Hägg skriver historieboken bäst själv
Författaren och litteraturdocenten Göran Hägg har under många år recenserat läroböcker
i Aftonbladet. Läsningen brukar vara en blandning av oroande (läromedlens innehåll) och
roande (sågningarnas innehåll).
Hur skriver han själv då? Jag plockade åt mig hans "Välfärdsåren" på bokrean, och sällan
har 39 kronor varit så väl spenderade. Häggs historiebok är en smart, levande och lättläst sak.
Jag hoppade direkt in på 1950-talet. Där blandar han svensk försvarspolitik och ATP-striden
med minnen från sin egen uppväxt i nybyggda folkhemsförorten Tallkrogen.
Det personliga ger ett djup, förklarar tidsandan. Som beskrivningen av
hur man hanterade att en grannes pappa var k o m m u n i s t (schhhhhh!).
Eller hur hushållen var delade i två läger - de som aldrig skulle handla någon
annanstans än på Konsum och de som aldrig skulle sätta sin fot där.
Du som liksom jag är intresserad av 1950-talet för mer än porslinets
och stringhyllornas skull, och av folkhemmets hela uppgång och fall
- grabba den här boken. (Wahlström & Widstrand, 2005)
(Lilla bilden: Folkhemsfasad, Västertorp)
Du som liksom jag är intresserad av 1950-talet för mer än porslinets
och stringhyllornas skull, och av folkhemmets hela uppgång och fall
- grabba den här boken. (Wahlström & Widstrand, 2005)
(Lilla bilden: Folkhemsfasad, Västertorp)
skriven
Vilket bra tips! Tack för det. Den boken måste jag köpa. Kommer då precis som du att hoppa rätt in i 50-talet.