Råcksta - i skuggan av Vällingby


"Förort från tidigt 50-tal som helt hamnat i skuggan av det berömda Vällingby", svarade
Tusse när jag undrade vad som är så speciellt med Råcksta. Att jag frågade berodde
på att han gjort flera inlägg om Råcksta. Det tjusigaste av dem är det här, där vi får
schlagern "Om du bara ville le nån gång". Melodin handlar om obesvarad kärlek till ett
rödhårigt  fruntimmer i nämnda förort.
Sagt och gjort, Empire-Amelie och jag tog tricken till Råcksta.


E-A, som bodde i Vällingby en gång i tiden, hade varit i Råcksta förr.
Hon mindes det här fönstret. Stiligt med solgaller! Innanför ligger en pizzeria.


Plötsligt fick vi se ett ufo. Det hade landat mellan två bostadshus och fastnat.
Åhhh, 1950-talets arkitektur!


Litet glasbetong piggar upp vilken
källarvägg som helst.


Vi såg en del fina portar i Råcksta. Flera hus hade den här varianten
med regnskydd. Eller kanske var det där man stod och vänslades
efter biografbesöket på Fontänen i Vällingby. Hyrestanten såg ju
inget om hon hade fönstren rakt ovanför.


"Centrum, finns det verkligen något centrum i Råcksta,
det minns inte jag", sa E-A där vi gick omkring.
"Det finns ett gäng punkthus från 1950-talet, då finns
det också ett centrum", docerade jag.


Och visst fanns det ett centrum, men centrum höll inte riktigt vad den stolta
skylten lovade. Vad som förefaller  vara gamla butikslokaler är nu annat.
Bara en liten matbutik hittade vi.
Den stängda matbutiken mitt i centrumet, vars fönster vi ser här, var en gång Ica.
Så står det  nämligen under den vita lappen. Gör Ica som flygbolagen, täcker 
över loggan vid haverier? Kul ändå att man inte täckte över rubbet.


Men Råcksta var fint, tycker jag som faller för träportar
och snyggt renoverade fasader. E-A, den snobben, som vuxit upp
i Vällingby, the place to be, var mindre imponerad.


Hälsning från Råcksta. Mer spännande än så här var många vykort inte
på 1950- och 1960-talen.


Tunnelbanans trapphus har kakel, men inte från tiden.
Den kom dit 2001, här ser ni vad det är för något...


Avgjutna delar från områdets kastanjeträd. Kul!


Här tar vi adjö av Råcksta, och arkitekten Ernst Grönwalls
 vackra höghus. Råcksta, en vänlig liten 1950-talsförort
dit tunnelbanan började gå i oktober 1952.
Empire-Amelies och min färd gick vidare till Blackeberg.
På söndag visar jag bilder därifrån. Stay tuned...

Du kan få fakta om Råcksta och se fler bilder på Stockholms
stadsmuseums hemsida.
1 tusse:

skriven

jaja, här kommer man från en Rox-sta' och blir väl snart ansedd som rock-star i Råcksta

2 Syltan:

skriven

Ah, Råcksta! Håller med syrran där, hade de verkligen ett centrum??

Gamla "Blackan" däremot, det är ett riktigt kult-ställe! Underbart litet centrum och T-banaingång.

Skall bli kul att se dina bilder därifrån!

3 tusse:

skriven

Syltan: Kolla in Bandhagen på Staffans blogg http://staffanhuss.wordpress.com !

Där haru ett kultställe för oss som gilar nedgånget femtital, sörru!

4 Monet:

skriven

Härliga bilder. Och vad roligt ni har!!

5 Syltan:

skriven

Tack Tusse! Nu har jag kollat in den bloggen.

Jag tror faktiskt att jag har varit i Bandhagens centrum nångång på 80-talet... Kändes lite konstigt att det fanns såna platser i Stockholm, en annan bodde då i Rinkeby... Även om jag hade bott i Vällingby, men där var det mycket fräschare och större, på något sätt. Tack för tipset! :-)

6 Liz1e:

skriven

hm... märker att jag missade en del under de nio månader jag bodde i Stockholm (för länge, länge se'n...)

fantastiskt kul reportage!

7 josstoss:

skriven

Kul att du besökt Råcksta! Du skriver om allt det som gör att jag älskar att bo där. Jag blev helt förälskad när jag flyttade in för 4 mån sen! Det byggs en massa nya hus i Råcksta, bortom Vattenfallshuset, så jag hoppas det händer nåt med Ica snart.. känns lite lagom spännande att ha en stängd butik sådär mitt i centrum. Sorgligt.

Tack för din fina & inspirerande blogg!

Kommentera här: