Ge dig själv en skönhetsupplevelse (helgtips)

Det har blivit någon loppis och något naggat porslinsfat för mycket på sistone. Jag törstade efter skönhet
och vackra designföremål, så jag drog med Empire-Amelie på antikrunda på Östermalm. Hos Steven Harrison
på Karlavägen bedårades vi av dessa damer. 

 
Nej, det är inte 1950-tal, men det är österrikiskt 1920-30-tal och livet leker. 


För 10 000 kronor hade hon kommit hem
till min lya och dansat på Stringhyllan. Nä...


... det hade nog ändå inte blivit porslinsdansösen. För samma summa får man ett
Smeg-kylskåp i bullig1950-talsform och precis rätt storlek för mitt lilla kök.


Empire-Amelie och jag njöt av "karamellväggen" i Smegbutiken på Artillerigatan och pratade
bort en stund med den trevliga tjejen som jobbade där.


Men oj, jag glömde visa art deco-lampan från Steven Harrison.
Det här var de vackra, dyra tingens dag...


Här ser ni en av 1950-talets mest fantastiska stolar. Tyckte experterna i förra veckans
Antikmagasinet. Tycker jag. Danske formgivaren Finn Juhls The Chieftain Chair
började tillverkas 1949. Modernity på Sibyllegatan har en.
Läs mer om Hövdingastolen och se fler bilder hos The Mid-century Modernist.


I skyltfönstret hos Scandinavian Classics.com på Grev Turegatan distraherades
jag först av Ingeborg Lundins glasvas "Äpplet" (1955, Orrefors). Men lyfte blicken
och såg en stol längst in i lokalen...


Finn Juhl igen! The Egyptian Chair.
Läs ännu mer om Juhl och om The Egyptian
Chair hos Danish-Furniture.com.


På Östermalm är det klass även på grejerna i Pantbankens fönster.
Vi såg inga stampade guror, däremot en servis från Orrefors, 61 delar, 
för 15 500 kronor.


Fin skylt, vackra dörrar. Men frukt är inte godis, och loppisfynden är sällan
designklassiker. Så skippa loppisen i helgen, ta en tur till de finaste butikerna
i stället och ge dig själv en skönhetsupplevelse.
Det är en speciell känsla att se klassikerna ur designböckerna. Föremålen blir
levande för en, och ser nästan aldrig ut precis likadana i verkligheten som
på tryckta bilder.


Och hittills har vi bara
stött på trevliga handlare i finbutikerna.
De svarar alltid vänligt på våra nyfikna frågor även om de naturligtvis
direkt kan se att varken Empire-Amelie eller jag kommer
att köpa den där 125 000-kronorsstolen.
Bra gratisnöje är det också, helgen före lön.
Enjoy!

(Sista bilden: Ljusstake av Hugo Leven, 1902,
hos Modernity på Sibyllegatan)

1 Rutan:

skriven

Vad jag kan tycka är lite jobbigt är att be om lov att fotografera. Men de kanske bara blir glada för reklamen? Eller kan du fota så fint i smyg?

2 Libby:

skriven

Hittills har ingen sagt nej till plåtning, faktiskt. Jag brukar hälsa artigt och säga "Jag har en blogg där jag skriver om 1950-talet, får jag ta några bilder?". Och så lämnar jag ibland mitt blogg-visitkort, de gånger jag känner att butiksinnehavaren kanske är litet orolig i alla fall.

3 ina:

skriven

ett smeg kylskåp önskar jag mig av mig själv någon gång i framtiden!

4 Rutan:

skriven

Det är väl jag som är lite blyg av mig. Men jag gör så också (har skaffat bloggvisitkort) till min andra blogg. De flesta tittar väldigt undrande på mig och jag förstår att de aldrig har hört talas om bloggar. (I Värnamo, ålder 50+)

5 mimi:

skriven

Härliga grejer du visar idag. Just såna som jag tycker om!

Kommentera här: