Dagens diskställ är det nya Dagens outfit

Allt fler retrobloggare finns nu också på Instagram, och folk som inte startat en retroblogg
går istället direkt på instagram och visar sina fina fynd och inredningar där. Ser du till att följa
en hoper retro-instagrammare så har du numera tillgång till ett ständigt flöde av små
skönhetschocker. Motsvarigheten till modebloggarnas Dagens outfit är hos oss Dagens diskställ,
eller Dagens köksskåp.
Här är mitt bidrag från förmiddagen.
 
Femtiotalsjakten på Instagram heter... Femtiotalsjakten.
Vi ses där! Också.
 
 

Glad Påsk med glada textiltryck

Äsch, jag har visat de härliga trycken av Lars Nyman förut, men tycker att de livar upp
bloggen så här till påsk. Jag köpte på mig 100 textiltryck för 2 kr/st på ett ställe i Dalarna förrförra
sommaren och har använt dem som vykort, bloggprydnad och utlottningsgrejer.
 
 
 
I år hade jag tänkt skicka några som påskkort men glömde (skickade naturligtvs
påskkort, det gör vi väl alla? fast det blev 1940-50-talskort istället). Lars Nyman
finns det inte mycket skrivet om, men de här trycken ska vara 1960-70-tal.
Se fler hos Porslinan.
 
Glad Påsk!
 
 

Gyllene tider

Medan mina bloggkolleger håller stilen och är retrodecennierna obrottsligt trogen
eller inreder en funkispärla till lägenhet så håller jag på att spåra ur. Har nu lyckats få med
H på att vi bör satsa på en rokokobyrå i inre hallen, och spanar vidare bland guld och nystilar.
Klockan fanns hos Huvudsta loppis härom veckan.
 
Som av en händelse var jag på jobbkonferens veckan efter och ser nu med nya ögon på
svulstiga väggur av den här typen. För se, hur de förgyller en av konferenslokalens väggar
när de är tre på rad. Fiskklockan hade trivts ihop med det här gänget.
 
Högst på min önskelista just nu: Slottsspegeln, som jag har döpt den till,
som står och kostar 8 500 kronor på en loppis i mitt bevakningsområde.
Tyvärr är det oklart om den får plats på höjden hemma i lägenheten.
Och än mer oklart är det hur mycket det skulle gå att pruta ...
 
En nättare, och väldigt söt, liten sak. Guld är fint.
 
En byrå liknande den här letar vi efter.
Men det får ta litet tid att hitta rätt.
Kanske står drömbyrån där på en utomhusauktion
i sommar ...?

Vem ritade draperiet med Stig Lindberg-känsla?

 
En av Femtiotalsjaktens läsare mejlade mig den här bilden på ett draperi hon ärvt
av sin farmor. Vem har ritat mönstret, undrar hon. Det påminner om en del Stig Lindberg-tyger
( till exempel "Melody") men njae?
Vet DU vem som ritade det fantastiskt fina mönstret?
Kan du lösa Mysteriet med draperiet?
 
UPPDATERING: Walter Matysiak Patizier (1915-85) heter formgivaren. Han ritade mönstret
för företaget Sandersons märkesåret 1955. Här ser ni tyget i rött.
Tack till Viveca på tidningen Hus&Hem Retro, som kom med rätt svar!

Ta kvasten till Risinge

Även om vädret vägrar påminna om vår så finns det andra vårtecken. I helgen är det påskloppis
i Risingeboden utanför Gimo. Ni som ännu inte upptäckt Gunillas härliga retrobutik på Risinge gård,
gör det i år! Tiderna för påskloppisen ser ni på polaroidkortet. Därefter får man stilla sig till senare
delen av maj då Risingeboden öppnar för sommarsäsongen.
Här och här ser du tidigare inlägg från mitt favorithäng i Norduppland.
 
 

Lycka är en låda gul Safari

Köksbordet, tisdag. Helmer Ringströms vackraste dekor, "Safari" i gult,  är också en av de
knepigare att få tag i. Tills i dag hade jag nio flata tallrikar och tre djupa, samt sju tekoppar.
Men så hämtade jag lådan med delarna jag ropade in på en facebookauktion för ett tag sedan...
 
... och där var de. Assietterna! Det är de första gula "Safari"-assietter jag sett.
 
På loppisar och i antikbutiker lyser gula "Safari" med sin frånvaro. På Tradera dyker den upp
en eller ett par gånger om året. Och nu fanns alltså assietter (och några flata tallrikar) i en köp&sälj-grupp
på facebook. Lycka en snöig dag i mars är en omsorgsfullt packad låda gul "Safari".
 
PS. "Safari" finns i grönt också. Den är vanligare men inte på långa vägar lika vacker.
Du ser den i det här inlägget. Och under kategorin Helmer Ringström finns åtskilliga inlägg
med hela min samling Helmerdekorer. 
 

Ett riktigt lördagsfynd

Det var länge sedan jag gjorde ett vad jag kallar kunskapsfynd. Men i dag hände det.
Efter fika och promenad i Norrtälje var vi på väg hem när jag såg att Returskänken på Roslagsgatan
fortfarande hade öppet. Därinne slog jag till på en svart och vit Rosenthal- servis som jag inte kunde
placera i tid. Misstänkte att den kunde vara 1980-tal, men den hade något speciellt ...
 
Kolla hänkeln, som en vit snigel med hornen ner mot undersidan!
Googles resultat överraskade mig. Servisen, "Form E", är från ett så tidigt årtal som 1952.
Modellen formgavs av Raymond Loewy och Richard Latham för Rosenthal AG. "E" står för Easterling,
en amerikansk postorderfirma som ursprungligen beställde servisen men aldrig kom igång med
produktionen. Istället blev "Form E" alltså en Rosenthal-servis...
 
... serviser som hamnar många nivåer under Gustavsberg, Rörstrand och Gefle i loppisbutikerna.
Än så länge. Jag har sett flera retrobloggkolleger gissa att de finaste av de tyska serviserna kommer
att stiga i pris. Men i dag: 250 kronor för sex koppar i nyskick (och en med nagg), tolv fat och tolv
assietter. Samt en sockerskål.
 
Men - kunskapsfynd? Ni väntar på förklaringen. Jo, ett kunskapsfynd är det där som man
drar hem för att man har en aning att föremålet kommer att ge ny kunskap vid googling.
Och så stämmer det. Raymond Loewy (t v) som på bilden pratar "Form E" med Philip Rosenthal
är en av industridesignhistoriens giganter. 
(Foto: Rosenthal AG, Selb)
 
Han deisgnade Studebakers logotyp och flera av deras bilar, från 1930-tal
till 1960-tal....
 
... och antagligen det coolaste lok som någonsin funnts, "S1" för Pennsylvania Railroad.
Dessutom: Coca-Colas moderniserade strömlinjeformade flaska, Lucky Strikes klassiska
cigarettpaket/logga och Shells moderna logotyp. Och otaliga andra designklassiker.
Läs allt om franskamerikanen Raymond Loewy (1893-1986) på den officiella hemsidan.
(Foto: Wkimedia Commons)
 
 Tja, där ser man. Det står en okänd servis på en lördagsloppis, och några timmar senare
har luckor i ens allmänbildning fyllts igen.
 
"Form E" blir finservis.
Loewys och Lathams mest kända servis var för övrigt "Rosenthal 2000", tämligen lik
en del av Karlskronas modeller från 1950-60-talet.
En annan kul servis, en väldigt anglosaxiskt 50-talare, som jag hittade 
när jag sökte uppgifter om Loewy är "Papageno". Så här ser den ut.
 
Femtiotalsjakten heter Femtiotalsjakten även på Instagram.
Där lade jag ut första bilden på lördagsfyndet, i eftermiddags.
Följ mig! På Instagram hittar du allt från vardagsbilder på kaffekoppar
till tips om fynd ute på loppisar.
 
 

Fiskade upp en kul idé

Vingens Återbruk, torsdag. Ett bord fullt av saker man inte vill ha. Men - en kul
idé med udda fiskfat i glas som förrättstallrik. Det var ju poppis med fat i form av fiskar
under 1950-70-talen och man hittar många av dem för en femma
elle tia på loppis. 
 
En braxen? Jag ska nog börja plocka upp de skojigaste fiskfaten jag ser på loppisarna.
"Löjromstoast på conversation piece" blir förrätten på middagarna i höst.
 
 
 

Ny design, samma decennier

Plötsligt kändes blogg.se-mallen "Retro röd" så gammal och dammig. Helst skulle jag vilja ha
någonting riktigt busvasst, men efter att ha studerat några "så gör du en egen header"-videor
så bestämde jag mig för KISS-metoden (Keep It Simple, Stupid). Retrodecennierna är så färgglada
att de klarar sig med enkel vit bakgrund. Så nu kör jag så här ett tag.
Men... berätta gärna om era byta header och bakgrund-erfarenheter.
Är det enklare än jag tror?

Snart kommer min roman Anna-Lisas Antik

Inläggen på Femtiotalsjakten har varit färre det senaste året.
Men det finns en anledning, tiden har inte räckt till. Jag har skrivit en roman.
"Anna-Lisas Antik" handlar om Anna-Lisa Johansson, en tjej som gör
verklighet av sin dröm. Hon lämnar kontorsjobbet i Stockholm för att öppna
retrobutik i en nedlagd antikhandel i Roslagen. 
Det är en feelgood-roman med förvecklingar. Jag kallar själv genren retroromantik.
I maj kommer "Anna-Lisas Antik" ut, på förlaget Orda. 
Stay tuned...
PS. Det glada, härliga omslaget har illustratören Jenny Holmlund gjort.
 
Nu finns Anna-Lisas Antik på Bokus.com, Bokia.se och Adlibris.se.
Preliminärt utgivningsdatum 13 maj. På sajterna ovan kan du läsa mer om
romanen och bevaka utgivningen, så att du får ett mejl när boken finns att beställa.
 
 

Vinylen som visar tiden

Vi har stereo och spelar vinylskivor. Så klart vi föll för väggklockan tillverkad av en gammal platta.
Den fanns på The Flea i Brooklyn.
 
Men vad har man de här till? Jag vred och vände och fick till sist fråga säljaren. Han tittade
på mig som om jag vore helt bakom flötet. "Att sätta över strömbrytare?!" sa han.
Naturligtvis. Det fanns för väggkontakter också. Och det hade jag sett, om jag tittat
framför klockan på övre bilden...

Daystrom, 3D och två giraffer - ett loppissvep från NYC

De var inte så dumma, de där stolarna från möbeltillverkaren Daystrom. Snygg komposition
också, med mandalan och golvets mönster. Vi befinner oss på The Flea, en vinterloppis (tja, loppis
och loppis, jag fråagde inte om priset på stolarna) i Brooklyn. Jag skrev ett inlägg om de vackra
lokalerna, The Flea är inhyst i ett gammalt bankpalats, här.
 
Det som är roligast med att vandra runt på loppisar/i antikbutiker utomlands är ju att
man känner igen själva grundstilen från "mid-century modern" men sedan skiljer
sig designen från land till land. Sängborden/småborden med glaspartier och hylla
för tidningar var riktigt snygga. Jag plåtade dem på lördagen, på söndagen var de borta.
 
Färgglatt. Pinnstolarna såg nästan litet lekstugeaktiga ut...
 
... och hade sällskap av en söt liten byrå.
 
På nedervåningen fanns det mässingsgrejer en masse. Säljaren hade köpt upp 
ett lager nere i Tennessee. Girafferna var 70-tal.
 
I ett rum på sidan stod en likblek samling shabby chic-möbler.
 
Tavlan i mitten var en 3D-grej som flimrade i olika djup. Jag har aldrig sett sådana i Sverige, 
men H påstår att de var vanliga en gång i tiden. 
 
Skrivbordet känns bekant? 
 
Vi lämnade vackra fd Williamsburgh Savings Bank, efter att ha tagit ytterligare några bilder.
Jag ville plåta varenda detalj här.

Så över till Manhattan, W 25th street. Förutom loppisar finns där också några antikbutiker.
Trädgårdssoffan var... speciell. Växtlighet såg ut att ha lindat sig runt hela soffan.
 
Det blev bara ett inköp här, och det var Argentan som jag visade i det här inlägget.
Flodhästen som gapar stort var roligaste bekantskapen på garageloppisarna.
 
H blev förtjust i dammsugaren från rymdåldern. 
 
Här kan man hitta det mesta.
 
Den här gången blev det inget besök i antikbutikerna på Atlantic Avenue
i Brooklyn. Det får bli nästa gång. Inlägg från vår förra New York-resa finns här:
New Yorks lustigaste klädhängare
 
 
 

"Bäst gillar vi de fyrkantiga tallrikarna" (Gästinlägg)

Geflefantasterna finns överallt. I går fick jag syn på en "Neptuntallrik" i en statusuppdatering av
min gamla arbetskamrat Helena på facebook. Det visade sig att hon och hennes man hade mer
i kökskåpen. Jag bad om ett gästinlägg. Här kommer det:
"Vi samlar udda tallrikar från enbart Gefle eller tiden när de var införlivade med Upsala-Ekeby.
Bäst gillar vi de lite fyrkantiga tallrikarna. Här våra personliga favoriter Kasper (min) och Sol (Görans).
Perstorpsbordet hittade vi på ett loppis i Tingstäde på Gotland."
 
 "Ek, Neptun, Aladdin och Gulli. Varje måltid känns lyxig när man får äta på så fina talltrikar.
De skapar alltid samtalsämnen när vi har gäster."
  
"Det började med Pigg som jag hittade i en antikaffär i Linköping.
Ovanpå den Arkad."
 
Tack, Helena för gästinlägget!