Nio kryddor under huvudkudden
Glad midsommar! I natt lägger vi nio kryddväxter under huvudkudden, eller hur det
nu var. Som midsommarhälsning till alla som följer Femtiotalsjakten kommer här
ett bildsvep med kryddburkar.
Först ut är burkarna från Jie Gantofta, ur serien Pepperino av Anita Nylund. Fint
matchade av en pepparströare ur serien Picknick (Marianne Westman, Rörstrand).
(Jag fick reda på att burkarna var Anita Nylunds på fantastiska retroforum.se, där kunniga
forummedlemmar alltid hjälper en om man har frågor.)
Mer Marianne Westman, serien Arom. De här fanns på loppis i Hökhuvud häromveckan.
800 pix för de sex burkarna skulle de ha.
Vi fortsätter med ännu mer Rörstrand. Speceriskåpet stod hos roliga
Magazin 13 på Roslagsgatan, Sthlm, i veckan. Fin ljusblå färg, tycker jag.
Okej - Höganäs eller NK? Kanske paprika och timjan från Höganäs,
och vitpeppar ur NK:s kryddserie? Va, är det olika serier? Ni förstår mitt bryderi
(glömde anteckna när jag plåtade burkarna på Antikmässan...) när ni tittar
på nästa bild.
Allt i hemmet augusti 1958. Salt och salvia uppges vara Höganäs,
ingefära och senap NK. Enda skillnaden som jag kan se mellan ingefäran
och de två Höganäsburkarna är att ingefära är tryckt med fetare stil.
Här syns skillnaden bättre. Men vem formgav de gula burkarna? Och vilken
var original och vilken kopia? Någon som vet? De gråvita burkarna är i alla fall
Signe Persson-Melins. År 1958 var detta alltså...
... 1955 gjorde Signe succé på H55 med
den här rustika kryddburken.Burkarna ser rätt
1970-talsklumpiga ut på bild, så jag blev förvånad
över hur nätta de såg ut och kändes
i verkligheten.
Perssons kryddschema såldes av Femina i december 1956. Det gjordes "med utgångspunkt
från Signe Perssons gedigna och formriktiga kryddburkar" och var avsett "som kökstavla,
en färgfanfar på den tomma väggen ovanför ett matbord eller en arbetsbänk".
Affischen innehöll kryddfakta och tips om de vanligaste kryddornas användning.
Burken till höger fanns i mitt barndomshem, stod på en hylla, kom från
mammas farmors hem. Så, plötsligt en dag, ser jag två speceriburkar på
en hylla hos Norrtäljeloppisen Hamnladan. Samma! Det kändes helt fantastiskt.
Nu fick jag ju veta att burken var speceriburk, och den blev dubbelt så snygg
när den fick familj! Hafregryn med f - läs Wikipedias intressanta artikel
om stavningsreformen 1906.
Rörstrand? Gustavsberg? Nej. Burkarna är märkta Import. Men jag tycker
lika mycket om dem för det.
När vi ändå befinner oss långt före 1950-talet så måste jag visa Tussilago
från 1929 (källa: Svenskt porslin). Gustavsbergs Wilhelm Kåge, ritade servisen.
Jag har en djup tallrik och en assiett, och bedårades av kryddfatet på Antikmässan.
Gustavsberg, för NK. "Kan vara Kåge", sa loppisförsäljaren i Rö som hade haft en kund
som tittat på dem och skulle komma tillbaka. Kanske gjorde hon som jag, gick hem och
googlade Hittade då antagligen den här utmärkta artikeln hos Antikvärlden, som du ska läsa
om du är det minsta intresserad av krydd- och speceriburkar.
Och det är du ju, annars hade du inte hängt med så här långt!
Hvitpepparn med familj fanns hos Antikhandeln i Hökhuvud.
Där stod också de rara Import-burkarna.
Ja, det finns verkligen en oändlig mängd krydd- och speceriburkar!
Lämna gärna en kommentar och berätta om vilka kryddburkar som du
samlar på/önskar dig. Och om du har gjort ett eget blogginlägg om
krydd- eller speceriburkar länkar jag gärna till det.
LÄNKAR:
Anna visar ett par av sina speceriburkar.
skriven
Jag blir mest fascinerad över vilka kryddsorter som "gått ur sortimentet" numera. Nejlikor t.ex. När använder man det? Att pluppa i apelsiner till jul men annars?
Och muskot? En av de läbbigaste kryddor jag vet, mamma hade alltid det i potatismos, brrr.
Och inte var det mycket kryddor förr heller - jämför med dagens kryddhyllor, jag har minst 20 olika sorter. Inklusive torkad dill!!:-)