Julklappstips på burk


Just nu har antikhandlare och loppisbutiker ställt fram mycket fint i burkväg. Allt från vackra
kakburkar och chokladskrin till keramikgrejer som denna. Jag hittade den på Hamnladan
(ständigt denna Hamnlada, ja, jag vet, men man fyndar där, och de är trevliga, se min och
Empire-Amelies princip) för endast 25 pix.
Burken är signerad "Tällberg keramik GB", förmodligen 1960-tal, läs mer om Tällberg här. 
Jag fyllde den med knäck och presentade min syster med den, när hon bjöd på sedvanligt
julkaffe i går.Fast hade burken varit 1950-tal är det osäkert om hon fått den...
Men detta är i alla fall dagens julklappstips: Lägg vantarna på en vacker, rolig, udda burk
-  fyll den med godis.
Fler burkar i ett tidigare inlägg.

Billig och bra ersättning för julskinka

... lyder rubriken över ett av julrecepten i Femina, december 1950.
Jag kan inte undanhålla er detta:

"En bit grishals ingnides med en blandning av 1 msk socker, 1/2 msk salpeter och 2 msk salt
samt får ligga 1 dygn.
En lag kokas av 5 liter vatten, 1 hg grovt salt, 2 hg socker och 10 gr salpeter,
skummas och slås het över köttet.
"Skinkan" är färdig att koka efter 14 dagar, men den kan ligga längre i lagen utan att bli för salt.
Kokas nästan färdig och bredes sedan på vanligt sätt med senap och skorpmjöl samt stekes."

Antecknar genast i min almanacka för 2009:
Den 9 december:
1) Lägga lutfisken i blöt
2) Köpa grishals och gnida in densamma

Mumin - since 1950


Mumin som porslin kom första gången på 1950-talet. Det var en barnservis och Mumintrollen
som figuriner. Tove Jansson själv stod för dekoren. På 1990-talet lanserade Arabia Mumin
en andra gång. Femtiotalsmannen och jag började köpa en Muminmugg då och då för att de
är så lustiga. Det var först för någon vecka sedan som jag insåg att muggarna
är samlarobjekt. Här är våra Muminmuggar med vintermotiv.


Årets julmugg med Mumin. Man blir varm i hjärtat av Muminmuggarna.


Baksidan av julmugg 2008.


 "Moomintroll on ice", 1990-. Dekor på den och muggarna nedan:
Tove Slotte-Elevant.

 
"Winter night", 2006.

   
"Christmas greeting", 1997-2002. 

 
Mugg från första 1950-talsservisen. Dekor: Tove Jansson. Foto: Arabia.
Alla Muminsaker från Arabia, från 1950 och framåt, hittar du här. 

Fina fisken!


Den här fiskgrytan såg jag hos Mormors prylar i Norrtälje i dag. Kände inte igen dekoren,
vände så på kastrullen och såg att det var norska Stavanger Flint. Kul!


Jag har en grön teservis i Stavanger Flint. Eftersom jag hade
många fler delar än jag behöver så har jag precis sålt dem ni ser
på bilden (minus kopparna, någon som är intresserad?)
Men jag har inte stött på något annat från Stavanger Flint,
så det var roligt att se den fina kastrullen.


Fler fiskar i samma butik. Men det var såklart Gefles Campanula-fat som fångade min blick.


Men jag hade redan gjort veckans Gefle-inköp. Hittade detta lilla trevliga
tefat (?) på Hamnladan. Har inte hunnit spåra dekoren än, så jag vet inte vad
detta mitt senaste fynd heter. Hur många snygga mönster i gult och grått
gjorde de egentligen? 
UPPDATERING: Kryss heter dekoren, får jag veta av Moster Mjölgumpa
och Rutan, se kommentarer på inlägget. Och jag minns plötsligt att jag har
haft bild på den kopp som M Mjölgumpa nämner, i ett inlägg från Norrköping...


Här ser ni koppen Kryss, det är den gula och grå koppen. Och här ser ni
inlägget från ett härligt kafé i Norrköping.
Jag inser att jag måste lägga upp något slags register över
Gefles/Upsala-Ekebys gula och grå dekorer. Många att hålla reda på.

Pip i väg till en annan blogg en stund!


På 1950-talet rökte männen pipa, har jag ju konstaterat i ett tidigare inlägg.
Det gör inte männen i Rutans bloggsåpa "Tant söker farbror", men herregud
så roligt skrivet. Ta en paus i julstökandet, läs här och få dig ett gott skratt.
Rutan framstår allt mer som en överlägsen vinnare i 50-talstävlingen här
på  bloggen, i dag skickar jag Volvon till henne.

Ingen jul utan hemgjord knäck


I kväll kokade jag knäck, efter mammas gamla recept. Det är den enda knäcken för mig.
Här får ni receptet. Den ska koka länge, så att den blir stenhård.
Det funkar bra att höfta.1 kkp är en kaffekopp av äldre modell, ungefär 1 dl.
1 knivsudd är - en knivsudd. Skorpsmulor: översättes med ströbröd.

Ingredienser
1 kkp socker
1 kkp ljus sirap
1 kkp grädde
3 msk smör
50 gr sötmandel, hackad
1/2 kkp skorpsmulor
1 knivsudd bakpulver

Blanda socker, sirap, smör och grädde i tjockbottnad kastrull.
Låt sakta koka under omrörning tills knäcksmeten vid prov i kallt vatten
är lagom seg och hård.
Ta av grytan.
Mandel, skorpsmulor, bakpulver blandas i.
Skeda upp i formar.

Förvara kallt, så att knäcken förblir hård.

Och vinnaren i 50-talstävlingen är...


... en 50-talist!

FÖRSTAPRISET i tävlingen "Vad var det bästa med 1950-talet?", en Volvo PV i form av en 
nyckelring går till "Rutan" för hennes svar:
"Det bästa med 50-talet är att det fanns kvar även efter att det var slut (som du har nämnt)
och fortfarande finns. Stringhyllan har aldrig blivit omodern t ex.
Fast egentligen är det bästa vi 50-talister. En generation som funnit sig i sin lott mellan
de stora och konsumerande 40-talisterna och de revolutionerande 60-talisterna.
Där har vi stått stadigt när det stormat från alla håll, som ett mellanbarn i syskonskaran."

Min kommentar: Det är bara rättvist att en 50-talist för en gångs skull får glänsa.
Jag gillar er, ni finns där och är bara bra, liksom. Och - vad kan vara MER 1950-tal än
någon som faktiskt tillverkades då?
(Femtiotalsmannen som svarade något liknande får en kram som pris.)

ANDRAPRISET, servetterna med Saabar, Cobror och Zebror, går till Annika för att hon
sammanfattar det 1950-tal som Femtiotalsjakten är på jakt efter:
"Det bästa med femtiotalet var sommaren l955 som alla minns som lång, solig och
härlig. Det bästa med femtiotalet för övrigt var de bulliga bilarna, den kvardröjande glädjen
över att kriget var slut och världen öppen igen, framtidshoppet - gärna symboliserat med
ett rundhyllt flygplan över den blå himlen och rosiga barn i en bil på väg till sommarlovet.
Framtiden var vår!

Min kommentar: 100 procent känsla. Och titta på grabben ovan. Han tittar upp mot de
bulliga flygplanen och ler mot den ljusa framtiden!


HEDERSOMNÄMNANDE till "Åsas kompis":
"Nu skulle man kanske dra till med folkhemmet eller Sputnik men jag säger brylcreem.
De fysiska spåren av den finns kvar på tapeter än i denna dag."

Min kommentar: Sådana samtidsarkeologiska studier väcker min beundran.

Till sist: Tack, alla som deltog i tävlingen!
(Brylcreemefotot: Wikipedia Commons)


"Den bästa julklappen kommer hela året"


Damernas Värld, Året Runt, Teknikens Värld... flera av magasinen från 1951 fins kvar 
än idag. Och en prenumeration är fortfarande en väldigt trevlig julklapp. 
Här är mina tre favoriter just nu – i "retrofacket":


1) Antikvärlden. Jag prenumererar på både Antikvärlden och Antik&Auktion,
men tycker att Antikvärlden är strået vassare. Dessutom har de en piggare
sajt, med chefredaktören Winston Håkansons blogg.
2) Classic Motor. Samma här, jag köper lösnummer av litet olika tidningar
i genren. Men Classic Motor har mest känsla av veteranmotortidningarna.
Flest leenden per spaltcentimeter, liksom.
3) Språktidningen. Ingen retrotidning, egentligen, men folkbildande,
underhållande, smart.
Och med en mycket bra hemsida.


På den tiden det fanns poststationer...


... och enkel, vacker, typografi....


... och blanketter med många små fält och plats för minst en sorts stämpel.


Julklappen som kommer hela året.
Majnummer av Hela Världen 1959.

Pristävling: Vad var det bästa med 1950-talet?


Vad var det bästa med 1950-talet? Svara på den frågan - och du deltar i Femtiotalsjaktens
första pristävling!  Vad kan du vinna? Jo, en Volvo PV544 i form av nyckelring/ficklampa,
eller ett paket retroservetter med Saabar! 
Skriv ditt svar som kommentar. Svaren publiceras allteftersom de kommer in.
De  två roligaste, konstigaste eller mest tänkvärda svaren vinner.
Pristävlingen pågår till midnatt nu på torsdag. På fredag utser jag två vinnare och
skickar vinsterna (lämna din mejladress i fältet för den uppgiften när du skriver svaret,
så att jag kan mejla dig och be om adressen om du vinner).

Förstapris: Volvon
Andrapris: Saabarna
Tredjepris: Hedersomnämnande

Lars-Åkes och Birgittas önskelistor julen 1959


Lars-Åke, 12, och hans lillasyster Birgitta, 8, skrev varsin lång önskelista till julen
1959. Vi ska tjuvkika på listorna...
Högst upp på Lars-Åkes stod:
Ett eget rum. Han hade tröttnat på sin fåniga lillasyster, som han delade rum med.


Till det egna rummet önskade sig Lars-Åke en grammofon, förstås.


Ja, tänk om han äntligen kunde få vara ifred för syrran så att han fick läsa sina
julklappsböcker i lugn och ro. "Bigg-les" och andra flygarböcker.


Alright, ett eget rum var väl kanske orealistiskt. Det förstod Lars-Åke. Men ett hockeyspel?


Ishockeyspelet hette Puck och var tillverkat i Stockholm.


"Och så vore det ruskigt trevligt att ha ett garage till alla mina bilar", skrev
Lars-Åke till tomten.


Birgitta hade lika många dockor som Lars-Åke hade bilar (tre). Så hon önskade
sig en dockvagn. Och inte ett eget rum, utan ett helt hus - ett dockskåp.


Allra helst ett tvåvåningsskåp. Och så en docka till - en Barbie. Birgittas bästa
vän Kerstin hade en morbror som var flygkapten. Han hade köpt en Barbiedocka
åt Kerstin den hösten, i AMERIKA.
Nu drömde Birgitta om att tomten kunde ta en sväng med renarna till AMERIKA,
så att hon också fick en Barbie.


Birgitta hoppades också att mamma hade sytt den där fina docksängen med
matchande blankt täcke, som de tittat på tillsammans i en veckotidning.

Hur gick det då? Fick Lars-Åke och Birgitta ett hockeyspel och en Barbie? Eller....


... oh, hemska tanke - hade mamma och pappa "handlat klokt" och bett tomten
ordna "nyttiga klappar"? Kanske en sandalett i brunt till Birgitta....


... och en varm och präktig mössa till Lars-Åke?

Nej, jag tror att Lars-Åke fick "ett eget rum" när pappa byggde om en
garderob på jullovet. Och att en Barbie nummer två hemfördes av
flygkaptenen, från AMERIKA.
För på Femtiotalsjakten vill vi bara veta av lyckliga slut. Eller hur?

Bildinfo:
Bilderna på hockeyspelet, dockvagnen och garaget tog jag på Sundbybergs museum.
Barbie och mössorna på Sivletto.
Lars-Åkes "rum" på Arbetets museum, Norrköping.

... vattnar sina fålar fem ...


Hämtade upp det reserverade köksbordet med perstorpsplatta hos Hamnladan i Norrtälje.
Gjorde ett svep genom ladan och hittade en litet skamfilad vattenkanna. Efter en rejäl
rengörning blev den så här fin. I morgon kväll kommer den med in till lyan.

Staffan var en stalledräng... men vad har pojkstackarn på fötterna?


En ljus och fröjdefull Lucia tillönskas Eder alla! Men vi lider med den stackars
stalledrängen på Feminas omslag i december 1950. Ordet mobbning fanns väl inte 1950, 
men de där röda sandalerna måste ha resulterat  i en ordentlig omgång kamratförtryck. 
Kallt om benen också.
Hoppas den tappre pojken i alla fall fick det han önskade sig i julklapp!
I morgon på bloggen: Barnen Lars-Åkes och Birgittas önskelistor julen 1959.

Första kondistipset har kommit in!


I hlegtipset nedan bad jag ju om tips på 50-talskaféer. Monet, som på sin blogg
just nu pendlar mellan sin nya hembygd Sydfrankrike och sin släkts gamla, Kiruna,
kommer med det första tipset: Hamréns i Harads, Norrbotten.


Eftersom mycket av inredningen på bilderna andas mer 1990-tal än 1950-tal
(och jukeboxen på en av dem har Trasig-lapp) så nöjer jag mig med att visa
ett par väggprydnader. Sockerskorpor!


Och lördagsflickan - sitter hon på Hamréns imorgon, tro? Och
mumsar på en pepparkaka och tittar ut i det norrbottniska mörkret.

Tack, Monet!
Har DU också 50-talskafétips? Låt mig veta!

Hur ofta får vi klä opp oss i Stor Gala?


Vi som inte är inbjudna till kvällens, ja, årets, stora bal, suckar djupt och trånande. Men
vi får roa oss själva - och förströ oss med vackra klänningar från det tjusiga 1950-talet.
En doft av förfinad kultur...
(Artiklar, bilder och citat ur Damernas Värld 1950-52)


"Hur ofta får vi klä opp oss i Stor Gala, det som alla kvinnor trängtar efter,
häftigt utan utlopp för sina lidelser, annat än vid de mest upphaussade
premiärextaserna, åtminstone här i Stockholm."
Klänningen: Grå organza med invävda guldlamébårder, Regent.

 
Bettina och Sophie från"Paris ojämförligt skönaste mannekängstall"
visar Givenchyskapelser. Kanske något för vår statsministerfru i kväll?


Och för diplomatfruar på Nobelfesten föreslår vi den här modellen,
 "Ambassadrice" från Germaine Lecomte.


Klänningen med stort K. "Den ska förvandla vårt vardagsjag till allt det vi önskar vi vore - femme fatale,
balens drottning och Hans Stolthet." Klänningarna: Från Sidenhuset, NK och Regent.


Men även Han måste veta att bete sig. En balkavaljer ska vara så uppmärksam
att han utan anmodan (anmodan!) tänder sin dams cigarett", lär vi oss i Damernas
Världs etikettskola vintern 1952.


En riktig prinsessklänning. Får vi se något liknande i kväll? Tyll, med garnering av röda och
vita strasspärlor.


"En rar liten sjöjungfru klädd i havsgrön duchesse med flätad stjärtfena."
Vi hoppas att den unga damen läst igenom etikettråden inför balen:
"I samma veva varnar jag för alltför avancerad och lössläppt dans, sådant går
utmärkt bra för sig i dne trängre kamratkretsen, men på ett dansgolv där man är
omgiven av en massa obekanta eller mindre bekanta människor väcker det
uppmärksamhet - och för det mesta mindre smickrande uppmärksamhet."


Men tänk så skoj ändå, om någon ur regeringen ville ta ut svängarna på
Nobelfesten. Till exempel i en vintage Schiaparelli, 1951.


En dam i gala bar päls, när det var Nobelfest i början av 1950-talet. I dag är ju den här
läsartävlingen fullständigt omöjlig. Den som kan identtifiera djurarterna på bilderna och
skickar in en kupong med djurnamnen deltar i utlottningen av en "ljuvlig" lokattpäls.

Trevlig Nobelkväll!
- både till er i Stor Gala och er andra i hemmaklänning framför teveapparaten

Loppisfynd på Bergslagsresan


Bergslagsresans gladaste fynd.
En brödburk från JH fabrikerna, Sävsjö. Endast 20 pix i en antik & kuriosa-
butik i Lindesberg. Ett sådant där ställe som är knökfullt och garanterat gömmer fynd om man letar med
rätt blick. Jag är verkligen jätteglad över min brödburk, som genast intog hyllan mellan köksskåpen.
Handduken den står på är klassiskt 50-talsgulochgrå, från loppisen i Fellingsbro.
Den gula skålen är Gefle fajans, fanns på loppis i Kungsör.


Bersglagsresans ovanligaste fynd.
Jag behöver inget mer soffbord, men kunde bara inte låta detta stå kvar på loppisen
i Fellingsbro. Bordet har alltså två lägen, normalläge och så kan man genom en
smart lösning göra det cirka en decimeter högre. På bilden har den det högre läget,
men vi har inte skjutit skivan på plats. Jag har aldrig sett ett sådant bord
förut. Har du? Jag kan tänka mig att sälja det, om en bra människa kommer
med ett bra bud.


Bergslagsresans mest oväntade fynd.
Nummer tre i min samling "Vårblommor från porslinsfabrikerna".
Tallrik med gullviva (Rörstrand) på Fellingsbroloppisen.
Tidigare har jag tussilago och blåsippa. Visste inte ens att det fanns ett porslin
med gullviva. Jakten går vidare - finns vitsippa och liljekonvalj?

  
I väntan på våren. Porslinsblommor.

Det är tanken som räknas - tänk retro (julklappstips)


Slå på stort för liten penning. Tänk - en Saab, en Cobra och en Stig Lindberg-kopp i samma paket.
Så poppis du ska bli! Servetterna hittade jag på Arbetets museum i Norrköping, för 29 kronor.
Hos tillverkaren Skogstokig.se hittar du också glasunderlägg, musmatta och bordsunderlägg
för några tior. Kolla under "Rea".


Virrvarr, Sigvard Bernadottes klassiska mönster från 1958, finns nu
som kollegieblock. Du hittar Docusmarts  virrvarrblock (och pärmar, block
och mappar i samma mönster) hos Lilon.se
Blocket (A5-storlek) kostar 29 kronor.


Ett säkert ställe för julklappsletaren är retromeckat Sivletto på Söder i Sthlm.
Där finns Elvisboken för 249 kronor...


... och ett snyggt litet lip balm för 49 kronor...


.. och ljuva jumprar och cardigans. Kollade inte priset på just dessa, men de
 snyggaste tröjorna verkar ligga strax under tusenlappen...


... då är en rolig handduk (fast jag ska ha den som sommarduk) för 149 kronor
litet överkomligare. Och mycket mycket mer såklart, kolla Sivlettos on-line shopping.


Minns ni "monnibox"? Jag hade en på 1970-talet. Blev sådär löjligt retroglad
när jag fick syn på den här nytillverkade i Liljevalchs museishop. Perfekt i bilen,
att ha parkeringsmynt i. Om du har långt till Kungliga Djurgården säljs den här.
40 kronor får man ge.


Ge bort en resa! Till Norrköping, till exempel. Förlägg resan någon månad framåt 
och boka nu, så blir SJ-resan billig.
Sedan går ni (för du följer ju med själv, såklart) på Arbetets museum och kollar in coola
1950-talsgrejer och mycket mycket annat på utställningen "Industriland - när Sverige blev modernt."
Inträde: Gratis.
Ta en billig men väldigt trevlig fika på Café Väster, några hundra meter från museet. 
Promenera på Norrköpings promenader och titta på vackra hus med byggår angivna på fasaderna.
Ta en macka och drick mer kaffe på Café Broadway.
En heldag för två  under 1 000 kronor, om ni har omkring en och en halv timmes
tågresa till Norrköping

Behöver du inte tänka på vad saker kostar? Då får du gärna ge mig en
Chevrolet Bel Air-soffa. Skulle passa fint under de kulörta lamporna i ett hörn
av logen på Sommarfesten 2009. Tyvärr hinner jag inte få den före jul, shippingen
från USA tar mellan 10 och 14 veckor. Men det är okej. Berätta bara när du beställt den,
från Retroplanet, så lovar jag att tindra hela julafton.
(4,399 USD + frakt vill de ha. Och den väger 180 kilo. Sorry)
 
Vi fortsätter i den litet exklusivare branschen. Men här blir fraktkostnaden lägre.
Miniatyren Lounge Chair and Ottoman (design: Eames, 1956) mäter bara 89x70x109 mm
och kostar 452 euro. Den och Watermelon Clock (George Nelson, 1954) hittar du
på tyska Vitra Design Museums nätbutik. Klockan kostar 222,90 euro och
har måtten 100x126x200 mm)


Nä, nu tittar vi på några billigare klappar igen. Tre almanackor!
Scouternas klassiker, since 1946. Endast 70 kronor. Läs mer här.


En annan klassiker. Husmoderns köksalmanack. Som julklapp till mig letar ni
fram årgångarna 1950-56 samt 58-59 på antikvariat eller loppis.
Alla andra blir kanske gladare av 2009 års almanack. En några år gammal
men underhållande artikel om köksalmanackan genom decennierna kan du läsa på hd.se.
Köksalmanackan 2009 (de fegisarna har kapat "Husmoderns" från namnet, kulturskandal!)
kostar 110 kronor på Adlibris, de från 1950-talet från 10 loppiskronor och uppåt.


Riktigt lika länge som de två första almanackorna har inte den här
kommit ut, men den är ändå inne på fjortonde året! Trafiknostalgiska förlaget
har massor av intressanta böcker och almanackor, till hemula priser.
Stockholms trafikalmanackan kostar 95 kronor.

Åhhh, vårt 1950-tal! "Guldkorn ur Spårvägsmuseets samlingar över
trafiken och staden under årets alla tider och skiften", just nu på rea hos
Trafiknostalgiska - endast 100 kronor.


Det här kallar jag fynd - och hoppas de inte tar slut innan jag hinner iväg till en
Länsförsäkringarbutik. Ljushållare, som man ställer på gamla vackra fat. Och
sådana har både ni och jag en hel del, eller hur? Finns alltså, enligt stora
helsidesannonser i dagspressen, i en rad Länsförsäkringarbutiker.
Priset: 75 kornor.


Och så en leksak!  USB-minne, 4 GBg, från Coolstuff. 349 kronor.
Finns också som MP3-spelare, 249 kronor.


Visst ser den gammal ut på riktigt? Clas Ohlson har den söta och mycket
enkla retroradion för 349 kronor.


Ge bort ditt bästa loppisfynd. Den här katten fick Femtiotalsmannen av mig
i födelsedagspresent i höstas. Jag hade fyndat den för 60 kronor (jaja, han fick
en annan present också).
Det vimlar av gamla vackra, roliga, själfulla saker därute, på loppisar, men framför
allt i antikvitetsaffärer. Det går i allmänhet snabbare att hitta en fantastisk present
i en liten antikbod än i ett svettigt varuhus. Det finns fina saker för bara några
hundralappar.


Tänk framåt, tänk annorlunda! Snart är det vår igen, och då vill man ha en moped
från 1950- eller 1960-talet. Du kan få en väl fungerande sådan för cirka
4 000 kronor och uppåt på Blocket och diverse motorbörser. (Jo, det finns billigare,
men vill man/kan man mecka varannan mil?) 
Begrunda överraskningen när någon ombeds av tomten att följa med utomhus...


... där vederbörande får öppna detta gigantiska paket och inuti finner en moped! Eller en krokodil?
Tänk utanför boxen, som man sa i början av 2000-talet.
Bild från NK:s julskyltning.

Lycka till i julklappsjakten! Och... glöm inte att fika mellan inköpen!

Fler söta och kamratliga bokhjältinnor


Vi har ju tidigare i veckan diskuterat Cherry Ames, flickan som aldrig lyckades behålla ett jobb,
men ändå blev älskad och beundrad av alla. Här är några av hennes generationskamrater,
också de med hjärtat på rätta stället och glimten i ögat:.

Kicki vet vad hon vill (The Naughtiest Girl Again), Enid Blyton, här den svenska utgåvan  från1957.
Den elaka och uppnosiga flickan Kicki utvecklas på internatskolan till en käck och glad kamrat
med fina studieresultat. Kronan på verket kommer på sista sidan i boken:
"Och där lämnar vi Kicki, sittande vid juryns bord, fylld av drömmar om allt det underbara hon
skulle göra nästa termin. Kunde det verkligen vara sant, att skolans värsta flicka hade
blivit ordningsman?"
Mai simmarflickan (1961) är inte sämre hon!
När hon börjar gymnasiet i en ny stad känner hon sig ful och klumpig, och "hånas för sin skånska
dialekt". Men... "Mai gick från klarhet till klarhet, och med sitt okonstlade och naturliga sätt, sitt sinne
 för gott kamratskap... tillvann hon sig klassens odelade uppskattning."
Och så ett världsrekord på åttahundra meter på det!
Malin vid spakarna (1959) tar ändå priset.
"Den blå uniformen med de gyllene vingarna och den käcka båtmössan lät hennes djupa varma
färger komma väl till sin rätt: det brunbrända ansiktet, de gyllenbruna ögonen och det blonda håret
i chic pagefrisyr. Den gav utsökt relief också åt den smärta figuren.
- Sitter strumpsömmarna rätt? frågade hon andtrutet."
Men inte nog med att flickan är vidunderligt söt, hon går och nödlandar ett flygplan också,
så att boken slutar lyckligt.

THE END