Från Kafferepet till middag på Östra station
Min väninna sedan ungdomen Empire-Amelie och jag träffades på Kafferepet en kväll
förra veckan. Jag brukar hamna där en gång varannat år ungefär. Kaféet ligger på
Klarabergsgatan 35, granne med Klara kyrka.
Här är det den 14 juli 1955, och huset som Kafferepet och Las Palmas tobak ligger i är nybyggt.
Rivningarna och byggena i gamla Klara pågår för fullt. Den här fastigheten som blev
Klarabersgatan 35 var tidigare Klarabergsgatan 31 och Klarabergsgatan 33.
Det finns en fantastisk bildskatt på nätet, nämligen Stockholm stads Stockholmskällan.
Därifrån har jag fått tillstånd att publicera bilden. (Foto: Bengt Michanek)
Neonskyltarna finns kvar, på framsidan av huset...
... och på gaveln...
... och på kortsidan, både den här skylten på väggen
och kaffekannan som inlägget började med.
Jag frågade den trevliga tjejen bakom disken om Kafferepets historia. Hon berättade
då för mig att det kommit in ett par för ett tag sedan, som hade varit gifta i 50 år.
De hade haft sin första "dejt", som hon sa, på Kafferepet och hade kommit för att fira det.
Paret hade till och med kvittot kvar från den gången i slutet av 1950-talet.
Kanske var det här de satt på kondisbesöket som skulle leda till ett liv tillsammans?
Ännu en gammal bild, dock feldaterad. På en vägg hänger bilder på Kafferepets
kvarter åren 1900, 1925 och... vad är det här - 1966? Tjejen har kortkort, Åhlénshuset
står där och det gjorde det från 1964. Men kul i alla fall, ni ser Kafferepets skyltar
på fasaden till höger i bild. Samma skyltar som på bilderna ovan.
Kafferepets inredning är en blandning
av alla decennier från 1960-talet och framåt.
Jag gillar vägglamporna.
Men nu säger vi hej då till Kafferepet och tar
tunnelbanan till Tekniska högskolan...
... uppgång Stockholms Östra. En trappa upp i funkisstationshuset från 1932
ligger Östra stations järnvägsrestaurang.
Restaurangen har kvar originalinredningen sedan den öppnade på 1930-talet.
Man förflyttas till en annan tid när man kommer in.
Här gäller vita dukar och en enkel blomma på varje bord. Den enda
förändringen sedan 1930-talet är glasväggen. Den tillkom på 1950-talet
för att man skulle få servera vin, som bara fick serveras i slutna rum.
Enkelhet, så vackert.
Sitter man vid ringen kan man titta ner på stressade tågresenärer i hallen.
Men man tittar hellre upp i taket. Där finns målningen av Evald Dalskog.
Bilderna föreställer olika yrkesmän från Roslagen. Eller så kollar man in möblerna.
Empire- Amelie påpekade likheten mellan 1930-talets björkmöbler med svarta detaljer
och empiremöbler. Restaurangens möbler införskaffades hos Nordiska Kompaniet, NK.
Trä, åhhh, så mycket vackert trä.
Disken. Här hängde Empire-Amelie och jag i väntan på hämtmat när
för att man skulle få servera vin, som bara fick serveras i slutna rum.
Enkelhet, så vackert.
Sitter man vid ringen kan man titta ner på stressade tågresenärer i hallen.
Men man tittar hellre upp i taket. Där finns målningen av Evald Dalskog.
Bilderna föreställer olika yrkesmän från Roslagen. Eller så kollar man in möblerna.
Empire- Amelie påpekade likheten mellan 1930-talets björkmöbler med svarta detaljer
och empiremöbler. Restaurangens möbler införskaffades hos Nordiska Kompaniet, NK.
Trä, åhhh, så mycket vackert trä.
Disken. Här hängde Empire-Amelie och jag i väntan på hämtmat när
vi arbetade på Roslagsbanan på 1980-talet. Ibland var det nuvarande restaurangägaren
Berit som kom ut från köket med en tallrik biff med lök. Hennes familj har drivit Östra
stations järnvägsrestaurang sedan den 1 mars 1935. En kulturgärning.
Man kan tycka vad man vill om spelautomater, men stolarna funkar
faktiskt i miljön.
Bänka er för en sittning med husmanskost!
Vi ska bli stammisar igen, bestämde vi. Sitta här och
språkas vid över en raggmunk med fläsk, eller bara ta ett glas vin.
Vid bordet närmast glasväggen från 1950-talet. Förstås.
Så ska en brödkorg se ut!
Notan, snyggt serverad. Och priserna är
humana, för vällagad mat i oslagbar miljö.
Berit som kom ut från köket med en tallrik biff med lök. Hennes familj har drivit Östra
stations järnvägsrestaurang sedan den 1 mars 1935. En kulturgärning.
Man kan tycka vad man vill om spelautomater, men stolarna funkar
faktiskt i miljön.
Bänka er för en sittning med husmanskost!
Vi ska bli stammisar igen, bestämde vi. Sitta här och
språkas vid över en raggmunk med fläsk, eller bara ta ett glas vin.
Vid bordet närmast glasväggen från 1950-talet. Förstås.
Så ska en brödkorg se ut!
Notan, snyggt serverad. Och priserna är
humana, för vällagad mat i oslagbar miljö.
Men kvällen är sen, nu tar vi våra kappor från hängarna
och går hem.
och går hem.
Tack för i dag!
skriven
Jag tyckte jag kände igen interiören och visst, den har varit i tv. I en fin liten kortfilm om Georg som ätit lunch där varje dag i 71 år. Här står lite mer om filmen: http://www.flickr.com/photos/s-h-s/2118069319/