustavianska skänkar" har man inte sett som har fått nya spetsiga ben, romber eller stipor i dörrspegalrna,
och sedan fått en färg som passar marknaden. (...) Dessa möbler som har gått genom antikhandeln
säljs ofta på de större auktionshusen med en beskrivning som om de vore från tiden."


VARDAGSLIV.
Borgmans Antikviteter. Bloggare: Peter Borgman, Borgmans Antikviteter. 
Inköpsresor, vardagsliv, faktainlägg, trender. 
Exempel: Borgman funderar på om koppar är på väg tillbaka, i "Vad är nästa trend?".
"Kan detta kanske vara nästa trend? Jag tror personligen det, det känns på något vis som en
fortsättning på Retro trenden och jag märker att jag börjar få fler och fler frågor om kopparföremål
och för något år sedan fanns det inte en enda fråga på det…. Kanske dags att fundera på att köpa in
lite kopparföremål för framtiden, det finns ju gott om dem på loppisar och annat….

Är ni fler antikhandlare därute som bloggar?
Skriv en kommentar så länkar jag till era bloggar.

UPPDATERING:
form55 tipsar om Nordlings Antik, som visar föremål från butiken och berättar om dem.

Retromässa med extra mycket färg


Münchenbryggeriet, Sthlm, fredag eftermiddag. Den tredje upplagan av Retromässan har öppnat.
Det man vill ta med sig hem mest av allt är Chevan från Retro Måleri. Hur snygg kan en van bli.


Det rådde en skön atmosfär kring retromålarna och deras bil.De förevisade en färgkarta från
1940-talet och tapeter från tiden. Och ställde snällt upp på bild.


Ja, vad vore en retromässa utan färg? I första utställningsrummet var det som
vanligt färgglatt och pryltätt. Mats Eliasson hade arrangerat brickor så snyggt
att man ville ha allihop.


Åh, jag saknar Erik Johanssons butik Funkisboden som låg på Upplandsgatan.
Men man träffar honom på mässorna, alltid med en rolig blandning föremål.
Slagbordet i teak, med en skiva till utöver de som är uppfällda på bilden,
hade en prislapp på 1 400 kronor. Fynd!


Framtids Antiken har alltid haft roliga solisar i butiken på Surbrunnsgatan. Men överträffade
sig själv (och hela stans handlare detta år, gissar jag, vad gäller solglasögon) på retromässan,
med ett helt jättelager.


Vi snackar många hundra solglasögon (och även bågar till vanliga glasögon) från 1960-80-tal.
Priserna låg mellan 150 och 300 pix.


Kantiga svarta som de på bilden är superheta i vår, lärde jag
mig av en modereporter tidigare på dagen. Så jag slog förstås
till på dem.


Monica heter mönstret på Nilsjohans bricka, berättade handlaren.
Upplysningsvis för er som heter så, eller letar present till en Monica som gillar
1960-70-tal, så hade hon två orange och en röd Monica.
Oanvända eller i nyskick. Prisvärda: 150 pix.


Min tapet! Som jag ska tapetsera klädkammarens garderob med - någon gång. Fast här i en annan
färgställning. Snyggt ihop med galgarna. Fanns hos Blue Corner i det minsta utställningsrummet.


Välj Er kam - endast 10 pix.


Två av fyra Fanett på mässan. Tapiovaaras pinnstolar är åtråvärda. Riktigt
snygga i svart, tycker jag. Också hos Blue Corner, 400 kr/styck. De övriga två
fanns hos Mats Eliasson, det var varianten med omålad sits och svart rygg,
pris okänt.


En stor 50-talskruka från Rörstrand. 475 kronor, om jag
minns rätt.


I största utställningslokalen fanns bland andra Wanjas vardagsrum, med ett
fantastiskt snyggt läkarskåp. Glömde fråga om priset. Men skåpet fick mig att
vilja ha ett kök till, i funkisstil.


Garage hade en del roligt. Som sideboardet från Danmark och klockan som matchar egendomligt
väl - och en Sarpanevagryta (närmast i bild).


En 60-talslampa med mycket karaktär för 1 200 pix och ett reklamaskfat
med Expressentryck - från en tid då askfat var en vanlig give away.
Också hos Garage.


Mässans raraste golvlampa stod hos Repris. Till höger Ideal for livings varma monter med
ett par vackra gula stolar som jag missade att ta reda på någonting om.


Repris hade även sänglamporna som jag suktade svårt efter. Men 1 400 kronor
- nä, där kände jag att jag inte ens orkade börja pruta. (Hör av dig, Repris,
om du kan gå ner till halva priset. Då tar jag dem :-)


Busvasst tyg, hos Antikboden i Västertorp. Även här ett mycket högt satt pris, men av den
anledningen att handlaren egentligen inte vill bli av med tyget. Haha. Jag förstår det!


Ze där! Zebrakopior, också hos Antikboden i Västertorp. Förekommer enligt 
handlaren en del på Tradera. Men jag hade aldrig sett kopiorna förr. De var faktiskt
riktigt snygga! Ursprunget höljt i dunkel.


Letar du retrogardiner, 50- och 70-tal, då ska du absolut
besöka mässan. Börja hos Ösths Hem och Kuriosa,
som bland mycket annat snyggt hade de här ädel-50-talarna. 
Var och varannan monter hade textilier
den här gången. Kul!


Vad köpte jag då, förutom solglajor? Jo, den här hallampan
till landet, hos Erik Johansson. Och ett nyckelskåp.
Bild på skåpet kommer när det är uppsatt. 

MER FRÅN MÄSSAN: La mômes Old Fashioned var också där i går
(trevligt at träffas!) och visar helt andra saker än jag i sitt inlägg.
Och berättar mer om själva mässan.

Retromässan har öppet i dag lördag 10-18 och söndag 10-17.
(Reportage från de två tidigare Retromässorna hittar du
under kategorin Mässreportage.)

Retromässan

Tredje Retromässan börjar i morgon


Jaha, dags för mässa igen! Tredje upplagan av Retromässan i Münchenbryggeriet, Sthlm, öppnar
i morgon fredag. Retromässans utbud är för retrofolket, bara 1900-tal med tonvikt på mitten
av seklet. Kanske är det i morgon jag hittar det där draperityget till hallen - eller en ovanlig
Helmer Ringström-dekor? Bilden tog jag på förra Retromässan, i Domino Antiks monter.

Retromässan har öppet fre 15-20, lör 10-18, sön 10-17.

Samlingen jag inte visste att vi hade (Bloggutmaning: Kannor)


Va? Var kom de här ifrån??? Inför dagens bloggutmnaing, initierad av La mômes Old fashioned,
tänkte jag att nä, den får jag hoppa över. Vi har ju inte några kannor. Men så märkligt...när jag går
igenom skåp och hyllor hittar jag de här - och tre kannor till!


Rörstrand x 2. "Koka blå", loppisfynd av Rutger som gillar den servisen. Själv är jag litet svårflirtad,
tycker Hertha Bengtssons "Koka" är litet klumpig. Det kan man däremot inte beskylla "Piruett" för.
Mycket stilig, också den ett loppisfynd. Men jag saknar uppgift om upphovsman/kvinna. Vet ni?


2 x Rörstrand även här. Kannan i bakgrunden har Rutger ärvt. Enda riktiga
antikviteten i gänget. Den runda blå kamraten heter "Teddy", berättar Benny
på Porslinsbloggen. Söt kanna, sött namn.


Of all the 50s kitchens, in all the towns, in all the world, they walk into ours. "Casablanca" har
vi tydligen både som tekanna och kaffekanna. Filmen kom 1942, Arthur Percys Karlskrona-servis
två år senare.


Mer Percy, fast Gefle. Älsklingsservisen "Luxor" dricker vi te ur dagligdags. Den turkosgröna
dekorfärgen matchar kökets mintgröna luckor. Och kannan rymmer precis fyra koppar plus
en slatt. Kopparna är för övrigt ljuvliga att dricka ur. I det här inlägget ser ni den lustiga kaffe-
eller om det är chokladkannan i "Luxor". (Bricka från Toodeloo.)


Och så precis när jag ska publicera det här inlägget så slår det mig - vi har
ju en Percy till! Men "Grand" står undanskuffad i ett skåp, utkonkurrerad av
den större "Luxor"-kannan.


Till sist, landetservisen. Kannan i "Brunette" från norska Stavangerflint,
av Kåre Berven Fjeldsaa, använder vi inte. Den är för liten. Men koppar, fat
och assietter tjänstgör sedan sent 1960-tal. Och jag köper på mig fler delar
när jag hittar sådana för en femma eller tia. Det är ganska gott om "Brunette",
den gröna varianten, på loppisar. Den litet märkligt brungula, som jag antar gav
namn åt servisen, är mer ovanlig.

PS. "Piruett" kan jag tänka mig att byta bort, allra helst mot en "Mazetti"-kanna
(drömma kan man alltid :-) eller fler delar i "Luxor".

OBS! HELA LISTAN!
I slutet av La Mômes Old Fashioneds eget inlägg om kannor hittar du hela listan
på retrobloggarna som antagit utmaningen. Vilken kavalkad!
MISSA INTE!

När nagg inte spelar någon roll


Senaste loppisfyndet: Det lilla fatet i Mari Simmulsons Tulpanserie, Upsala-Ekeby, fem pix.
Nagg, förstås. Men vad gör det? I lusthuset på landet fanns redan två kompisar ur serien, även de
med varsitt nagg. Lusthus är ett perfekt ställe för en samling där delarna inte behöver vara
i toppskick. Duken ser ni fler bilder på här.


En stuvbit fick bli dynöverdrag. Jag älskar mönstret.
Och vårljuset.

Moppelängtan - varje år

Har ni sett vilken cool 60-talstjej? Min vän Monet skickade mig bilden, det är hon på bilden.
Den här vespan körde hon aldrig, den var hennes kompis fordon och Monet brukade åka bakpå.
Däremot körde hon moppe, under en vistelse i Frankrike sommaren 1960. Monet berättar:
"På den tiden var mopparna svarta och startade genom att man fällde ner en motor i en slags klump
längst fram. Jag flög iväg och alla mina uppvaktande tonårspojkar skrek: Monique, Monique, arrête!
Stanna, stanna. Jag fattade inte varför, inte förrän jag gjort mina varv där på gatan utanför
huset vid stranden där jag bodde. De var helt upprörda och jag förstår ju det nu.
Jag körde på vänster sida, haha!"

Själv drabbas jag av moppelängtan varje år vid den här tiden. Kanske är det snart dags att
skaffa en veteranmoped igen? Jag har haft flera. Du ser några av dem i det här inlägget.

Sminkbord, string och schäferskål


Snyggaste lådan i stan!


Sminkbordet, som jag stötte på under en runda i Loppisgallerian i Sundbyberg är inte lika

snyggt i sin helhet. 1 900 kronor står det på prislappen.


Men utan spegeln, som i och för sig har

snyggt fäste, hade det varit ett ganska

coolt skrivbord istället. 


En liten Stringdel för 95 pix.


Fint!


Har ni sådana kvar på era stringhyllor?



Nära utgången satt det en schäfer och vaktade. Men vad ÄR detta? Ska man ha vårens

första tussilago i den lilla gula skålen? Är den gröna urgröpningen ett fågelbad för minikolibrier?