Små loppisfynd från stora New York
Det blev inte så mycket inhandlat på loppisarna i New York. Och inget alls i antikbutikerna.
New Yorks vackraste lampa fick stanna kvar i Brooklyn. Den är fantastisk men passar inte
in perfekt i vårt hem. Och passa perfekt, det bör föremål för 3 000 kronor göra.
Fast några roliga fynd blev det. Keramikfatet tycker jag är charmigt, med viss
Mari Simmulson-känsla. Säljaren visste varken ursprung eller användning.
Askfat? Fruktfat (se hacken på näsan, kanske för fruktknivar)? Eller keramiktavla, helt enkelt?
10 dollar gav jag, knappt 70 pix.
Men... vem är det som står där bredvid?
Jo, den rara lilla mässingsapan! Säljaren, som var ryss, sa att den är ett salt-
och pepparställ som saknar pepparburken och att den är rysk, 1950-tal.
På en loppis dagen innan såg jag en kompis till den här. Den apan satt ner, men
hade armarna i samma ställning, dock utan någon burk. Tyvärr var den säljaren snorkig.
Jag fick inte plåta, och priset var för högt för att jag då skulle överväga köp. Hon
påstod att apan var japansk. Min apa gav jag 10 dollar för, nedprutad från 25.
Har någon av FJ:s läsare sett sådana apor här i Sverige?
Presentpapper från 1940-50-tal. Jag köpte två ark. Det får bli små presenter så att jag
kan ge bort flera ståndmässigt inslagna retropresenter. De kostade 5 dollar för två ark, som
vart och ett räcker till motsvarande två pocketböcker.
Ja, de här har jag ju redan visat. Största monetära fyndet.
Stig Lindbergs Tahiti, gräddsnäcka och sockerskål.
De kommer att avyttras, jag samlar inte på Tahiti.
Men det var en rescue mission, delar av ett svenskt kulturarv
som måste hem.
Några vykort blev det också. Så här såg det ut i Greenville, Pennsylvania i början av
1940-talet (gissning baserat på bilmodellerna, stämpeln oläslig).
Coming up: Tre bildsvep från helgloppisarna i Chelsea, Hell´s Kitchen och 78th street.
Stay tuned...
skriven
Tjusigt!