Och nu blir det Norrtäljenostalgi
Jag blev litet inspirerad av Skaffaren, som haft flera inlägg med gamla vykort. Därför får ni se
några vykort från 1950-talets Norrtälje som jag hittade på en loppis i somras. Först Wallinska
gårdarna på Lilla torget. De står kvar än i dag.
gårdarna på Lilla torget. De står kvar än i dag.
Här har vi Tullportsgatan. Där det låg ett kafé finns nu en klädaffär. Jag blir nyfiken på
hur kafét såg ut, och när det upphörde. Slottsträdgårdsmästaren
har en lista på fik nu och förr i Norrtälje. Det där torde vara Café Roy.
Ungefär samma vy, sommaren 2009. Husen står kvar, på den här delen
av gatan. Poraths guldsmedsaffär hade funnits länge redan på 1950-talet.
Nu står vi med ryggen mot Tullportsgatan och tittar ut över Stora torget. Bilkunniga får gärna
hjälpa till att datera denna samling vykort, som sitter ihop flera stycken i ett "dragspel".
Samma torg, samma hus. Men entrén till det vita har ändrats och all den
gröna växtligheten på väggen är borta.
Här, mina vänner, har ni ett turistmål i klass med Svampen i Örebro. Café DC-3!
Mellan 1949 och mitten av 1970-talet stod flygplanet i Socitetetsparken. Och frågan är om det
funnits något i Norrtälje efter kurortstiden som gjort staden känd på samma sätt som DC-3:an
gjorde. Läs hela historien om planet och hur det hamnade i en park i Norrtälje hos DC-3.se
Fiket las ner, planet flyttade från Norrtälje. Men det var i alla fall
här DC-3:an stod. Jag undrar varför min familj aldrig fikade där.
Kanske var det turisterna och inte bygdens folk som hängde
på Café DC-3?
Planet plockades hem till Norrtälje igen, efter många år. Sedan 2006
står det uppställt utanför Hotell Roslagen. Oklart vad som händer nu. På den
ideella föreningen DC-3:ans Vänners hemsida står det bara att man avbrutit arbetet.
Åhhhhh, järnvägsstationen. Mamma tog med mig på tågresa till huvudstaden 1968, året
innan tågtrafiken till Norrtälje las ner. Tänk om man kunde få åka Roslagsbanan från Norrtälje
till Stockholm igen... Stationshuset på bilden är inte det ursprungliga från 1884, utan är en
funkisskapelse från 1942, läser jag här. Det är rivet, nu ligger där ett hus med bibliotek, kaféet
Kanelbullen och bostäder.
Så trevliga de är, "dragspelsvykorten", som jag kallar
dem. Fast det finns säkert ett annat namn?
Görs det fortfarande sådana någonstans idag?
Läs en kul artikel av PO Tidholm från DN Kultur här.
Läs ALLT om gamla vykort hos Gamla Vykort.
Och... skriv ett vykort med en vy till en vän i dag!
Samma torg, samma hus. Men entrén till det vita har ändrats och all den
gröna växtligheten på väggen är borta.
Här, mina vänner, har ni ett turistmål i klass med Svampen i Örebro. Café DC-3!
Mellan 1949 och mitten av 1970-talet stod flygplanet i Socitetetsparken. Och frågan är om det
funnits något i Norrtälje efter kurortstiden som gjort staden känd på samma sätt som DC-3:an
gjorde. Läs hela historien om planet och hur det hamnade i en park i Norrtälje hos DC-3.se
Fiket las ner, planet flyttade från Norrtälje. Men det var i alla fall
här DC-3:an stod. Jag undrar varför min familj aldrig fikade där.
Kanske var det turisterna och inte bygdens folk som hängde
på Café DC-3?
Planet plockades hem till Norrtälje igen, efter många år. Sedan 2006
står det uppställt utanför Hotell Roslagen. Oklart vad som händer nu. På den
ideella föreningen DC-3:ans Vänners hemsida står det bara att man avbrutit arbetet.
Åhhhhh, järnvägsstationen. Mamma tog med mig på tågresa till huvudstaden 1968, året
innan tågtrafiken till Norrtälje las ner. Tänk om man kunde få åka Roslagsbanan från Norrtälje
till Stockholm igen... Stationshuset på bilden är inte det ursprungliga från 1884, utan är en
funkisskapelse från 1942, läser jag här. Det är rivet, nu ligger där ett hus med bibliotek, kaféet
Kanelbullen och bostäder.
Så trevliga de är, "dragspelsvykorten", som jag kallar
dem. Fast det finns säkert ett annat namn?
Görs det fortfarande sådana någonstans idag?
Läs en kul artikel av PO Tidholm från DN Kultur här.
Läs ALLT om gamla vykort hos Gamla Vykort.
Och... skriv ett vykort med en vy till en vän i dag!
skriven
Så roligt att se de här gamla vykorten. Speciellt med jämförelsebilderna från idag. Jag köpte själv nyss en nyutgåva av gamla vykort från Uddevalla, min barndoms närmaste stad, men tvekade att lägga ut dem p.g.a. copyrighten. Hade jag fått tag på originalen, så hade jag inte tvekat.