femtiotalsjakten - Åhhh 55 - när solen alltid sken genom nystrukna gardiner

måndag, den 18 september 2017, kl.15:41

Feelgood för hela slanten

Som ni har märkt händer det ingenting här på bloggen längre. Det beror på att jag inte har tid
att blogga, eller knappt ens gå på loppis. Men - istället skriver jag feelgood-romaner.
I oktober kommer Anna-Lisas val, den fjärde och sista, fristående, delen i Anna-Lisa-serien.
I de tidigare böckerna har Anna-Lisa bland annat gått på luffen, öppnat retrobutik i en nedlagd
lanthandel och mött kärleken. I Anna-Lisas val slår hon till och blir auktionsutropare.
Och valet i bokens titel? Ja, det står mellan två män, och vilka det är vet ni som läst
de tre första böckerna...
Om du vill veta mer om mina romaner och mitt författarliv så är du välkommen att titta in
på min hemsida eliahmanowetz.com

PS.Det har dykt upp en annan blogg med namnet Femtiotalsjakten, sedan jag släppte
betaldomännamnet med endast .se efter bloggnamnet (min blogg heter femtiotalsjakten.blogg.se).
Den bloggen är alltså inte min.

onsdag, den 15 februari 2017, kl.09:54

Ses vi på Antikmässan?

I morgon torsdag den 16 februari finns jag på Antikmässan och säljer och signerar min nyutkomna
roman Hemma hos Bettan (Bokfabriken). Du hittar mig hos butikerna Prylodesign och Randiga tråden
i monter C03:59. Kl. 13-16.
Hoppas vi ses!

söndag, den 1 januari 2017, kl.19:12

Gott Nytt Bok-År!

Gott Nytt År! vill jag önska alla som fortfarande tittar in här på bloggen

då och då, trots att den för en tynande tillvaro. Liksom många andra retrobloggare

har jag flyttat över till Instagram, där du hittar mig som @femtiotalsjakten.

Numera har jag också en författarsida - eliahmanowetz.com - där jag berättar

om mina romaner och mitt liv som författare och där du hittar info om signeringar

och var du kan köpa mina böcker. (Bilden: Thor Modéen-rummet på Regnagården.)

Den 19 januari kommer min nästa roman ut. Den heter Hemma hos Bettan.

Handlingen:

"De tre barndomsvännerna Bettan, Matte och Carina har fastnat i en grå vardag.

De bestämmer sig för att åka tillbaka i tiden, till utsvängda jeans, blå Blend och Kiss.

Till Bettans sommarställe där allting en gång började i mitten av 70-talet, och där … "

Läs mer här.

Till sist, den traditionella sparkbilden. I år var det barmark

och tio grader varmt på nyårsafton. Sparken står och tittar längtande

på den blanka isen, som tyvärr är alldeles för tunn.

Sparkbilder från åtta år tillbaka ser du här, i 2015 års nyårsinlägg.

Än en gång, Gott Nytt År, och hoppas att ni ska få ett år fyllt av läsupplevelser!

lördag, den 15 oktober 2016, kl.16:53

Nu är det tygernas tur

Vilken tygsommar det har varit i retrovärlden! En rad utställningar med designertyger och föredrag. Utställningen "Älskade mönster" på Målhammar utanför Enköping tog andan ur oss som besökte den.
Och - ni som missade den får en ny chans i februari. Antikmässan kommer att visa utställningen.
Maria Jernkvist, tygsamlare som dríver företaget Prylochdesign, var en av arrangörerna på Målhammar.
Bilden togs efter hennes föredrag. Alla ville veta mer. Tyget bakom henne
är av Astrid Sampe och det till höger en del av en teaterridå ritad av Vicke Lindstrand.
Foto: Håkan Owetz

Idel klassiker bjöd Målhammar på. Inez Svensson ritade banantyget för Ikea
på 1980-talet. Uppe till höger Maja Isolas "Kaivo" och kudden är Stig Lindbergs "Bulbous".

Och allt var vackert arrangerat i den fina herrgårdsbyggnaden. Tyget på väggen är av Tyra Lundgren
och den matchande klänningen sydd i Maja Isolas tyg "Paris portar".

Som luftballonger. Målhammar galleri var en trevlig bekantskap, dit åker vi gärna igen.

I Malmö pågick under sommaren utställningen "Ooomph - Kvinnorna som satt färg på Sverige".
Den missade jag. Tyvärr. Ni ser ju namnen på utställningkatalogen ...

Men Josef Frank-utställningen på Millesgården, Lidingö, hann H och jag med, den sista skälvande
veckan av utställningsperioden. Jag älskade hans akvareller och blev helt tagen av tygernas
glädjeexplosioner.

Det här tyget på sovrumsväggen, och den bistraste vintermorgon börjar bra.
Dixieland formgav Josef Frank i New York på 1940-talet.

Fioretti ritade han i Wien på 1920-talet för sitt företag Haus & Garten. Visst är det ljuvligt?

Terrazzo från 1943. Jag hade gissat på 1950-tal.

I Österbybruk kunde man under sommaren se utställningen Gudrun Sjödén - 40 år av inspiration.
Hon är inte en av mina favoriter, så det blev inget besök. Litet synd ändå, tänkte jag när utställningskärmar
med hennes tyger såldes på auktion i Österbybruk för några veckor sedan. De var ju fina.

Den här guiden till retrotygernas värld, av mig och Maria Carlsén,
publicerade tidningen Antikvärlden våren 2014.
Intresset för tyger från 1950-70-tal hade då bubblat några år men fortfarande
letade fler loppisbesökare efter porslin än efter tyger.
Men där någonstans exploderade intresset. Bilden är från just Maria Jernkvists hem,
och i reportaget intervjuar jag också Margareta Backström Öberg, tygsamlare och ägare
till butiken Lata Pigan - och även hon arrangör av utställningen i Målhammar.

Älskade mönster - äntligen får ni komma in i det finrum där ni borde ha uppmärksammats
för länge sedan, på Antikmässan. Snyggt jobbat med utställningen och lobbyarbetet,
Jernkvist & Backstöm Öberg (med flera)!

Redan på förra årets antikmässa i Älvsjö fanns Lata Pigan på plats, med spektakulära tyger.
Det i mitten ritades av Mari Simmulson. Det gula tyget till höger är Göta Trädgårdhs "Television".
Nu skriver vi in Antikmässan den 16-19 februari i våra kalendrar!
Och fortsätter gräva i lådor och påsar på loppisarna. Trots att det blir svårare och svårare att göra fynd,
- nu när alla vill ha de älskade mönstren.

lördag, den 2 juli 2016, kl.21:14

En sommar på luffen får fina recensioner - det firas med utlottning!

"En sommar på luffen" kom ut i pocket i början av sommaren och har fått många fina
recensioner av bokbloggare. Det firar jag med en utlottning av tre signerade ex av boken.
En av karaktärerna i En sommar på luffen har nästan fått mer uppmärksamhet än
romanens huvudperson Anna-Lisa själv....

Han dyker upp för första gången på sidan 42, Ralf. Och även om Anna-Lisa just då tycker att han
är mer än lovligt påfrestande verkar läsarna ha tagit honom till sitt hjärta. Citaten kommer
från recensioner av Beas Bokhylla, Bokmysan och Boklysten.

Vill du också läsa om Anna-Lisa och hennes luff och om den charmiga Åh vilken karl-mannen
Ralf? Var med i utlottningen av tre signerade ex av En sommar på luffen i pocket!

Så här gör du:
1) Skriv en kommentar till det här inlägget. Berätta vilken charmig romanfigur
(man eller kvinna) ur en bok du läst som du skulle vilja träffa i verkligheten.
Kom ihåg att fylla i din mejladress (det är bara jag som ser den).
2) Om du vill ha en extra lott i dragningen: Berätta på din egen blogg eller
på ditt Instagramkonto om utlottningen. Om du vill kan du använda någon av
bilderna/del av bilderna i det här inlägget när du tipsar. Lämna länk i kommentaren.
3) Nästa söndag, den 10 juli kl 18.00, drar jag tre vinnare som får bok med posten.

Lycka till!
Eli

OCH VINNARNA ÄR: Annica, Designhappens och Viktoria Olsson. Vinnarmejl är på väg.
Tack till alla er som deltog i utlottningen.

PS. Om du känner att du måste ha tag i Ralf NU så finns En sommar på luffen
på Adlibris, Bokus, Akademibokhandlen och Pocketshop.

söndag, den 26 juni 2016, kl.20:24

Sommarliv, författarliv

Paus med en kopp kaffe på balkongen. Ur en Helmer Ringström-kopp, förstås. Den här sommaren
är jag författare på heltid. Jag skriver på en bok som inte är den fjärde delen i Anna-Lisa-serien (fast
den ska också skrivas, men först i höst) utan en helt annan berättelse. Det är underbart att åter
få ägna all tankekraft åt skrivandet.

När jag inte skriver eller klipper gräs eller vattnar potatisen gör jag
reklam för mina romaner, som med den här bilden på Instagram. Alla de tre
hittills utgivna delarna i Anna-Lisa-serien finns som ljudböcker. Den perfekta
gåbortspresenten: En ljudbok med vackert omslag, och en blomma
från egna trädgården eller dikeskanten. Här hittar du En sommar på luffen
som ljudbok, första delen i serien.

Ibland blir jag så lycklig över recensioner att jag bara måste få dela med mig,
här på Instagram. De fantastiska raderna uppe till vänster kommer från bokbloggen
Bokmysan (@bokmysan på Insta) och "Vilken jävla feelgoodpärla" från instagrammaren
@josefinesandblom. Tack, än en gång!

Men, så är det lördag - och jag beger mig ut på loppis eller auktion. Vem kan motstå en 50-talsduk,
en djup Bimbo och några Spisa RIbb-kaffefat när priset är rätt? Jag gjorde fynden på
bakluckeloppisen vid Lohärads bygdegård, min sommarfavorit (första lördagen i månaden jul-sep).

Och vi gillar att fika, H och jag. Gärna på Drömkåken, mellan Edsbro
och Rimbo. Fast ... hörnet med solspeglar är knappast representativt
för stället, som är en veritabel färgexplosion (äldre inlägg här).
Rekommenderas!

Sedan - hem till gården igen. Jag växte upp här, på ett litet lantbruk. Där ladugården
låg ligger numera vårt hus. Men traktorgarage, loge och lider finns kvar.
Jag älskar falurött.

Här är jag nu, i nästa bok. På onsdag skriver jag kapitel 40.
Och på lördag? Hm ... loppis, kanske?

lördag, den 21 maj 2016, kl.12:03

Vad är ett fynd? Och välkommen till Femtiotalsjakten!

Jag skriver romaner där huvudpersonen är proffs på att loppisfynda och jag har bloggat
om retro och loppis sedan 2008. Så när tidningar intervjuar mig i egenskap av "loppisexpert"
kommer ofta frågan: Vad är ett fynd för dig?
Kort svar: Ett fynd får dig att må bra så fort du lagt vantarna på det.
Ett fynd är också något som åker upp ur loppiskassen, ner i diskhon och sedan direkt upp
på en hylla eller ett bord. Något som kommer till användning, alltså. Som Berså-skålen för 20 pix.
Ett litet nagg, men ingen kommer någonsin att se det bakom frukten.
Skålen till vänster är Helmer RIngströms dekor Safari, Gefle.

Välkomna till min blogg, förresten, ni som hittat hit genom mina romaner
i Anna-Lisa-serien! Här sitter jag, hemma på gården i Roslagen.
När jag växte upp drev mina föräldrar och min morfar ett litet lantbruk.
I dag består gården bara av en åker och några få hektar skog. Sedan två år tillbaka
bor min man och jag här. Jag är en återvändare och lycklig över att få bo
hemma på gården igen, min plats på jorden.
Jag skriver med utsikt över vår lilla sjö. Framför allt böcker, men när jag hinner
ett blogginlägg då och då.
Det här är sådant jag bloggar om:

Loppis-, mäss- och auktionsfynd.

Fina miljöer. Här är Thor Modéen-rummet i vandrarhemmet i Regna, som finns med i
"En sommar på luffen". Här ett blogginlägg från researchresan inför att jag skulle skriva
den boken.

Helmer Ringström, förstås. Mästaren från Gefle porslinsfabrik har en egen kategori,
där jag visar min samling av hans dekorer (på bilden Gullan i tre färger).

Och så kaféguiden, förstås, med över 40 fik dokumenterade En del tyvärr stängda nu, men
de flesta igång, som fina Lanemos i Linköping (bilden).
Här hittar du kaféguiden.

Och ibland dyker det upp en amerikanare eller två. Det här är en Chevrolet Thriftmaster,
en sådan som Ralf kör i En sommar på luffen (fast hans är grön och rätt risig).

Och så springer jag förstås på antik & retro-mässor med mobilen i högsta hugg.
Mässreportage från sex år finns här.

Så, välkomna till Femtiotalsjakten!
Men det är lördag, så ut och fynda nu....
Själv hoppar jag över loppisarna idag och skriver ett kapitel i nästa bok.
/eli

onsdag, den 30 march 2016, kl.19:28

Projekt: 18 kvm compact 50-tal

Välkommen till mitt inredningsprojekt 18 kvm 50-tal! Gästrummet med pentry på nedervåningen
har nu fått nya tapeter (Sven Markelius Prisma från 1950-talet, nytryck) och nytt golv.( Fått och fått, det
är H som satt upp tapet oh lagt golv, själv är jag fullständigt opraktisk.) Tanken är att det
här ska bli en minilägenhet, 18 kvm compact 1950-tal.

Rummet är avlångt. I ena änden står Prydno-hyllan, en vacker 50-talare (här fler bilder av Prydnohyllor
i ett gammalt inlägg) som flyttade med från lägenheten. Slagbordet i teak ska ha en duk, och lampan
bytas ut mot någonting i plåt (vet inte vad, men det vet jag när den lampan väl dyker upp).
Köksmattan ligger ...

... framför "köket". När pappa byggde huset 1982 använde han luckor som blivit
över, och gott så, det var ju fantastiskt smart att inreda ett gästrum med kök.
(Kokplattor och en liten kyl & frys är numera utlyfta, men kan lätt ställas
in om man skulle vilja.) Men här ska det förstås in 50-talsluckor i en
50-talsfärg med tickareglar och rektangulära trähandtag.

Nu står vi på köksmatten och tittar söderut. Vi ser biblioteket och sovrummet.

Vad vore väl en 50-talslya utan stringhylla? Här ryms halva mitt referensbibliotek.
Tavlan, av okänd konstnär, föreställer för mig Britta, ena huvudpersonen i min roman
"Flickorna i speceriaffären". Hon sitter i sitt uthyrningsrum i Norrköping, en sommardag
i slutet av 1930-talet. Jag skrev en del av den boken i det här rummet, innan det gjordes
om, och tavlan bidrog till att jag kom in i rätt sinnesstämning.

Det var ju så, att ett rum på 1950-talet inte bara hade möbler från det decenniet. Den
gamla bokhyllan köpte mina föräldrar på 1940-talet och jag växte upp med den. Romaner
av Vilhelm Moberg och Jan Fridegård stod där köksalmanackorna står nu.
Så bokhyllan passar fint in i försöket till ett autentiskt 50-talsrum.

Det gör däremot inte den alltför moderna lampan, som ska bytas ut när jag hittar någonting
lika klatschigt från 1950-talet. Stolen (40-tal eller tidigt 50-tal) blir kvar men byrån lever
också på övertid. Istället vill jag ha en riktigt busvass 50-talsbyrå med konformade ben.
Radion från Clas Olson är så fin att den får stanna. Överkastet, ja, det borde ha kappa
runt om med rynkad kant.

Ett av hörnen som jag är mest nöjd med hittills. Jag tänker ha få saker, men favoriter, i hyllan.
Tjuren är från brittiska Beswick och inköpt av H när vi var på antikmässa i Birmingham. De tyska vaserna
i serien Florenz från Bay ser ut som om de alltid umgåtts med tjuren, eller hur?

Men det är ändå den här kompositionen som får mig att känna störst 50-talslycka.
Gardinerna satt en gång på ett pensionat och låg i den låda med 50-talsgardiner
som jag fyndade på pensionatets vind för ett antal år sedan. När H har hjälpt mig få upp
kornischen till "sängkammarfönstret" ska en kappa av samma gardin hänga där
och matcha köksgardinen fint.

To be continued....

söndag, den 6 march 2016, kl.22:19

Två fina presenter

På Antikmässan nyligen hade The Retroblog Network som vanligt vår årliga bloggträff. Vi ses i en
konferenslokal och pratar fynd och byter grejer med varandra. I år kom jag tomhänt, men två
rara bloggkolleger överraskade mig med varsin present.
Anna som driver bloggen Retrolux hade hittat denna osannolika skylt på en loppis. Osannolik
eftersom Bergdala glasbruks namnskyltar från 1970/80-tal brukar heta som barn och ungdomar
gjorde då. Min systerson hade till exempel en Robert-skylt ovanför dörren till sitt pojkrum.
AnnaLisa får mig att gissa på en glasbruksarbetare som gjorde en skylt åt sin fru.
Jag blev väldigt glad över presenten och när mitt 50-talsrum blir klart under våren kommer
den fina, röda skylten med namnet på huvudpersonen i mina romaner att få en riktigt bra plats.

Benny med Porslinsbloggen hade med sig ett Gefle-fat, enligt honom med sannolikhet
gränsande till säkerhet ritat av min favorit, Geflemästaren Helmer Ringström.
Kondis! Precis som med Helmers fina dekorer (här hittar du alla mina Helmer-inlägg)
blir man glad när man tittar på tjejen och killen i den bulliga bilen.

Fast bloggare ... numera är de flesta av oss flitigare på Instagram. Där hittar du
@retrolux och @herrmovarp (= porslinsbloggen) och mig @femtiotalsjakten !

lördag, den 20 februari 2016, kl.17:26

Antikmässan 2016: Har glad-retron nått sin kulmen?

Hemma igen efter Antikmässan tittar jag igenom mina bilder och hittar inte samma
färgglada närbilder från montrar fulla av glatt 50-talsporslin som vanligt. Min känsla är att
färre handlare satsade på gladretro. Och så minns jag hur Antikt & kuriosa på Kistamässan
i höstas hade färre utställare än någon gång sedan 2008 (då mitt retrointresse tog fart).
Eftersom jag själv älskar all gladretro (50-talsporslin, små ryor, Trio-kakburkar, glada
stänkflaskor i plast och underlägg i geometriskt mönster) vill jag egentligen inte komma
med den här trendspaningen; men frågar ändå:
Har suget efter den glada enkla vardagsretron nått sin kulmen?

(Den fantastiska montern på bilden är Modernistens. Vitrinskåpet ritades av Carl-Axel Acking.)

Medan du funderar, här kommer litet bilder från mässan.
Leva Antik & Modernt levererar alltid. Den amerikanska 50-talsväskan fick många
glada reaktioner på Instagram.

Leva hade också ett litet trevligt Hermès-set.

Hos Hermèssamlaren Margareta som driver butiken Lata Pigan fick vi en liten
föreläsning om tyger som hon visade upp. Det dansande paret på Catfish Row är en scen
ur musikalen Porgy & Bess.Till vänster ett ädel-50-talstyg, förmodligen inte svenskt,
i bark cloth, ni vet det där tyget med en speciell struktur som skriker 40-50-tal.

Fröjel har alltid fina saker. Och om jag minns deras montrar från några år tillbaka rätt, har de gått i den
riktning som jag trendspanar om, mot mer exklusiva föremål och en högre prisklass. I år hade de ett fint
sideboard, italienskt 60-tal, tillskrivet Vittorio Dassi ....

... en ljuvlig gobeläng av Tyra Lundgren ...

... och en gobeläng av Corneille som fick både H och mig att stanna till och bara vilja ha.
Prislappen på 125 000 var en anledning till att vi inte slog till.

Wow! I Börjessons monter var handlare och monter perfekt färgkoordinerade. Stilpoäng!

Finnarna kom tillbaka! I Kista var Wanha Tammitori (inlägg här) en glad överraskning med en massa
Alvar Aalto, Oiva Toikka och Arabia. De skulle inte komma till Älvsjö, men ändrade sig uppenbarligen.
Härligt! Kom till alla svenska mässor! Lövet på väggen, av Tapio Wirkkala, är ju underbart. Glömde
kolla priset (av ren självbevarelsedrift).

Mer från den finska montern.

Lasette är också en av mina favoriter. Lasse har alltid stil på sin monter. Det här setet är så snyggt.
Carl Malmsten-fåtöljer från 1937, bordet (åhhhhhh, bordet!) är från 1931 och ritades till inredningen
på M/S Stockholm.

Rött, svart och vitt. Färgmatchning hos Zimmerdahl.

Larsson Antik har alltid spektakulära blickfång. Ett år en uppstoppad björn, i år den här fågelpjäsen.

Också hos Larsson.

Allmoge - och en påflugen conversation piece. På Antikmässan är varje monter
ett äventyr. Bergtagen Design hade påfågeln.

Vad vore mässorna utan sina allra minsta möbler? Det här var den
raraste interiören från ett mycket litet hem.

Så, vad säger du? Har gladretron peakat? Eller är det bara jag
som fått en dyrare smak?

PS. Jag fick ett par underbara presenter av bloggarekompisar, när
The Retroblog Network hade sin årliga sammankomst på mässan.
Dem ska ni också få se. Stay tuned....

onsdag, den 17 februari 2016, kl.21:03

Ahhh, nya assietter till mina Amanita!

Senaste fyndet: Fyra assietter i den rätt ovanliga gula Amanita. Jag hittade dem hos roliga affären
Retro och design butiken i Sundbyberg, på det sätt man ofta hittar saker numera: Instagram.
Kolla in kontot @retroochdesignbutiken .

Nu har jag assietter till gula, blå och gröna Amanita. På Antikmässan i helgen ska jag spana efter
röda assietter. Kommer de att finnas där?
Stay tuned ...

söndag, den 31 januari 2016, kl.14:56

Tävling: Vem vill du ge en Anna-Lisa-roman på alla hjärtans dag?

Om två veckor är det alla hjärtans dag (14 februari) och vad är väl en bättre present till
syrran, mamma eller kompisen än en kärleksroman?
Och - tada! - här kan du tävla om ett signerat ex av en roman i Anna-Lisa-serien.
Tre böcker väntar på varsin vinnare. Vinnarna väljer vilken av En sommar på luffen,
Anna-Lisas Antik och Flickorna i speceriaffären som de vill ha. Jag signerar efter önskemål
och slår in boken om vinnaren vill det.
Så här är du med och tävlar:
Berätta i en kommentar till det här inlägget vem du vill ge en Anna-Lisa-roman och varför.
(Och ja, man får ge bort en bok till sig själv :-)
Tävlingen pågår fram till nästa söndag, den 7 februari kl 18.00.
Då utser jag tre vinnare, som får vinnarmejl på kvällen och boken med post i början av veckan.
Viktigt alltså, att skriva mejladress till tävlingskommentaren (det är bara jag
som ser mejladressen).

Så, vem vill du ge en Anna-Lisa-roman?

söndag, den 24 januari 2016, kl.14:52

Äntligen! Snart kan du lyssna på böckerna i Anna-Lisa-serien

Änltigen kan jag svara Ja! på en vanlig fråga som jag får när jag är ute och signerar
mina romaner. Nämligen: Finns Anna-Lisa-serien som ljudböcker?
Under våren ger World Audio Publishing ut hela serien, en bok i månaden.
Först ut är Anna-Lisas Antik, i slutet av februari.
Du som har Storytel kan redan nu ställa hela serien i din bokhylla.

Och serien har fått nya omslag nu när böckerna blir ljud. Fina, eller hur?

Katrine Kolström heter illustratören. På omslaget till Flickorna i speceriaffären
(kommer som ljudbok i slutet av mars) har hon tagit fasta på trekaffet, en av
höjdpunkterna i Anna-Lisas butik.

Och här är stjärnhimlen i En sommar på luffen (ljudbok i slutet av april)..
Jag är verkligen så glad över att mina romaner nu ska komma ut som ljudböcker,
just eftersom så många har frågat efter det. Jag har själv inte hört dem än,
men när jag lyssnar på andra böcker där Karin Mannerström är uppläsare hör
jag att Anna-Lisa får helt rätt röst.

torsdag, den 31 december 2015, kl.17:17

Gott Nytt År!

Som traditionen bjuder önskar jag Femtiotalsjaktens läsare ett gott nytt år med en bild på
sparkstötting. I år är det fläckvisa puder ni ser på bilden den enda snön här i Roslagen när
det gamla året strax går över i ett nytt. Årets nyårsspark fraktar mina tre feelgood-romaner
i Anna-Lisa-serien, den tredje (En sommar på luffen) kom ut i september.
Jag vill tacka alla som köpt, lånat, läst och/eller hört av er om mina böcker under året.
Gott Nytt År!

Nyårshälsningen 2014.

... och 2013.

2012 ...

... och 2011, då sparkarna blev kvar på magasinet.

2010 ...

... och 2009.

Och till sist, fast den bilden var ju först, den fantastiska blankisen 2008.

Återigen, ett riktigt Gott Nytt År till er alla!

söndag, den 20 december 2015, kl.09:43

Lucka 20 Retrobloggarnas julkalender 2015: Det är aldrig för sent

Varje år kör Retrobloggarna, ett nätverk med retrointresserade bloggare, en julkalender. I år hängde
jag på, och fick lucka 20. Och i den luckan vill jag puffa för att skicka ett kort så här i juletid.
Till nära, kära och till människor som du träffat under året och vill visa att du uppskattar.
Julkort är ett opretentiöst sätt att säga "Hej! Tänker på dig och önskar dig allt gott!"

Men - julkort? Det är väl nästan för sent nu? Undrar ni.
Nja, inte om du sätter på ett vanligt brevporto (alltså inte rabatterat julpostmärke) och lägger kortet
på lådan i morgon måndag. Och så har vi ju den eleganta lösningen nyårskort!
De här hittade jag på Antik & Kuriosa-mässan i höstas och dem har jag också skickat som julkort.
För "the more, the merrier", säger jag om glitter på kort (och i livet).
(Sotarpojkar ansågs förr i vissa länder kunna föra bort olyckan när de rensade sotet ur rökgångarna,
står att läsa på lyckan.com. Där är förklaringen till de här nyårskortens motiv.)