Här är min mans "nya" radio

H har ordet, efter ett inköp på Magazin 13, Roslagsgatan, som gjorde honom
glad som ett barn:
"Transistorradions Rolls Royce pryder sin plats på landet. En Schaub Lorenz med sitt mjuka ljud.
Farsan hade en sån och nyupphittad i antikbutik och med nya batterier är upplevelsen fantastisk.
Den saknar till och med samma lock som farsans. Så ge mig nu sjörapporten med Jären och
Lista, Doggers bank, Lilla och Stora fiskebanken och allt är som förr. ;-) "
 
 
 

Efterlysning: Har ni sett det här paret?

Längst in i en källarloppis någonstans i Dalarna finns det här stiliga paret på wc-dörren. Men nej,
dem får man inte köpa. Jag har försökt, vill ha ett sådant 50/60-talspar på vår badrumsdörr.
Nyproducerade i liknande stil finns - inte alls snygga.
Vet du var jag kan få tag i originalen?
Mejla mig!
[email protected]
 
UPPDATERING: Bara en halvtimme efter att jag publicerat inlägget hör jag att Porslinan
hittat två damer på loppis i går. Jag får den ena. Så nu är det herrar jakten gäller!

Se inte ner på Grønette - här har du en underskattad servis

Fast... det är precis vad du gör just nu, ser ner på servisen "Grønette" från norska Stavangerflint.
Det är en servis med personlighet som förtjänar att bli mer poppis än hittills. För "Grønette" är
både snygg och tålig. Men än så länge billig, på gränsen till löjligt billig, på loppis. Antikbutiker
tar mer, men där behöver man inte handla den här servisen eftersom den är vanlig på loppisar.
 
Teservisen "Grønette" fanns i mitt barndomshem. Inköpt någon gång i slutet av 1960-talet.
Kopparna är de perfekta tekopparna, goda att dricka ur och nästan oförstörbara. Nu har jag kompletterat
med fler koppar, fat och assietter. De delarna brukar gå att hitta för 5-10 kr/st.
Gräddkannan gav jag 20 kr för.
 
Jag visste inte att vår teservis hade ett namn, och jag visste inte att den
även fanns som komplett matservis. Först härom året fick jag upp ögonen
för de delarna. Min favorit, designmässigt, är det jag gissar är en såssnipa
men som är ytterligt elegant som liten soppskål.
 
 Uppläggningsfaten, här i en låg och en högre variant, är inte dumma de heller.
 
En och en ser delarna inte så märkvärdiga ut på loppishyllorna men de höjer varandra.
Den knubbiga potatiskarotten är ännu en favorit. Karotten är den dyraste servisdelen hittills,
jag tror att jag gav 120 kronor.Enligt den norske bloggaren Ole Gustavsen, som gett mig svar
på en del frågor kring "Grønette" finns det en mängd delar. Så jag hoppas hitta ännu fler
än dem jag redan har.
 
Det var hos Ole på hans blogg Stavangerflint Bloggen som jag hittade den här bilden.
"Brunette" formgavs av Kåre Berven Fjeldsaa (1918-1991), konstnärlig ledare på Stavangerflint.
"Brunette" har, som ni ser, olikfärgade delar. "Grønette" är samma servis, men alltid helgrön. 
Det finns en blå variant av servisen också, men den har jag aldrig sett.
(Foto: Ole Gustavsen)
 
"Brunettes" färger. Jag är inte så förtjust i de beigea och ljusbruna nyanserna.
(Foto: Ole Gustavsen).
 
Därför fick den här nästan kompletta teservisen stanna kvar på loppisen i Dalarna där jag
såg den i somras. Jag har dessutom för mig att priset var relativt högt.
Men både Grønette och Brunette skiftar i många olika nyanser av sina grundfärger...
(se första bilden i inlägget).
 
... och de mörkare bruna "Brunette" är ljuvliga. Färgen är densamma som vår insjö
om hösten då höstlöven faller ner och multnar på botten i det grunda vattnet
invid strandkanten. Än så länge har jag bara hittat en kopp och ett uppläggningsfat
i exakt den färgen.
 
 

Märkningen då? Ja, "Grønette" står
det aldrig. Antingen Stavangerflint
eller Norway och ett nummer.
Eller så står det...
 
Flamingo. Detta fick mig först att tro att servisen
heter så, för man får upp en hel del "Brunette" och "Grönette"
om man googlar "Flamingo". Men, berättade Ole,
"Flamingo" var Stavangerflints märkning av allt eldfast gods.
Det är alltså inte ett servisnamn, utan betyder bara eldfast.
 
Hur är det, är jag ensam att samla till servis i Grønette/Brunette
- eller är ni fler där ute?
 

PS. Duken i inlägget är signerad "Maud".
Visst är den söt?
 
 

Tripp trapp trendspaning

 
De syntes här och var på Kistamässan, och här står tre stycken i fönstret hos Bacchus antik.
Jag talar om de piffade trappstegspallarna. Tills nyligen var man ganska nöjd med sin röda,
blå eller gröna pall. Men efter att ha sett diverse lyckade omgörningar, den finaste i Josef Frank
till vänster på bilden, känner jag ett sug efter att "klä om" åtminstone en av mina två röda
med något classy mönster.
 
En annan palltrend jag skönjer är att den här varianten
ökar i popularitet och kanske till och med är på väg förbi
den på övre bilden. På Kistamässan hade Leva Antik
både den infällbara stegpallen i både orange och grönt.
 
 
 
 

Norrtälje har fått en ny antikbutik

I lördags öppnade en ny antikbutik i Norrtälje. Det är ägarna till min favoritloppis i stan, Hamnladan,
som  förestår Norrtälje Gammalt & Nytt. På öppningsdagen höll man fortfarande på och hängde
upp lampor och prismärkte, så jag kan inte ge någon riktig bild av prisläget. Men jag slog snabbt till på
den roligaste grejen i butiken. Stadens stolthet Wallinska gårdarna, förevigade på en norsktillverkad
keramiktavla. Kul att ha en Norrtälje-AWF på väggen när man är en retrointresserad rospigg!
 
I utbudet hittade jag mer äldre grejer än retro. Men tv-kannor och kobror höll ställningarna.
 

Upsala-Ekeby-vasen kommer jag inte ihåg vem som gjort.
Men den är charmig. Priset var i 400 kronorsklassen.

Får det vara ett glas Larita?
Roligt med en ny antikbutik i Norrtälje, tycker jag. Hoppas på litet mer
snyggt 50-talsporslin och säger Lycka till!
(Butiken ligger i fd Vincents lokaler, vid gamla busstorget.)
 

Till minne av en katt, anno 1917

I somras åkte jag för tredje året på loppisresa med andra retrobloggare. Drygt 40 loppisar hann
vi med i år och jag fyndade en del - bland annat ett ljuvligt paraplyställ i teak som jobbar hårt hemma
i hallen. Men det mest givande, alla tre åren, var faktiskt att lära sig saker av kamraterna. I somras var
det Skaffaren  som inspirerade mig mest. Han såg helt andra saker än oss andra. Efter resan började
jag titta efter annat än de vanliga retrogrejerna. Antikviteter, teburkar - och gamla foton och dess ramar.
Kolla in katten!
 

"Hilda 1917. Till Minne av vår "Pissa". Katten dog för över 95 år sedan, 
man jag undrar om hon inte fortfarande fräser generat över sitt namn där uppe
i katthimlen... UPPDATERING: Eller står det "Tissa"? Det tror S:t Olofs blogg,
vi hoppas hon har rätt! Men något skumt är det med detta foto på en (uppstoppad?
se tassarnas ställning) katt. Läs Eviga kvinnors inlägg om samma foto, som hon
har i sin ägo - med en mystisk text på framsidan...

PS. Gillar du gamla fotografier, kolla in Skaffarens blogg Gamla Fotografier.

I alla fall en ljusstake till de blå juldukarna

Ibland blir det inte så mycket tid att blogga. Men här kommer i alla fall
en ljusstake, fyndad på loppis i bygdegård (den typ av loppisar jag gillar bäst).
Ljusstaken är 1940/50-tal och kom från den pensionerade säljarens barndomshem.
Många pinnar små, och man kan sätta äpplen på dem istället för flirtkulor.
Min samling blå juldukar växer. Här ser du ett gammalt inlägg, närmare jul
kommer en uppdatering med en trave som jag hittat sedan sist..