Här kan du läsa de första kapitlen i "En sommar på luffen"

 
"När trettioårskrisande Anna-Lisa ramlar över romanen "Vägen till Klockrike" tar hennes liv
en ny vändning. Hin fascineras av berättelsen om luffaren Bolle och bestämmer sig för att själv
gå på luffen ..."
Den 15 september kommer "En sommar på luffen", den tredje boken om Anna-Lisa
Johansson -  som utspelar sig i tid före de redan utgivna "Anna-Lisas Antik" och "Flickorna
i speceriaffären".
Men redan nu kan du läsa de första kapitlen, HÄR, på Förlaget Ordas hemsida
(Klicka på Provläs kapitel 1-4 under texten om boken).
Blev du sugen på att läsa mer? Gå in på Adlibris eller Bokus och bevaka, så får du ett mejl när
"En sommar på luffen" finns att beställa!
Anna-Lisa-serien = feelgood, landsbygdsmys, romantik och så litet humor. Läsare som hör av sig
brukar säga att de mår bra av mina böcker och vill kliva in i böckerna och bli kompis med Anna-Lisa.
Jag skriver just nu synopsis till den fjärde och sista delen i serien.
De underbara omslagen är illustratören Jenny Holmlunds verk.
 
Ur några recensioner av "Anna-Lisas Antik" och "Flickorna i speceriaffären":

Eli Åhman Owetz skriver underhållande… //…med mycket feelgood, men också en del svärta
om livet på landet. (Torbjörn Österholm/ tidningen Land, om ”Flickorna i speceriaffären”)
”Böckerna om Anna-Lisa är välskriven feelgood om kärlek, kvinnlig vänskap och livet på landet.”
(Benita M Eklund, Ålandstidningen, på sin blogg Benitas bokblogg)
”Den är fjäderlätt, småkul och kunde gärna bli en trevlig familjekomedi på dvd.”
(Lena Köster/Upsala Nya Tidning om ”Anna-Lisas Antik”)


Kolla, det är finloppis i före detta Risingeboden!

Risingeboden utanför Gimo var en av mina absoluta favoriter bland retrobutiker.
Gunilla hade alltid fina saker, smakfullt arrangerade och till mycket lägre pris än Stockholmsbutikerna.
Förra året stängde hon, men öppnar nu under några dagar och kör en retroloppis.
Jag vill verkligen tipsa er om att göra en utflykt till Gimo nästa vecka (tider längst ner i inlägget).
 
På mosaikbordet står en ljusstake  av Arthur Pe Kolbäck, en frukostkopp av Ursula Printz
och ett salt-pepparset av  Pierre Forsell (original från 50-talet, inte dagens tillverkning).
 
Melittakannan är aldrig använd eller ens uppackad.
Just de här sakerna är litet mer finretro, men min erfarenhet från många besök
i Risingeboden är att man alltid hittar något kul till fyndpris.
Den här gången har jag inte möjlighet att åka upp och norpa godbitarna,
så - good hunting!
 
Vad: Liten retroloppis i fd Risingeboden.
När: Onsdag-­ torsdag 26-­27/8 kl. 16.00-19.00. Lördag 29/8 kl. 11.00- 16.00
Var: Gimo. Åk mot Risinge och skylten Prylbod från Preem vid väg. 288
Mer: Ej kortbetalning,  men Swish går bra
 
PS. Fikar gör ni förstås i samband loppisbesöket. På Adas kaffestuga med Dagnys hörna
i Östhammar. Så här fint är det där.

En papegoja och en rulle allpapper (Ålandsresan del III)

ABC-flickan Charlotta har fått sällskap på vårt sideboard. Hon tar det med lugn, mer
nyfiken är H:s loppisfynd från Emmaus, Mariehamn. Paavo Papukaija heter han, kommer
från Arabia och är formgiven av Howard Smith. Fynd och fynd, förresten. 80 euro kostade
fågeln. Men han är fin och ett roligt minne från resan.
 
Vad hittade jag själv då, på Ålands loppisar? Billigare grejer...
Som det här tyget av okänt ursprung. Jag tror det är 1970-tal, för vem har
tryckt tyger i brunt sedan dess? Och så är det bra kvalitet.
Någon som känner igen det?
 
En rysk teburk åkte med för att den skimrade så fint. Hemma i skåpet får den Kärnkaffeburken
att också se litet rysk ut. Rött te, tror jag det står på locket. Ålder okänd.
 
Ett litet men naggande gott fynd. En oöppnad rulle (innan
jag öppnade den) allpapper från gissningsvis 1960- eller
tidigt 1970-tal. Härligt mönster!


 

Insamlade intryck (Ålandresan del II)

Ålandsresan blev ingen badsemester ( sommarn 2015, brrr) men en insamling av miljöer och intryck.
Den här fasaden finns i Mariehamn, där vi fikade och jag gick in på bokhandeln och gjorde reklam
för "En sommar på luffen", tredje boken i Anna-Lisa-serien, där en av huvudpersonerna är ålänning.
 
Sådana här miljöer sätter i gång min fantasi. Storby, alldeles bakom den mysiga
loppisen som hölls i röda bodar.
 
"Förebilden till Carl Malmstens ´Lilla Åland´ stod i S:t Mikaels kyrka", skrev jag skämtsamt
på Instagram eftersom jag visste att Malmsten hämtat inspiration till stolklassikern på Åland
och tyckte att pinnstolen påminde om hans.
Jag ryser nu när jag googlar "Lilla Åland" och läser detta på Norrgavels sajt:
"En sommardag 1939 besökte Carl Malmsten med en grupp elever Finströms gamla kyrka på Åland.
I sakristian såg de en serie sins emellan olika pinnstolar."
En elev ritade av en av stolarna och Malmsten satte dit sitt eget formgivarnamn när den,
litet modifierad, lanserades.
S:t Mikaels kyrka, Finström. Jo, faktiskt. Just härifrån kom "Lilla Åland".
 
I Geta, litet längre norrut ändå, besökte vi Pettas ekoageri & hantverkscafé. Jag åt den
godaste havrekaka/paj jag någonsin stött på. Och så stod det några riktigt fina gamla
burkar på en hylla.  Finska konfektburkar från Hellas, 1930-tal. Ej till salu.
 
Bomarsunds fästning! Här vid ruinerna av det skulle bli Rysslands västligaste
fäste satte fantasin igång. Bygget började 1832, en jättefästning som skulle ha plats för
2 500 man och där en hel liten stad byggdes i anslutning till fortet. Tänk, myllret av folk här 
en sommardag på 1850-talet! Men fästningen hann inte bli klar,
1854 anföll England och Frankrike. Sedan dess har Åland förblivit demilitariserat.
Och nu, tänk en dimmig novemberdag vid skymningstid.... 
 
 
En obemannad loppisbod vid vägen.
Och förstås gjorde vi några loppisfynd under Ålandsresan.
Stay tuned...