Ett hemman under klubban
Björhövda gård, förliden lördag. Det är auktion och hela Roslagen är där eftersom man läst
annonsen om det gamla hemmanet och all dess allmoge som ska gå under klubban.
Människor från en annan tid blickar ut över spektaklet.
Vad står det under fatet? Är vasen hel? Mellan klockan tio och elva trängs vi auktionsbesökare
kring borden och synar lådornas innehåll.
Själv vänder jag på fåtöljerna men hittar ingen tillverkare. Fåtöljerna är ett undantag,
det mesta är betydligt äldre grejer.
... som de här vackra flaskorna.
Kornischer! Min puls ökar, jag ser mig omkring, ska det också finnas en 270 cm
lång teakkornisch...? Nej.
Auktionen drar igång. Auktionsutroparen är ett proffs som uppfattar alla halvt viskade bud
och diskreta viftningar. Han startar varje utrop på rätt prisnivå så att budgivningen snabbt kommer igång.
Duktiga auktionsutropare imponerar. En undran: Finns det några kvinnor i den branschen?
Ett fynd gjorde mannen som ropade in både Roslagsbro kyrka (bilden) och Vätö kyrka
plus en "tavla med blommor" för 50 kronor. Men det var ett av få 50-kronorskap. Att det skulle
bli dyrt på auktionen förstod man redan under vsiningen. För mycket folk, för många sommargäster
med god ekonomi, och ett gäng handlare.
Pinnarna som man samlar ihop fiskenät med gick för 400-500 kronor för 3-4 stycken.
Jag la ut den här bilden på facebook, och där utbröt en diskussion om de hakkorsliknande
bomärkena. Men diskussionen mynnade ut i att det här korset är en urgammal symbol,
och att det här faktiskt bara är - bomärken från 1800-talet.
Staffordshirehundarna borde stå hemma hos Empire-Amelie. Men efter att ha följt
budgivningen i en timme så insåg jag att de skulle kosta för mycket och brydde mig
inte om att stanna kvar tills det var deras tur.
Också det litet ovanliga hörnskåpet som första bildens porträtt lutar sig mot
skulle stå fint i E-A:s 1800-talsvåning.
Nog fanns det små söta saker i lådorna här och var.
Och okända föremål. Asktunna bredvid vedspisen, gissade grannen (hela byn var där,
det var ju årets begivenhet), eftersom det fanns askrester. Kanske Skaffaren vet?
Till sist de enda två lådor som på allvar intresserade mig. "Verdi"-kopparna, Gustavsberg,
såg halvfina ut och hade sällskap av ett kitschigt fat. Men jag iddes inte vänta. För, efter att ha förlorat budgivningen på...
... den här lådan la jag ner och åkte hem. Lådan innehöll två uppläggningsfat, "Bellis", Karlskrona,
en ugnsfast form, Gefle, i halvrisigt skick och ett naggat Upsala-Ekeby-fat. Utroparen vet vad som
säljer så han sa "Alltihop Upsala-Ekeby" och lådan slutade någonstans över 250 kronor.
Fynd om man samlar på "Bellis", men det gör ju inte jag.
Men auktion är inte bara köp. Det är folknöje, det är lankigt kaffe
(som smakade 1940-tal, tänk kaffesurr, men som man förlät
eftersom det hembakta till var så gott), det är snack med grannarna,
det är gissningslek om vad grejerna ska gå för.
Det är kul.
skriven
Det var auktion på Gräddö i juli med samma auktionsförättare, ja visst är han skicklig. Iår tycker jag också att allt blev dyrare än det brukar vara. Jag gjorde ändå några fynd men inte det jag ville ha. Brittmari