Glad påsk!


Skärtorsdag - alltså dags att dra till Blåkulla! Innan vi far tänkte jag önska
er glad påsk med några påskkort från 1940-talet.



Påskkorten är mammas sparade, från åren 1941-47. Gamla tiders påskkort var mycket
mindre än dagens, från visitkortsstorlek upp till litet vykort, men naggande goda.


Vårvindar friska, och blåsippor även på detta kort.
Och påskliljor, förstås.


Tidigt 1940-tal, och litet mer påpälsat. Kanske var det
krigsvinter, och påsk redan i mars?


Här är vi å andra sidan framme i vitsippstid.


Litet kul kort, tycker jag. Men ack så slitsamt för den lilla kycklingen!


Hmmm... vem var "Bengt K"? Så heter inte min pappa.
Mamma ler hemlighetsfullt.


Kort signerat "Nerman", gissningsvis Einar Nerman, mannen
bakom Solstickan.


Men... nu har du väl blandat ihop dig med tomten, kyckling?
Vad ska du ner i skorstenen att göra?


Glad påsk! önskar jag er alla.

Mammas julkort från förr hittar du i ett tidigare inlägg.

Sätter du fåtöljen? Stor stols-quiz i morgon!


På 1950-talet skulle man ha tråkigt på långfredagen.
Men 2009 kan du roa dig med Femtiotalsjaktens stols-quiz.
Kolla vad du kan om 20 klassiska stolar och fåtöljer.
I morgon fredag alltså. Missa inte denna påskpresent från mig till er!
Tills dess: Värm upp med porslinsquizzen!

Senare i dag: Påskkort från förr.

Hermods - för energiskt folk


Se här något att begrunda. Din chef VILL ge dig påökt - men då får du ta och gå en
Hermodskurs först! Det gjorde unga framåt män och kvinnor på 1950-talet,
och decennierna dessförinnan. Annonsen är från 1956.


"Det är inte bara våra hus och möbler som skola vara
funktionalistiska. Modern undervisning för energiskt folk måste
tillgodose praktiska krav. Den skall ge resultat."
Annonsen är från 1938.


Nu springschas - men snart Hermodsingenjör? Kolla in honom
i filmen om Hermods historia!
Hermods grundades redan 1898 av lantbrukarsonen H S Hermod, och
hade väl sin storhetstid under 1930-50-talen. Institutet var en klassutjämnare
- för läsa per korrespondens kunde vem som helst med huvudet på skaft göra,
oavsett var i landet man bodde. Och det gick att ha ett arbete samtidigt.
Hermods finns än idag. Nuförtiden har varje elev "sin coach och webblärare".


Det började med språklektioner. Hermod, som rest jorden runt som 22-åring
började med korrespondensutbildning i bland annat engelska och tyska.
Eleverna fick översätta stycken som han läste och korrigerade.
Med tiden kom andra företag att ge sig in i korrespondenskursbranschen,
här annons från NKI , januari 1949. För folk med framåtanda,
med full fart in i 1950-talet!


Ännu en aktör, här är det Gebers BBC-service/Almqvist & Wiksell som
år 1958 vill lära svenska folket engelska, genom att låta oss lyssna
på språkskivor. Men "Helen" i dialogexemplet verkar litet bakom flötet...
John och Helen Benedict på hotellrummet.
Helen: John, what´s that thing on the wall?
John: Where?
Helen: There - over the bed. Is it a picture?
John: Oh, no, it isn´t a picture; it is a photo.
Helen: Are all our cases here?
John: Yes, they are all here.
Helen: Where? Are they in the cupboard?
John: Yes, they are.

Och sedan fanns...
... Arne Tammer "Ge mig en kvart om dagen" med sin brevkurs i styrketräning hemma utan redskap
... Åke Skiöld med "Alla kan lära sig teckna"-kursen, annons på baksidan av alla veckotidningar
... Dennis "Det roliga efternamnet" Gotobed, med engelskkurser på radio och tv (nu snackar vi 1970-tal)
... en mängd andra, förstås!

Har DU gått en korrespondenskurs? Gav den dig högre lön...?

Trä, helt enkelt


Tänk allt vackert som gjordes i trä för inte så många decennier sedan. Här kommer en
liten träspecial. Kylskåp och träinredning, kaféet Ritorno, Odengatan, Sthlm.


Port, Råsunda.


Fönster, Lokette, Sundbyberg.


Husqvarnas pålitliga glassmaskin,
Arbetets museum, Norrköping.


Skåp för Chadwick sytråd, Framtids Antiken, Surbrunnsgatan, Sthlm.


Trärullar med Chadwick sytråd. Annons, tidigt 1950-tal.


Spegel med klocka, bowlinghallen, Sankt Göransgatan, Sthlm.


Radiola, Hamnladan, Norrtälje.

Hemgjord 1950-talsdesign

I dag är jag köksa hos min syster, som har födelsedagsbjudning (jag tar bara
en bloggpaus innan det är dags att ta hand om nästa omgång disk).
Fick plötsligt syn på skärbrädan, ett av pappas träarbeten från 1950-60-talet.
Härlig hemgjord 1950-talsdesign, eller hur?

I morgon på Femtiotalsjakten: Liten träspecial.

Dags att köpa kokkaffe?


God morgon, måndag! De stora kedjorna har ju sina ljusa stunder. Hos Åhléns ser jag
den här kaffekannan i retrostil och börjar fundera på att köpa ett paket kokkaffe.
Kakburken är söt också, men synd att de inte gjorde en med tre våningar. Det ska va´en triett!


Åhhh, kaffe från Amerika! 1959 var Nescafé nytt och tjusigt. I dag smäller det
betydligt högre att bjuda på riktigt kokkaffe. Med äkta grädde till, förstås.
Kanske är ni många out there som faktiskt kokar kaffe?
Själv är jag för lat.

Lantägg och tussilago på 1950-talsvis


Årets första tussilago plockade jag i går, i en blöt dikeskant. Och satte i en äggkopp
från 1950-talet. Nu är det officiellt vår.


Gjorde också en ny upptäckt i lanthandeln på Vätö. Ägg i plastförpackning,
modell 1950-talets ägghämtare. Som små raketer ser de ut, bubblorna.
Kanske har förpackningen funnits länge, men det var första gången jag såg
 "Viewpack" som Svenska lantägg kallar sitt inhopp i retrobranschen.
Hönan frågar beskäftigt: Är detta verkligen miljövänligt? (Ett ord som
inte fanns på 1950-talet)

Pausbild

Medan jag lyckligt lallar omkring på Antikmässan får denna pausbild pryda bloggen.
Vardagsrummet i Sundbybergs museums 1950-talsutställning. Jag har skrivit om den förr,
men vill återigen uppmana er att gå dit.

Mot antikmässan!

I dag står det en enda sak i min kalender:
ANTIKMÄSSA!!!!!!
Älvsjö, stort, förhoppningsvis roligt, antikviteter, utställningar, kanske något köp,
jag ska dit med Empire-Amelie som kollar in empire och annat 1800-tal, själv
har jag fokus på 1950-tal, båda gillar vi även jugend och art deco.
Extra kamerabatteri är laddat och packat. Om kameran vill och datorn håller
så blir det rapport från Antikmässan här på bloggen i kväll!
(Bilden: Skyltfönstret hos Kungsholmens Antik & Kuriosa, kul butik!)

April, april...

Femtiotalsjakten förblir femtiotalsjakten.
Inlägget tidigare i dag om att jag skulle överge 1950-talet
och låta bloggen bli Sextiotalsjakten var naturligtvis ett aprilskämt.
Men det hade ni ju redan räknat ut.
Jag var faktiskt litet orolig innan jag tryckte på publicera-knappen.
Tänk om era svar istället lytt:
"JA! Börja med något nytt, vi är trötta på 1950-talet."
Puh!
(Bilden: KFUK:s/KFUM:s väggalmanacka)

Femtiotalsjakten blir Sextiotalsjakten!


Nej, hörrni, nu har jag faktiskt tröttnat på 1950-talet. I dag, den 1 april, döper
jag om Femtiotalsjakten till Sextiotalsjakten och kommer att ägna bloggen helt
och hållet åt 1960-talet. För - vad har väl Capribyxor och skumgummiunderkjolar
att sätta emot en västklänning från 1967?


Och små balkonger med utskjut i all ära,  men 1960-talets kontorsbyggnader
med plattfasader är väl ändå tjusigare? Här Vasahuset på Vasagatan i Stockholm.
Det invigdes1961. Ursprungligen tänkt att härbärgera Morgon-Tidningen och
Aftontidningen (AT), men båda tidningarna las ner flera år innan Vasahuset
stod färdigt.


Förra veckans loppisfynd. Två vackra gröna saker,
1960-tal eller till och med 1970-tal.


Visst har vi tröttnat på Spisa Ribb? Visst vill vi ha gröna koppar
i glas istället? Även dessa gissningsvis 1960-tal, fanns
på Myrorna för någon vecka sedan.


Och istället för att köra 1950-tal med viss lutning åt sent 1940-tal blir det nu
mer sådant här rustikt sent 1960-tal med en glidning in på1970-talet.
Rörstrands teservis Sahara, det andra fyndet förra veckan.
Ja, nu ska femtiotalet ut!  Kanske, kanske blir det - som en motreaktion till String,
strutlampor och träportar - till och med litet 80-talistiskt mönstrade aprikosfärgade
soffgrupper här på bloggen?
Fortsättning följer på detta inlägg senare i dag, missa inte!!!

UPPDATERING: Ja, visst är detta ett aprilskämt.

Bilsemester på 1950-talsvis

Varför ser hon så nöjd ut? Jo, hon är ju på bilsemester i Sverige, en sommar
i början av 1950-talet!
Femtiotalsmannen och jag längtar redan till juli, då vi som vanligt ska bilsemestra i vårt
vackra land. Sakta cruisa fram, helst på småvägar, stanna till i småstäder och se oss omkring.
Kyrkor, museer, kaféer, loppisar, utsiktspunkter.
Ny kunskap om Sverige inhämtad varje dag.


Femtiotalsmannen kör, jag dukar fram kaffet när vi tar paus. Eller, hm...
Femtiotalsmannen kör och jag pekar på kaféskyltar längs vägen....
(Reportaget fanns i Damernas Värld)


Så har det i alla fall varit hittills. Men i år ska vi semestra mer på 1950-talsvis,
packa kaffekorg och ha campingbord och stolar med oss - i alla fall på dagsturer.
Så vi kan sitta vid vägkanten, dricka vårt kaffe och beundra utsikten och de
1950- och 1960-talsbilar som gör sommarvägarna till en skönhetsupplevelse.
(Bilden: Från Sundbybergs museums 1950-talsutställning)


Fast... här går gränsen. Visst ser det folkhemstrevligt ut. Men nä, det blir
stadshotell och pensionat även i år.
(Annons ur Femina, 1957)

UPPDATERING: Glöm inte gardinerna om Ni trots allt vill sova i Saaben,
uppmanar Larsson.

Ögoncacao överallt

Ulla fyller år! Och det firades med något gott ur Mazettis recepthäfte från 1945. Jag hittade
recepthäftet bland mammas alla kokböcker. Det är slitet, och mina äldre syskon har ritat
med blyerts här och där.


Receptsamlingen bjuder på tips för dockbjudningen. Barnens egen chokladkaka, med
Mazetti Ögoncacao och Mazetti bakpulver. Ögoncacaon lanserades redan 1910,
vanillinsockret 1930 och bakpulvret 1941
(Källa: Fazer, som köpte upp Mazetti 1975.)


Kaffe, kakor och ett knippe blommor.
Det italienska ordet mazetti betyder "bukett" eller "knippa". Fabriken
startades 1888 och hette då Malmö Choklad och konfektfabriks AB.
Ägaren Emil Nissen ville skilja sig från en konkurrent med samma
namn och la till Mazetti som extra efternamn.
I början av 1940-talet fick fabriken officiellt namnet Mazetti.
(Källa: Malmö stad, om Mazettis historia)


Jag älskar färgbilderna i receptböcker från 1940-50-tal. Det ser liksom så
smaskens ut!


Att choklad är nyttigt visste man redan 1945! Och Ögoncacaon var
prima vara. Faktiskt Sveriges första fabrikspaketerade livsmedel,
enligt Malmö stads Mazettisida.

Kunder hade klagat på att kakaon i lösvikt blandades upp med
billigare saker, som kaffe och thé. Därför började Emil Mazetti-Nissen 
förpacka den i påsar.
Slogan: "Se med edra egna ögon att ni får Mazettis ögon!" 


Men ögonen ser litet trötta ut, va? På 1950-talet började det gå
sämre för Mazetti. Fräscha upp loggan var en poppis metod även då
- inget är nytt under solen. Konstnären Olle Ekselius vann den tävling
som utlystes. Hans välkända, stiliserade ögon blev grafisk
symbol inte bara för kakaon utan hela företaget.


Men efter bara ett och ett halvt år  ändrade Mazetti ögonen.
Pupillerna gjordes större, eftersom de ansågs stickande..
Bilden kommer från Nilszéns lanthandel, ett 
lanthandelsmuseum utanför Skövde som också gett ut
en bok. Jag rekommenderar ett besök på deras hemsida!
(Foto: Stefan Nilszén)


Hmmm... undrar hur gammal burken i ett av mina
köksskåp är? Jag tar fram den, jämför med bilden
ovan och visst är det Ekselius originalögon.
Kul hemmafynd! (Om än litet rispat, det är väl mina
syskon igen, förstås...)


Mazttikoppen tillverkades av Karskrona Porslinsfabrik
1962-68, enligt Aletorp Antik, där du också kan se
en närbild på dekoren.


Fazer köpte alltså Mazetti, och Mazetti står det inte längre på några produkter.
Men namnet Ögon och ögonlogotypen har man behållit, på kakaon och bakprodukterna.

Klokt, eftersom ögonen enligt Fazers hemsida är ett av Sveriges mest välkända
varumärke, med en kännedom på över 99 procent.

På måndag blir det Mazetti


Kollar litet bland mina opublicerade bilder och hittar den här. Burken
är ett loppisfynd, märkt SMF, vilket betyder att den är  tillverkad hos tyska
Schramberger Majolikafabrik (1912-1989)
Tack och lov gillade min kollega "Karl-Gerhard" den också - så nu är burken
pennställ på vårt delade skrivbord.
I bakgrunden är en Ögoncacao mållös. Hur kunde en annan burk få stå i fokus???
Men lugn - på måndag handlar ett helt inlägg bara om Mazetti.
Och Karl-Gerhard - jobba på ordentligt nu under min långledighet!

Bonusinfo: Läs på Form1900 om Eugen Trost, chefsdekoratör på Gefle
porslinsfabrik och "Zebrakoppens"  skapare. Varför? Jo, han föddes i Schramberg,
och fick sin utbildning på - Schramberger Majolikafabrik.

Nostalgikort för hela slanten


Jag fick en fråga: Var kan man köpa nostalgikorten från Förlag Håkan Eriksson? Jag har
ju visat några här på bloggen. Mopeder, Boston skokrämkalender, våffelreklam med flera.
Korten hittar man litet här och var, till exempel hos Buttericks.
Men den butik som jag tror har flest är Fiskmåsen i Gamla stan, Sthlm (bilden).


Korten är sorterade på "Bilar", "Reklam",
"Jul och Påsk" osv.  Motiven spänner över större
delen av förra seklet.
Där finns allt från söta 1910-talskort
till höhö-humorkort med halvnakna brudar
från 1970-talet. Och så en massa bilar och
mopeder från 1950- och 60-tal förstås.
Förutom nostalgikort har Fiskmåsen modellbilar
och gammaldags leksaker med mera.

UPPDATERING: Rapporter har börjat droppa in om var man
kan hitta korten om man inte bor i Sthlm. Hittills Motala, Malmö och
i närheten av Åbo.
Se under kommentarer.

Bara några fina skyltar


Alla städer borde ha en järnvägsgrill, med en skylt som lyser upp i mörkret. Här är vi
utanför Östra station i Stockholm. Därifrån utgår Roslagsbanan, som en gång täckte hela
Roslagen med sitt nät. Djursholms Ösby och Rimbo var två viktiga järnvägsknutar. Någon
gång framöver ska jag ta med er på k-spaning i Rimbo.

Odengatan, Sthlm. Ingen skoaffär finns här längre, men skylten är kvar.

 
Och skyltskåpen också, två stycken. Det andra
har texten Tofflor. Skyltskåpen är putsade så
att fasaderna på andra sifan gatan kan spegla sig.


Vasagatan, Sthlm. Ett av hotellen kring Centralen.
'

Samma struktur som hotellskylten. Wärdshuset/Hotel i versala sanseriffer
(bokstäver utan "fötter"), själva namnet i "skrivstil" med extrasnirklig första bokstav.
Behöver jag säga att jag älskar det?


Sturegatan, Sundbyberg. I före detta biografen Bristol
dansas det numera tango.


Ett stenkast därifrån ligger Café Boulevard,
eller "Boullan". Kan rekommenderas å det varmaste.
Tyvärr ingen gammal inredning, men jättegott bröd
och betydligt billigare än på fiken inne i stan.

Jag vill ännu en gång puffa för sidan Svenska neonskyltar. Där hittar du
neonskyltar från varenda stad och håla i hela Sverige. Man kan sitta
och titta hur länge som helst!

Plötsligt dyker Kerstin H-H upp överallt


I senaste numret av Antik & Auktion finns en artikel om Kerstin Hörlin-Holmquist,
som bland annat formgav stolar och fåtöljer i NK:s Trivaserie på 1950-talet.
Jag hade dålig koll på henne, men insåg att jag faktiskt haft bild på en
Hörlin-Holmquist-fåtölj på bloggen. Onkel Adam (bilden) träffade
Empire-Amelie och jag på under en antikrunda på Söder i höstas. 


Antik & Auktion nummer 4/2009, i handeln just nu. Uppe till vänster
bekantingen Onkel Adam, från "Paradis"-serien för NK Triva1958.
Till höger rottingfåtöljen Kraal från 1951.


Förra veckan tog jag en sväng förbi Svea Antik på Tuletorget i Sundbyberg.
Utanför stod den här korgfåtöljen, som enligt grabbarna på Svea ska vara
en Kerstin H-H. Nu har jag nästan googlat sönder internet på jakt efter den,
men kan inte hitta några andra Hörlin-Holmquist-korgmöbler än Stora och
Lilla Kraal. Överhuvudtaget finns det litet skrivet om KHH på nätet, hon
finns inte ens på Wikipedia
UPPDATERING: Kollade med de på Svea igen. Jo, det är en variant av Kraal.
.
Sedan bläddrar jag i en av böckerna jag köpte på bokrean, hittar Kerstin H-H
och hennes Kraal igen. Och eftersom synkronicitet är en pålitlig företeelse så räknar
jag med att snubbla över mer Kerstin Hörlin-Holmquist framöver.



5 fabulous retro blogs


Titta, vad jag fått! Det är Zizzi som tycker att min
blogg är "fab". Tack, snälla, och jag returnerar berömmet!
Hos Zizzi hittar ni bland annat coola bilder på 50-talstjejer.

Okej, fem bloggar som jag skickar
vidare "I think you´re fabulous" till.
Alla med retrokoppling, utom Rutan:
1) Rutan. För blandningen av fantastisk humor och bråddjupt allvar.
Just nu ett inlägg som KÄNNS, om att vara fattig.
2) Retro-tokig. För att jag alltid hittar roliga saker där.
Just nu en curryfärgad 1950-talsduk.
3) Mimis antik. För att jag lär mig saker om antiviteter där.
Just nu den finländska keramkern Friedl Holzer Kjellberg
4) Retrolover.blogg.se. För de generösa inredningstipsen,
som "designa din egen strömbrytare".
5) Winstons blogg. Jag tycker att hans tidning Antikvärlden
är "fab", och att hans blogg med tips och tyck är rolig att följa.

Inga puckon, de där bestickskorgarna

Bestickskorgarna är nya, men åhhh vilka femtiotalsvibbar de avger! Korgarna skulle gå
fint ihop med 1950-talsfat i likadan lindad plast. De står på disken hos Backpackers
Vandrarhem och Café på Upplandsgatan, Sthlm. Jag har skrivit om stället förut.
I bakgrunden skymtar några 1950-talspersonligheter. Pucko lanserades 1954 av Arla.
Wikipedia har Puckos hela historia.