Antikmässan 2016: Har glad-retron nått sin kulmen?
Hemma igen efter Antikmässan tittar jag igenom mina bilder och hittar inte samma
färgglada närbilder från montrar fulla av glatt 50-talsporslin som vanligt. Min känsla är att
färre handlare satsade på gladretro. Och så minns jag hur Antikt & kuriosa på Kistamässan
i höstas hade färre utställare än någon gång sedan 2008 (då mitt retrointresse tog fart).
Eftersom jag själv älskar all gladretro (50-talsporslin, små ryor, Trio-kakburkar, glada
stänkflaskor i plast och underlägg i geometriskt mönster) vill jag egentligen inte komma
med den här trendspaningen; men frågar ändå:
Har suget efter den glada enkla vardagsretron nått sin kulmen?
färgglada närbilder från montrar fulla av glatt 50-talsporslin som vanligt. Min känsla är att
färre handlare satsade på gladretro. Och så minns jag hur Antikt & kuriosa på Kistamässan
i höstas hade färre utställare än någon gång sedan 2008 (då mitt retrointresse tog fart).
Eftersom jag själv älskar all gladretro (50-talsporslin, små ryor, Trio-kakburkar, glada
stänkflaskor i plast och underlägg i geometriskt mönster) vill jag egentligen inte komma
med den här trendspaningen; men frågar ändå:
Har suget efter den glada enkla vardagsretron nått sin kulmen?
(Den fantastiska montern på bilden är Modernistens. Vitrinskåpet ritades av Carl-Axel Acking.)
Medan du funderar, här kommer litet bilder från mässan.
Leva Antik & Modernt levererar alltid. Den amerikanska 50-talsväskan fick många
glada reaktioner på Instagram.
Leva Antik & Modernt levererar alltid. Den amerikanska 50-talsväskan fick många
glada reaktioner på Instagram.
Leva hade också ett litet trevligt Hermès-set.
Hos Hermèssamlaren Margareta som driver butiken Lata Pigan fick vi en liten
föreläsning om tyger som hon visade upp. Det dansande paret på Catfish Row är en scen
ur musikalen Porgy & Bess.Till vänster ett ädel-50-talstyg, förmodligen inte svenskt,
i bark cloth, ni vet det där tyget med en speciell struktur som skriker 40-50-tal.
föreläsning om tyger som hon visade upp. Det dansande paret på Catfish Row är en scen
ur musikalen Porgy & Bess.Till vänster ett ädel-50-talstyg, förmodligen inte svenskt,
i bark cloth, ni vet det där tyget med en speciell struktur som skriker 40-50-tal.
Fröjel har alltid fina saker. Och om jag minns deras montrar från några år tillbaka rätt, har de gått i den
riktning som jag trendspanar om, mot mer exklusiva föremål och en högre prisklass. I år hade de ett fint
sideboard, italienskt 60-tal, tillskrivet Vittorio Dassi ....
riktning som jag trendspanar om, mot mer exklusiva föremål och en högre prisklass. I år hade de ett fint
sideboard, italienskt 60-tal, tillskrivet Vittorio Dassi ....
... en ljuvlig gobeläng av Tyra Lundgren ...
... och en gobeläng av Corneille som fick både H och mig att stanna till och bara vilja ha.
Prislappen på 125 000 var en anledning till att vi inte slog till.
Prislappen på 125 000 var en anledning till att vi inte slog till.
Wow! I Börjessons monter var handlare och monter perfekt färgkoordinerade. Stilpoäng!
Finnarna kom tillbaka! I Kista var Wanha Tammitori (inlägg här) en glad överraskning med en massa
Alvar Aalto, Oiva Toikka och Arabia. De skulle inte komma till Älvsjö, men ändrade sig uppenbarligen.
Härligt! Kom till alla svenska mässor! Lövet på väggen, av Tapio Wirkkala, är ju underbart. Glömde
kolla priset (av ren självbevarelsedrift).
Alvar Aalto, Oiva Toikka och Arabia. De skulle inte komma till Älvsjö, men ändrade sig uppenbarligen.
Härligt! Kom till alla svenska mässor! Lövet på väggen, av Tapio Wirkkala, är ju underbart. Glömde
kolla priset (av ren självbevarelsedrift).
Mer från den finska montern.
Lasette är också en av mina favoriter. Lasse har alltid stil på sin monter. Det här setet är så snyggt.
Carl Malmsten-fåtöljer från 1937, bordet (åhhhhhh, bordet!) är från 1931 och ritades till inredningen
på M/S Stockholm.
Carl Malmsten-fåtöljer från 1937, bordet (åhhhhhh, bordet!) är från 1931 och ritades till inredningen
på M/S Stockholm.
Rött, svart och vitt. Färgmatchning hos Zimmerdahl.
Larsson Antik har alltid spektakulära blickfång. Ett år en uppstoppad björn, i år den här fågelpjäsen.
Också hos Larsson.
Allmoge - och en påflugen conversation piece. På Antikmässan är varje monter
ett äventyr. Bergtagen Design hade påfågeln.
ett äventyr. Bergtagen Design hade påfågeln.
Vad vore mässorna utan sina allra minsta möbler? Det här var den
raraste interiören från ett mycket litet hem.
Så, vad säger du? Har gladretron peakat? Eller är det bara jag
som fått en dyrare smak?
raraste interiören från ett mycket litet hem.
Så, vad säger du? Har gladretron peakat? Eller är det bara jag
som fått en dyrare smak?
PS. Jag fick ett par underbara presenter av bloggarekompisar, när
The Retroblog Network hade sin årliga sammankomst på mässan.
Dem ska ni också få se. Stay tuned....
The Retroblog Network hade sin årliga sammankomst på mässan.
Dem ska ni också få se. Stay tuned....
skriven
Jag tror att du har helt rätt i din spaning. När "massan" börjar intressera sig för ett samlarområde kommer obönhörligen intresset för bättre saker att stiga. Så har det varit inom de samlarområden jag varit aktiv, bilar, dalahästar, vykort.
Massvarorna sjunker i pris och de riktigt bra grejerna stiger i pris.
Det är alltid rätt att satsa på de bättre prylarna.
I takt med att hemmen med 50- och 60-talets allmängods kommer ut på marknaden påverkas priserna på och intresset av det du kallar gladretron.
Du har rätt, som vanligt :-)