Ett femtiofaldigt grattis till förlovningen!


Birgitta och Leif firade femtioårig förlovningsdag på nyårsafton. Året var 1958,
de var unga, när de sedan gifte sig 1959 var Birgitta bara sjutton och ett halvt.
ETT FEMTIOFALDIGT GRATTIS! säger Femtiotalsjakten, som fått de coola
bilderna på Birgitta och Leif 1958 av deras vän Monet.

Middagen är färdig, 1950-talet


"Middag i barnkammaren" lyder bildtexten i recepthäftet från AB Sveriges förenade
konservfabriker. Jag ställer bara frågan: Serverades barnen i de samhällsklasser där
barnkammaren var så stor att den hade matplats verkligen stuvade fiskbullar?
Men det är en tidstypisk bild vad gäller grönsakerna. En skål med kokta ärtor, 
en citronskiva och litet dill som dekoration.
Man undrar nyfiket vad det blev till efterrätt?
Där jag kommer ifrån hade det varit kräm, fyra gånger av fem.

I dag bjuder Femtiotalsjakten på en veckomeny, till båtnad för alla husmödrar.
Menyn är lånad ur Damernas Värld, januari 1951.


"Vardagsmiddag". Bild ur Den godaste maten (Ica-kurirens provkök, 1950).

L Ö R D A G
Lunch: Raggmunk med lingon
Middag: Pepparrotskött, apelsinsallad
(Annonsera dessa rätter på lunchrestaurang av i dag - och alla män
födda på 1950-talet och tidigare flockas.)

S Ö N D A G
Frukost: Skinka och ägg
Middag: Buljong i kopp med ostsmörgås, fläskkotlett med äppelmos,
vitkålssallad och potatis bakad i ugn med skal, överbliven tårta med kompott
(Kompott till tårtresterna, minsann!)

M Å N D A G
Lunch: Salt sill med lök i ugn, serveras med skalpotatis
Middag: Fläskkorv med rotmos, äppelskum special
(Äppelskum: Löst äppelmos blandas med samma mängd gräddfil,
serveras med riven mörk choklad över. Gott? Hm...)

T I S D A G
Lunch: Små pannbiffar med morötter och potatis stuvade tillsammans
Middag: Grönsakssoppa, fattiga riddare
(Fattiga riddare väckte minnen till liv i ett tidigare inlägg, här)

O N S D A G
Lunch: Gratinerad fiskfärs
Middag: Fläsk med löksås och skalpotatis. Saftkräm med mjölk och mariekäx
(Japp, här kom krämen!)

T O R S D A G
Lunch: Stångryttare med stuvad vitkål och skalpotatis
Middag: Ärter med fläsk, plättar
(Stångryttare? Avses stångkorv?)

F R E D A G
Lunch: Omellet fylld med överbliven kålstuvning och stekt prinskorv
Middag: Kokt fisk med smör och äggsås och skalpotatis, klappgröt
(Klappgröt! Denna härliga efterrätt gjord på lingonsylt,
mannagryn och gräddmjölk ska få ett eget inlägg framöver.)


Fina fisken på 1950-talet: Pepparrotsgädda, fiskfärs,
kabeljo med äggsås, stuvad lake.

Varsågoda, kom och ät!

Det solgula 1950-talet


Solen sken, och framtidens decennium, 1950-talet, var fyllt av gula vackra ting. Som servisen Tellus.
Jag såg de här tallrikarna idag under min veckorunda på Hamnladan i Norrtälje. De var mer slitna än de
ser ut på bilden, men jag blev ändå bedårad. Och hur kommer det sig att alla Geflesaker som jag faller
ordentligt för är formgivna av Helmer Ringström? Men så är det. Och visst ser Tellus ser ut som en planet
(jorden såklart) som svävar i rymden solbelyst?


En hylla längre bort fanns Helmer RIngströms Hjärter, en tidig 1960-talare
som får 50-talsdispens eftersom det är en Helmer.


Dagens fynd: En gladgul Bo fajans-skål för bara 15 pix. Den har två rejäla nagg, men det syns ju inte
om man låter en mandarin skymma!


... eller en engelsk tallrik (Cottage green)som jag köpte för att den påminner
om Wilhelm Kåges Spaljé.


Här skäms inte Bo för sina nagg utan poserar glatt med sin kompis, en
skål ur serien Jonas från Plastteknik i Göteborg som jag hittade
i antikhandeln i Älmsta förra veckan.


Gräddgul Cobra och teddygul telefonfåtölj. Bilden tog jag på Sundbybergs
museum. Har ni inte kollat in deras 1950-talsutställning än - gör det!


1950-tal? Vet ej, men det är Gefle de är gula och brorsan har plåtat - så
bilden är skarp. Och tillbringaren är 50-talsaktigt rund.


Avslutningsvis en favorit i repris. Min gula vattenkanna som jag blir glad av att titta på.
Från Hamnladan, den också.

Vilken kalaspudding!

Detta måste vara ursprunget till det uppskattande omdömet "kalaspudding"? Annons
från tidigt 1950-tal. Men frakturstilen bör ha varit ganska passé vid den här tiden?


Mums! Jag tror att det blir efterrätt i kväll.

UPPDATERING: Aj, då. Ett vittne från tiden kommenterar puddingen här
nedan och hon är inte nådig. Gör en egen god istället, säger hon.
Okej, ett recept från Icas provkök 1950:

Fin chokladpudding 4 port.
3 msk kakao
1- 11/2 dl socker, 2 dl grädde
1-2 ägg, 3-4 blad gelatin
3 dl vispgrädde

Låt gelatinet ligga i kallt vatten 1/2 timme. Blanda kakao och socker i en kastrull.
Sätt till grädden och ägget och låt blandningen sjuda upp över svag värme
under kraftig vispning. Krama ur gelatinet och låt det smälta i krämen, som
därefter röres kall. Blanda sist ner den vispade grädden och häll upp krämen
i en vattensköljd form. Låt rätten stelna på kallt ställe ett par tim. Lossa
puddingen från kanten och stjälp upp den på fat. Serveras gärna med
mandelkakor, rån eller käx (och grädde).



Kockumsfärgat och osthyvlar


Ständigt detta Kockums. Men visst är gräddfärgat och den där gröna färgen
en vacker kombination i all sin enkelhet.


Ostskäraren har samma färger, och är ganska oemotståndlig. Men
- skulle jag använda den? Tveksamt. Den fick stanna hos Second half
i Älmsta, den liksom Kockumsfamiljen.


För jag har världens bästa osthyvel. Det blir perfekt tjocklek på skivorna,
och den är trevlig att se på. Fanns i mitt barndomshem, jag tror att den kan
vara så gammal som från 1940-talet. Tallriken - i Kockumsfärger - är Rörstrands
Rita.


Ja, visst finns det fortfarande ett begär efter Kockums gjutna!

Dagens Gefle (2)


Lite naggad, men naggande god. En uddatallrik, Gefle, hittad på loppis i december.
Ej identifierad, hoppas på er bloggläsare...

Det gick ju bra förra gången!

Heta namn 1959: Marilyn, Barbie, Adam och Ingo


Vi tar en titt på de stora händelserna under 1959, året som började för exakt
50 år sedan.
Till exempel får Marilyn Monroe en Golden Globe 1959, för bästa
komediskådespelerska i "Some Like It Hot" med Jack Lemmon och Tony Curtis. 
Foto:  Wikimedia Commons.


Marilyn kanske inte var så imponerad, men tja, Hötorgscity invigs i alla
fall detta år. Här byggs tredje höghuset.
Foto: Pressens bild/Wikimedia

Under våren detta år klubbades ATP-systemet igenom.
Och under juni, juli, augusti sänds första "Sommar". Det är 10 personer som
pratar, i två tre program/person. Få av de namnen känns igen idag.
Sommar-nestorn Jörgen Cederberg inledningstalar, här har du hela listan.
Ingo, Ingemar Johansson, blir världsmästare i boxning. Alla män över 60
minns var de höll hus den juninatten. På Wikpedia hittar du länk så att du
kan lyssna på matchreferatet.


Design: Stig Lindbergs "Adam" tar plats på porslinshyllan
i bosättningsaffärerna.


... och Barbie gör entré, i USA.  
Pojkvännen Ken dök upp
två år senare. Föregångerskan
Lily kan du kolla in på
Margarethas blogg Bastmattan.
Foto: Sergej Bereshnoi,
WIkimedia

Eurovisionsschlagerfestivalen äger rum i franska Cannes.
Programmet direktsänds för första gången i svensk TV.
Brita Borg med Augustin kommer nia. Siw Malmkvist sjöng
melodin i den svenska uttagningen, men fick inte åka för
att hon var för ung. Lyssna på Brita här.

Till sist:
Den första banan på Arlanda invigs.
Västernserien "Bröderna Cartwright" har premiär i svensk tv
på annandagen 1959.
Vilhelm Mobergs "Sista brevet till Sverige" kommer ut.
Det är sista boken i romansviten om Karl-Oskar och Kristina.

Gott Nytt År på er alla!

 
Gott Nytt År, alla bloggläsare!
1957 eller 2009. Det spelar ingen roll - förväntan inför ett nytt år är härlig och  tidlös. 

MINA NYÅRSLÖFTEN FÖR 2009:
Förkovra mig.
Tapetsera lyan i 1950-talsstil.
Åka amerikanare (har aldrig gjort det, nu måste det bli av).

(Vilka nyårslöften avger du?)



Minns ni MC-kossan?

Jag hade en sådan här kossa, Mjölkcentralens (MC) symbol,när jag var barn. En leksak,
eller om det var en sparbössa, i gladrött trä. Trodde den var en 1960-talare, men hittar den 
nu i en tidning från början av 1950-talet. 
UPPDATERING: Kolla in "Klas och Kristina i lustiga landet", ett pedagogiskt häfte där
MC-kossan medverkar, på Margarethas blogg! Tack, Margaretha för att du förädlade
detta inlägg!


Det var mycket ostreklam i 1950-talets tidningar. Ett gott och nyttigt livsmedel 
rikt på kalk."Er make kommer att skicka er en tacksam tanke när han öppnar
sitt smörgåspaket... "
Inga tjocka ciabattas proppfulla med fyllning, utan en liten nätt smörgås
med Nordost, tre gurkskivor och en perisljekvist. Kanske några rädisor också.
Visst var smörgåsarna i 50-talsreklamen snygga?

Roslagsrunda (inköp)


I lördags gjorde Femtiotalsmannen och jag en biltur upp i norra Roslagen.
Jag hade ett uppdämt köpsug. Hästen hittade jag i en garageloppis i Hallstavik.
Trots min nya bibel, den som hästen står på, så kan jag inte placera den. Säljaren
påstod bestämt at det är Upsala-Ekeby. Signaturen under, som jag borde ha plåtat,
får göra det i morgon, ser kanske ut som ett UE och en siffra - eller inte.
To be continued...


Åååh, Dorothy. Från butiken Second half i Älmsta var jag tvungen att hemföra denna tallrik.
Servisen heter alltså Dorothy, formgivare Helmer Ringström, Gefle.


Perfekt liten tillbringare till kaffemjölken, hon heter Maria, är från Gefle.
Och smörasken! Den...


... är en Breger, sa antikhandlaren i Älmsta som har en butik där allt är i fint skick
och vackert presenterat. Den ligger snett emot Ica. Don´t miss om du har vägarna
förbi! Läs mer om Carl-Arne Breger här.


Mer plastic fantastic, här hos Second half. Den djupblå tillbringaren designad av Sigvard
Bernadotte har jag redan. Jag tyckte att Sigge behöver sällskap, så jag plockade med mig det
ljusblå halvlitermåttet...


... och en Rondo-assiett, Upsala-Ekeby. Sedan fick det vara nog. Nu blir det inga inköp förrän
nästa onsdag, då Empire-Amelie och jag ska på vår månatliga antikrunda. Se våra tidigare rundor
under Antikrundor med Empire-Amelie här till höger.


De här kompisarna fick stå kvar. Nu är vi inne på 1970-talet, jag minns hur
ljummen apelsinsaft ur sådan där flaska till höger smakade. Isch.

I morgon på bloggen: Roslagsrunda (bättre bedagade butiker).

Åååh, neon!


I Solna centrum finns det några trevliga nyare neonskyltar. Klassiska Korv-Ingvars har såklart en skylt...  


... och bilskolan tvärs över torget också. Dessutom har flera portar sin siffra i blå neon. Trevligt, tycker jag.

 
Det finns en sida med neonskyltar, som
jag vill tipsa om. Den heter Svenska neonskyltar,
och visar över 2 000 skyltar från hela landet.
Där finns...


... 4 bilder från Kungsör, bland annat på nedlagda Algots järn.


... 7 bilder från Frövi, flera av dem på fina Frövi hotell vid järnvägsstationen.


... 2 bilder från Lindesberg, dock inte Wienerkonditoriets. Så jag ska tipsa
dem om kaféets skyltar. De vill nämligen att man hör av
sig om skyltar som ännu inte finns i deras arkiv.
Seså, skynda nu iväg till svenskaneonskyltar.se och mer än 2 000
skönhetsupplevelser!

Litet 1950-tal på dvd


Får jag rekommendera en Hillmanthriller? I Arne Mattssons filmserie
från slutet av 1950-talet och början av 1960-talet löser privatdetektiven
kapten Hillman (Karl-Arne Holmsten) och hans käcka hustru Kajsa (Annalisa
Ericson) brott med gott humör.
Alla filmerna bär ett namn med en färg i titeln. Damen i svart, Mannekäng i rött,
Ryttare i blått, Vita frun, Den gula bilen.
Visst är filmerna daterade, nutida tittare fängslas inte särskilt mycket av själva
mordhistorierna. Men för en 1950-talsälskare är filmerna värda varenda krona - för
miljöerna, kläderna(av kostymskaparen Mago), sättet att tala, och som sagt , för denna
käcka glada 1950-talsattityd. Och filmfotot! Underbart!
Boxen, sammanställd av Ronny Svensson och Markus Strömqvist, innehåller alla fem
filmerna och extramaterial som intervjuer med bland andra Mago och Annalisa Ericson.
Fyra sjaletter i betyg från Femtiotalsjakten.

 
Under solen är min favoritfilm i 50-talsgenren. Handling: Ensamme
lantbrukaren Olof (Rolf Lassgård) sätter in annons och till gården kommer
Ellen (Helena Bergström) som hushållerska. Sedan följer romantik, litet
tårar och ett slut så som de ska se ut, enligt mig.
Och  ett trovärdigt1950-tal, mitt i en brytningstid mellan gammalt och modärnt. 
I Olofs hus har inte mycket hänt i inredningen sedan 1920-talet. Nattpottan töms
vid knuten, badar gör man i balja i köket. Ólof är stolt ägare till en Buick, som ser ut
att vara sent 1940-tal.
Samtidigt bär Ellen 50-talschica klänningar och snygga hårband. Och ormen
i paradiset, Olofs vän Erik, har en röd amerikanare och är enligt egen utsago "nog
den ende svensk som skakat hand med Elvis".
Detta är ett 50-tal där Femtiotalsjaktens lantliga jag känner sig hemma.
Filmen får 5 hässjor i betyg.

 
Omslagen, på svenska och på engelska. Men
vad är det för träd och (amerikansk?) lada på
det högra omslaget?

De här ska jag se om snart, det var länge sedan, och jag är litet osäker på
hur bra jag tycker att de är, men 1950-tal är de helt klart:
* De där romantiska komedierna
från mitten/slutet av 1950-talet
med Sickan Carlsson och Hasse Ekman
och/eller Gunnar Björnstrand 
(Sjunde himlen, Fröken Chic, Du är mitt äventyr m fl)
* Mitt liv som hund, Lasse Hallströms film från 1985,
om pojken Ingemars liv året 1959

Rekommendera dina favoritfilmer från eller om 1950-talet!

Gården, juldagen, då tiden står nästan stilla


Juldagen är årets skönaste dag. Tiden går långsamt, inget ska göras. Mellan skinksmörgåsar
och läsning ur "Svensk keramik" tog Femtiotalsmannen och jag en promenad genom byn.
När vi kom hem tittade jag mig runt efter ting från 1950-talet. I garaget hittade jag 
väckarklockan. Visst är den fin?


Men jag minns hur otäckt den skräller... Så den får stå kvar
i dammet på hyllan i garaget, tillsammans med den snart
antika telefonen och en gammal transistor.


Logen reste morfar på 1920-talet. På 1950-talet tog pappa upp fler dörrar,
jag tror att kontakten är från den tiden. Se hur det faluröda glöder i eftermiddagssolen.


Beslaget bör ha satts dit på 1950-talet, men kan vara mycket äldre.
Förr tog man ju tillvara gammalt material och återanvände det.


Verktyg.


Till sist: mitt tvåhundrafemtiokronorsbord med perstorpsplatta. Ska skuras
av och komma in till lyan. Blir perfekt till mina Edsbynstolar.

1950-talstomten var här i går


När sista tomteblosset sprakat klart i går kom tomten. Hela hösten har jag önskat mig en sådan här
radio, som mamma har. Nyproducerad, men med genuin retrokänsla. Nu kan jag slänga ut den grå bulkiga
1990-talssaken som står där hemma i lyan. Notera frisyren, sådan hade jag en gång, äkta pottlugg,
klippt av pappa (det var första och sista gången han fick klippa mig).
Fler radioapparater här, här och här.


Äntligen! Nu kan jag identfiera alla keramikgrejer med mystiska signaturer
som jag plockar upp på loppisar. "Svensk keramik under 1900-talet" har fått
fin kritik, och det förstår jag efter att ha försjunkit i den så fort tomten försvunnit
bort över gärdena med lyktan i hand. Den verkar heltäckande, minsta lilla keramiker
i minsta lilla hörn av minsta lilla stad är med. Och massor av bilder. Efter den
stärkande juldagspromenaden är det jag som försjunker igen.
Vasen: Alingsås.


Åååh, Gunnar Wiklund! Här finns alla de bästa bitarna. "Nu tändas åter
ljusen i vår lilla stad", "Minns du den sommar", "Han måste gå".
Rösten, fraseringen. Texterna! Pär Rådström skrev den svenska texten till
"Minns du den sommar", så vacker.
(Och inte en linnehandduk i sikte, se tidigare inlägg.)

Fick du någon retroklapp? Berätta!

Granen står så grön och grann


Nu är granen huggen, tinad och klädd. Inspirerad av en annan blogg
har jag satt fast gammaldags klämmor parallellt med den vanliga
belysningen, och köpt julgransljus. Kulan på bilden är den enda
jag har som är garanterat 1950-tal eller äldre.


Fallen ängel med för mycket smink? Eller frihetsgudinna från Liljeholmen?
Till nästa jul ska jag leta julprydnader från 1950-talet. Kanske i USA, jag har
en känsla av att julgrejerna från deras 50-tal är exakt min smak.

Dagens Gefle


Det var glitter, fikon och jultårta som skulle kompletteringshandlas i Norrtälje - men kunde
jag låta bli en runda i Hamnladan? Tyvärr gav den inget, bara en lätt irritation nu i kväll över
att inte kunna hitta Gefles "Ohio" (bilden, tog i alla fall en bild i ladan) någonstans på nätet.
Jag VET att jag sett den, eftersom jag komme rihåg att Ohio var en av flera serviser med namn
som amerikanska stater. Nu får jag hoppas att Porslinsbloggen-Benny tittar förbi här och
ger mig fakta om Ohio. Decennium - 1940-tal? Formgivare?

Aladdin - folkhemschokladen


Mmm...Marabou lanserades för första gången i en reklamfilm 1956, enligt Wikipedia.
Chokladasken Aladdin gjorde entré redan 1939. Susning.nu skriver så här: 
"Aladdin var den första svenska chokladasken som var överkomlig för 'vanligt folk'.  Tidigare
hade chokladpraliner varit förbehållna en köpstarkare kundkrets." 
Reklamaffischen för Aladdin visade följdriktigt en ask med locket på glänt och texten
"Högklassig choklad i funktionalstisk förpackning möjliggör lågt pris".
Aladdin -  folkhemschokladen!

Okej, här kommer en gul&grå till!


Har ju sett på andra bloggar att det inte bara är jag som gillar 1950-talsporslin i gult och grått.
Så här kommer en till, som jag inte tagit mig tid att identifiera. Vem vet vad koppen heter? Och är det
Upsala-Ekeby eller Rörstrand?
(Plåtad på Arbetets Museum, Norrköping)