Vår bästa tid är nu....
Allt detta i morgon lördag, bara i Norrtälje med omnejd.
Ser ni ett dammoln så är det tre retrobloggare som ger järnet på grusvägarna
för att hinna med en sjätte eller sjunde loppis.
Rapport från racet kommer.
Skannar av bordet. Inget av intresse. Men - så får jag syn på själva bordet!
Ingenstans passar det in. Inte i vår lägenhet, inte på landet. Det här bordet
kräver en sportstuga från 1961. Jag tittar längtansfullt en sista stund, prislappen
är nästan plågsam att se. Bara 200 kronor för ett fantastiskt bord.
Hoppas det får sin sportstuga.
"Jag har fyndvittring, jag känner att jag kommer att hitta något speciellt i dag",
sa jag till H när vi gick in genom porten till Huvudsta loppis.
Två minuter senare stod Pelikanen där.
Första gången jag såg Taisto Kaasinens pelikaner var i fönstret
hos Valand café i Stockholm. De otroligt charmiga fåglarna
från Upsala-Ekeby såldes 1953-57, enligt Grödinge Antik & Deisgn.
Sedan har jag siktat pelikanen på mässor ibland. Prislappen här var nog den
mest extrema. Det står 3 900 kronor. När jag nu googlar auktionspriser så verkar
det som att man kan få en pelikan för dryga tusenlappen. Kanske var denna
signerad? Det är inte min och det var förstås därför som den flög under radarn
och inte kändes igen av Huvudsta loppis.
Min är osignerad och litet koppärrig. Men färgerna lyser nu
i skymningen, och inga andra skador. Så 150 pix var inte så dumt, va?
Jag gissar att Pelikan kommer att ligga etta på min Årets
loppisfynd-lista. Detta blir svårt att toppa.
Jag är så glad över Pelikan. Jag har länge velat ha något av Kaasinen, jag gillar
verkligen hans klumpiga uttryck, men har tyckt att mässpriserna varit väl höga.
Så det kan nog dröja innan fågeln får sällskap.
Den här fisktavlan skulle matcha fint annars.
Fem papp på en mässa.
Och Kaasinens olika fruktfat har jag ett gott öga till.
Men finast av alla hans saker
är ändå Pelikan!