More is more

Kunde ju inte lämna kvar de här örhängena på antikloppisen i Sorrento.
Eller hur?
I det här inlägget ser ni hur fint de matchar "Flickorna i speceriaffären".

Bara några snygga kalendrar

Litet dåligt med uppdateringar här på bloggen just nu. Har fullt upp. Men så kom jag på att
de här fina retrokalendrarna som fanns i Sorrento, de har jag inte visat än. Den lilla Fiat 500
som är ny på reklambilden såg vi i massor på gatorna. Inte längre så nya, och många av dem
rejält buckliga. Men fortfarande söta.
 

Den här Barillarreklamen från 1950- eller -60-talet visade jag på Instagram och fick en beställning
på från en gammal arbetskamrat. Så H och jag gick tillbaka till butiken (som också hade de fina
vykorten som jag visade i ett tidigare inlägg) och köpte den. Fiat-kalendern hade försvunnit,
men jag fick med mig en annan stilfull, stilren 50-talare. Fast den visar jag den inte. Den ligger
i presentskåpet, där jag lägger saker som kan bli roliga gåvor.
 

En perfekt dag

Antikvärldens dag, kl 09.25 och snart ska horder av tidningsprenumeranter storma
Solnahallen. Jag är förväntansfull, och det blev en fantastisk dag. Jag slog signeringsrekord
och träffade massor av trevliga människor. Allra roligast var när det kom fram någon som läst
min första roman, "Anna-Lisas Antik", och nu ville köpa uppföljaren "Flickorna i speceriaffären".
Den fina montern inredde Lucia, som jag delade plats med. 
 
Pappas gamla skrivställ fick följa med. Visst är det fint? Men en sak saknar jag och det är
en signeringspenna med stil.
 
Innan Antikvärldens dag slår upp portarna går ju alla vi säljare omkring och tittar på varandras
grejer. Den här lådan suktade jag över och var på väg att köpa en reservoarpenna. Men jag
insåg att jag bör köpa en ny penna som det helt säkert finns patroner till.
 
Riktigt bra pris var det på dockskåpsmöblerna. När jag får upp Stringhyllorna igen
(nedpackade tills mitt blivande 50-talsrum är tapetserat och klart) kan jag köpa
sådana här små söta saker och ställa där.
 
Undantaget i Hulebäck har alltid mycket att titta på.
 
Va! Hackefors? Det hade jag aldrig gissat.
 
En snygg liten skylt från det förra sekelskiftet prydde det här bordet.
 
Och sådant här går jag ju igång på. Ett grönt diskställ,
så fint i en retrolya.
 
Av bilderna jag lade ut på Instagram tog den här hem flest hjärtan.
 
Hjälp - hon säljer mig! Ja, skyltdockan som jag köpte på loppis i somras
fick gå vidare till en ny ägare. Jag köpte de just för att den skulle vara blickfång
på Antikvärldens dag. Nu blir den blickfång någon annanstans!

Till sist, välkommen till Femtiotalsjakten, du som kanske hittat hit genom
mina böcker. Eller efter att ha läst artiklar om mig och böckerna här och var i tidningar.
Här på bloggen skriver jag om litet av varje, ungefär ett par inlägg i veckan.
I arkivet hittar du bland annat bilder på min Helmer Ringström-samling
och min kaféguide.
 
 

Kom till Antikvärldens dag (och köp julklapparna redan nu)!


På lördag är det äntligen dags igen för Antikvärldens dag, där tidningen Antikvärldens
prenumeranter hyr bord och säljer. I år är det 240 personer som deltar. En av dem är jag,
som ni ser i artikeln från Antikvärlden.
Folk säljer så fina saker, och det går verkligen att fynda (jag hittade duken Julköping för 40 kr
där, till exempel...).
Själv är jag med för fjärde året. Och det är andra året som jag säljer och signerar böcker.
Till väldigt bra pris.
Och som vanligt kommer jag att ha med mig försignerade böcker, inslagna i omslag
från gamla veckotidningar. Så fixa julklappen redan nu, köp böcker till farmor, syrran, kompisar
och jobbarkompisar!

Och du som har köpt min/a bok/böcker på nätet eller i bokhandel, ta med så signerar jag!
Hoppas vi ses!
Så här kul var Antikvärldens dag förra året:
Åh, vilket party!

Solnahallen
Lördag 20 september
Kl 11-16 (fr. 9.30 för prenumeranter).
T-bana Solna Centrum Tvärbanan Solna Centrum plus några minuters promenad
 
 

Jo, det fanns en antikloppis i Sorrento!

Söndagen fick ett extra skimmer när jag hade rätt i min aning, att det ändå skulle finnas en
loppis i Sorrento. Inte så stor, men kanske tjugo bord kring ett torg. Och full av saker som
var nya för ögat. Det är ju det som är så roligt med att gå på loppis utomlands.
 
Ugglemania. Bilden som väckte störst förtjusning av dem jag lade ut på Instagram
(@femtiotalsjakten). Inte riktigt min smak, men många andras smak. Kolla in de tre ugglorna
längst ner till vänster. Ugglor i klassiska ap-poser!
 
Var den märkt Thonet? frågade Nicklas som driver eminenta
antikbloggen Antikmonologen. Jag vet inte, för jag kollade inte.
Men vilken stil den har, barnstolen. Och den har använts!
 
Kan någon se vad bronsplattan (?) föreställer? Håller kvinnan upp ett kanderat äpple på en pinne
och säger åt pojken att han får ta en tugga om han kan åttans multiplikationstabell utantill?
 
Skåpet, kanske 80-tal?
 
Lampan ovanpå var litet kul. Men det var svårt att få information om
grejerna, i det här fallet trodde säljaren först att "How old?" betydde
"Hur mycket kostar den?" 1940 skrev han sedan ner på ett papper.
Om något borde förbjudas inom EU så är det dubbning av tv och filmer,
som gör att man i länderna där allting dubbas blir så mycket sämre i engelska.
 
Så jag tittade mest, höll upp mobilen och sa "Foto OK?" Och det var det.
 
För den byggnadsvårdsintresserade Sorrento-bon fanns
strömbrytare med stil i en låda.
 
Intarsia var en lokal grej. Oklart om bordet var därifrån eller inte. Det var varmt och min
ambitionsnivå när det gällde informationsinhämtning stannade som sagt mycket snart
på  "Foto OK?"
 
Till sist: En svensk polisbil! Tillverkad i Italien (märkt undertill)
och lika krockskadad som 30 procent av bilarna i stan.

 

Några rader från Sorrento

Semester utomlands, då brukar jag alltid lyckas snoka upp några retrobutiker och loppisar.
Men här i Sorrento är det kärvt. Den antikloppis jag sett fram emot i helgen är tydligen bara
första helgen i månaden. Så förutom horder av gamla ihopplåstrade Fiat 500 och ännu fler
veteran-Vespor är det tunt med retro. Men jag hittade i alla fall några classy vykort!
 
 
 

Semester!

Fem signeringar på mindre än två veckor. Och en sommar då jag skrivit synopsis till tredje boken
i Anna-Lisa-serien, börjat skriva på den boken och marknadsfört "Anna-Lisas Antik" i pocket och nya
"Flickorna i speceriaffären". Nu ska det bli skönt med en riktig semester!
I dag flyger H och jag till Sorrento, där vi ska bada, se sevärdheter, åka till Capri och naturligtvis
äta god mat. OCH, så får vi se vad staden och omgivningen har att erbjuda av loppisar
och antik/retroaffärer. Italienskt 1950-60-tal går ju inte av för hackor, så jag hoppas
få visa litet roliga saker här i inlägg framöver.
Stay tuned ...

Det ska vara ett elefantöra i höst

Då och då blommar en trend upp i retrovärlden. Plötsligt ska alla ha en viss Sanderson-tapet,
en Sklo Union-vas eller en börs i retrotyg. Just nu tycker jag mig ana en annan, växande trend.
Växten elefantöra börjar poppa upp på den ena instagrambilden efter den andra.
Jag har förstås också en. Den här fick jag av @kaksmulankarin på releasefesten för min nya
roman "Flickorna i speceriaffären". Hon överlämnade den i en ljuvlig kruka.

UPPDATERING. Och här kom bekräftelse på trendspaningen. @tidochrum som
driver retrobutiken Tid & rum i Årsta lägger ut bild på sin #elefantörafabrik och får
snabbt beställningar och 114 likes. Jag gissar att de säljs innan de blivit mycket mer
än bebiselefanter.


Här är gårdsloppisen med extra allt


Gårdsloppis hos Retro och Design Ateljén i Sundbyberg = en enda
lång mysdag. I går var det andra gången som de anordnade loppis utanför butiken
på Stenbrottsgatan. Jag hängde på igen, och signerade böcker.

Loppisen var en färgexplosion. Brittmari (@randigatråden på Instagram), Maria (@Prylodesign)
och Karin (@kaksmulankarin) hade fyllt både butiken och gårdsloppisen med fina fynd.
Också grannar och vänner hade bord.

Brittmaris stuvar.
 
Den av mina bilder på Instagram som fick flest hjärtan denna dag var den här, av bordet där
instagrammaren jungjung_s sålde snyggsaker.
 
Det är inte för sent för ett glas saft i sommarglas! Brittmari sålde dessa.
 
En titt nerifrån trappen.
 
Detta är en gårdsloppis som har allt. Retro och Design Ateljén ligger i källaren
till ett 50-talshus med en välskött gård med blomster. Och så har man trevliga
loppisgrannar. Min utsikt till vänster: @moddies_vintage, vars rosa spegel 
matchade blommorna.
 
Min utsikt rakt fram:
Folkhemshus med fladdermusfåtölj! @randiga tråden klär
om och säljer nysydd klädsel till fåtöljerna.
 
Och så fyndar man så klart! Dynan i ädel-50-tal blir fin på bänken
i lusthuset. Och sist, men inte minst, här uppfylldes en författares dröm:
Det kom glada människor som gillat min första bok, "Anna-Lisas Antik", och nu
kom för att köpa nyutkomna uppföljaren "Flickorna i speceriaffären".

En härlig loppis, en härlig dag i solen.
Nu hoppas jag att gårdsloppis vår och tidig höst blir tradition hos "ateljén"!