Tuletorget medan tiden står stilla


På Tuletorget i Sundbyberg står tiden stilla, men snart dras klockan upp igen. 
Nästa år ska det rivas och byggas nytt här. Bland annat ryker den låga byggnaden
i mitten. Husen kring torget är 1960-tal, kopplingen på den här bloggen är att
detaljplanen för området togs 1958,  i Sundbybergs kommunfullmäktige.
Nu ska vi gå in på torget och se vad vi hittar där!


Jag hoppas och tror att man inte rör pelarna. De är ljuvligt vackra, de blå....


... och de gråbrunsvarta med alla sina nyanser.
Pelarna finns även på andra sidan gatan, inne i auktionshuset Kolonns lokaler,
där de är övertapetserade, och...


... till och med inne i matvaruaffären, där de bevarats fast har en del fläckar
och småskador.
Nu tillbaka till Tuletorget:


... med sin bassäng och fontän. Lite bedagade båda två, får man väl säga, men vill
man se skönhet så finns den. Jag vill, så jag tittar ned genom det lövgrumliga
oktobervattnet...


... och visst är det fint? Tänk er en vacker sommardag, när solen glittrar i de turkosa
pelarna och bassängens botten.


Ur Sundbybergs översiktsplan, antagen i kommunfullmäktige 2001:
"Affärscentrum vid Tuletorget har med tunnelbanan och pendeltågens utbyggnad
mist sin centrala position. Tidigare torgbildning inne i kvarteret har upphört
att vara attraktivt affärsläge."
Jo, så är det nog. Tuletorget ligger lite off, man blir nästan förvånad när det plötsligt
dyker upp när man promenerar från Råsunda in mot Sundbyberg. MEN, det finns EN
intressant butik. Svea Antik.


Det var där jag fann min gulsvarta termoskanna. Och när man viker av in på ett torg
där tiden står stilla kan man också möta människor som har lust att byta några ord.
I butiken träffade jag "Lille" som minns 1950-talet och hur hans familj liksom många
andra skaffade tv till fotbolls-VM 1958. Han fixade så att jag fick en perfekt fungerande
termoskanna, genom att ta en packning från en annan kanna och mecka litet.
Dessutom...


... visade han mig den här spegeln, design Uno och Östen Kristiansson. Antagligen
borde jag känna till dem, men det gjorde jag inte. Så nu fick jag ny kunskap. Bröderna
Kristiansson drev företaget Luxus i Vittsjö, och när jag söker på nätet ser jag att det
nyligen kommit ut en bok om dem, "Under Luxus tak" av Bo Sigeback.
Kristianstadsbladet berättar mer:
http://www.kristianstadsbladet.se/article/20081016/HASSLEHOLM/660726216/1020

Sensmoral: Gå ALDRIG bara förbi när du ser ett skrabbigt 50-60-talscentrum.
1 Staffan H:

skriven

Jag gick förbi där för några år sedan, men då hade jag ingen kamera med mig. Tur att du var där med fotografens upptäckarglädje aktiverad.

2 Monet:

skriven

Spegeln är OK men "konsten" som speglar sig i den ger mig rysningar!! USCH så fult mycket ändå var, bilderna kitschiga och vad ska man säga om det svarta huvudet? Sätter någon upp sånt hemma hos sig idag?:-)

3 Libby:

skriven

Jodå, det finns folk som vill ha "svarta huvuden" hemma. De är inte gratis i antikaffärerna. Men de ingår inte i "mitt" femtiotal.

4 Monet:

skriven

Nä, kan just tänka det. Såna huvuden skulle liksom inte passa in hos dig. Och jag undrar verkligen VAR de gör det idag?

Kommentera här: