Klippdockorna visade vad som gällde


Jag blev nostalgisk när jag fick se klippdockor med vackra kläder hos Rutan. Hennes klippdocka,
eller pappersdocka, är en ung dam med väldigt tjusiga klänningar från, gissar jag, tidigt 1960-tal.
I mina gömmor hittade jag den här annonsen från textilföretaget Mab och Mya. Året var 1951.


Fröken Rustibuss 1951 har en liten gåbortsklänning med vita handskar.
Men också en präktig jacka och rejäla stövlar. Det fascinerande med
klippdockor är ju att de visade modeidealt då de skapades.
Vare sig det gällde skumgummiunderkjolar för tonåringar
eller finkläder för barn.
1 Rutan:

skriven

Så typiskt att hon heter "fröken Rustibuss"! När hörde man det senast?

2 Monet:

skriven

Nostalgi. Säger bara det. Och du har ju redan publicerat mina egenritade klänningar så du vet att jag skulle kasta mig över en tävling!



När hörde man senast talas om receptet på stärkta vita underkjolar med brodyrkant. Potatismjöl och vatten, så var det ju!



Och Rustibuss - så sa man om präktiga barn. En riktig liten rustibuss, nog var du det också?

3 Dee:

skriven

Thank you or posting the paperedoll. I spent the afternoon cutting it out the red boots are really cool.

4 Peter Larsson:

skriven

Åh! Värsta guldbloggen för mig som precis köpt femtiotalsradhus! Interiören är renoverad rakt tillbaka till 1955, nu ska jag bara fylla rummen med möbler å andra ting från samma epok. Mycket inspiration för det här! Gött!

5 Libby:

skriven

Rutan: ja, visst är det typiskt. Säkert var hon också en riktig "sprakfåle"!

Monet: Nä, du, rustibuss kommer jag aldrig att gå med på att jag varit. Otroligt löjligt ord.

Dee: Glad you liked the doll!

Peter: Kul! Man vill ju se huset med tapeter, skåp och alla detaljer. Men din blogg verkar vara ganska bilcentrerad. Kommer det inredningsbilder också?



6 Monet:

skriven

Alltså, om du inte gillar Rustibuss kan jag säga att Sprakfåle, det ordet lärde jag mig genom att läsa min mammas och mormors gamla flickböcker. Och det fanns till och med en bok som hette: Fröken Sprakfåle. Tror den är utgiven 1923, typ. Eller ännu tidigare, kanske till och med under första världskriget.



Men att ordet lever kvar??? Måste komma från tyskan dessutom känns det som. Inte mycket femtiotal över detta tycker jag??



Jag tror visst du var en riktig rustibuss - med galonbyxor och hjälpa morfar i lagården, klart man är en rustibuss då?

7 ida:

skriven

Åh klippdockor! Vilken härlig känsla jag får i magen! Även fast dessa förmodligen är långt före min tid.

8 Jasmine:

skriven

Hej! Jag har själv tänkt att börja skriva här. Varför har du valt att blogga här och inte någon annanstans?

Kommentera här: