Husmors lilla köksbibliotek (och några 1930-talsbokmärken)


Visst ser hon modern ut? Den unga frun på omslaget till "Konservering", en bok i serien
"Husmoderns presentbok" är tecknad av konstnären och illustratören Helge Artelius. Jag hittade henne
och många, många recept och artiklar om hur man bäst sköter ett hushåll när jag plockade fram
mammas gamla kokböcker. UPPDATERING: Hos Denna dagen, ett liv ser du "Värdinnans ABC" i samma serie.
 

Hemmets stora rådgivare är från 1930. Mamma är född 1925 och gick
hushållsskola i slutet av 1930- eller början av 1940-talet, antagligen ingick
boken i kurslitteraturen. Den har allt från GI-recept (kapitlet Dietmat för sockersjuka)
till DIY i hemmet (kapitlet Rensning av fjäder och tillverkning av kuddar).


Många instruktioner har bild.


"Bakning" trycktes 1928, "Prinsessornas kokbok" 1931, "Konservering" 1931.
De två nedersta är ännu äldre, dem fick mamma av sin farmor. "Efterrätter och desserter"
är från 1915 och "Kokbok" från 1909. Visst är de fina?


Bild ur "Konservering". Busvass kepa.


"Kokbok" betingade trots sitt anonyma namn hela tre kronor.
Men den hade ju en jugendkorg på omslaget...



... och vackert papper på pärmens insida.

Detta är märkligt - just när jag sitter och skriver det här inlägget
och varvar med att kolla facebook så ser jag fb-vännen Annas statusuppdatering
där hon gör reklam för sin nya blogg. Den handlar om att hon ärvt sin mormors receptbok,
och ska baka allt i den. "Stora mängder socker, obscena mängder smör och många minnen
av en älskad mormor" utlovas. Bloggen heter Anna och Anna, jag lägger genast
till den i mina favoriter!


"Gillar du bara 1950-tal?" frågar folk. Nej, det vore ju litet begränsat. Jag inreder mitt hem
i 1940-60-tal, men har alltid gillat allt som är "gammalt" och vackert. Och på senaste tiden har "gammalt"
även börjat omfatta glad 1970-tals-design i gult och orange. Mammas bokmärken från 1930-talet
får ni som bonus i dag.
Gamla. Och vackra.


Rödluvan och en krocketspelerska (?).


Romantik från förr.

För nytillkomna läsare, några äldre inlägg med anknytning till dagens:
Hyllning till en hemmafru - om mammas yreksskicklighet
Trendigast - Husmoderns köksalmanack - om almanackornas almanacka

En liten rolig butik att rota i


Skyltdocka utanför, och öppet bara ett par halvdagar i veckan. Då blir jag nyfiken.
Har många gånger kikat in genom fönstret på den lilla retroboden på Rosenlundsgatan (tio steg
in från Hornsgatan) men inte förrän i går lyckats tajma öppettiden.


Jag hade bara tio minuter på mig, men hann scanna av butiken och konstatera att det
finns mycket intressant på de välfyllda hyllorna. Mestadels 1950-70-tal, en hel del Gefleporslin,
bland annat Helmer Ringströms Campanula, Kryss...


... och Ruter, till höger, som jag i mitt stressade tillstånd trodde att jag hade. Hoppas
att åtminstone en tallrik finns kvar nästa gång jag är i krokarna en fredag. Nytillkomna
läsare av Femtiotalsjakten kan se mina drygt 20 tallrikar med Helmer Ringström-dekor
här. Jag samlar!


Kläder och en hel del kul tyg (gardiner, tyger, stuvar) fanns det också.
Den lilla boden med hög fyndjaktsfaktor (medelhöga priser, men
väldigt mycket saker) har öppet fre 12-18.30 och lördag 12-16.


Och mitt emot ligger en skivbörs, för den som gillar sådant.

PS. På Hornsgatan, på andra sidan Ringvägen räknat från den här affären
(cirka fem minuters gångväg) ligger en annan litet rar butik som jag besökte
för snart ett år sedan och måste titta in i igen vid tillfälle. Jag gillar små
rara butiker. Här skrev jag om den.


Spisarparty? Nej, loppisrunda!


Äntligen loppisrunda igen! Jag hade inte gjort någon sedan före Londonresan, men i förrgår
fick jag så en eftermiddag över. Det blev rara Sundbyberg. Där finns en loppisgalleria,
Myrorna och Stadsmissionen, hos vilka jag började med att spana på dockskåpsmöbler.


Priserna låg från 20 kronor per möbel och uppåt. Radiogrammofonen på första bilden
kostade 150 kronor. Man kan hitta kul saker i välgörenhetsbutikerna - men som vi
retro- och loppisbloggare litet surt konstaterar med jämna mellanrum, det är svårt att göra
prismässiga fynd numera.


Badruminredning, någon? Mitt eget dockskåp står på landet och väntar på sommaren,
då jag ska ta itu med renoveringen.


Emilia. Så heter Arabiakoppen med fat som fanns hos Kuriosahörnan i loppisgallerian.
Den ljuvliga servisens dekor ritades av Raija Uosikkinen 1949. Läs ett trevligt inlägg om
"Emilia" hos Queen Retro and Vintage Blog. Kuriosahörnan skulle ha 695 kronor för kopp
och fat, ett bra pris enligt dem själva och en snabbgoogling tyder på att det kan stämma.


"Koka", brun. Kopp, fat och assiett för 50 pix måste väl sägas vara ett fynd?
När ska de bruna serviserna (1950-talarna "Koka" av Hertha Bengtson och "Rustik" av
Britt-Louise Sundell, Stig Lindbergs "Coq" från 1966 och diverse mer eller mindre
murriga 1970-talare) bli riktigt heta? De passar ju bra in i rådande 70-talstrend.


Hej 1960-70-tal! säger vi till  Kuriosahörnans lakan med glada bårder.


Kopparna är Old Höganäs, först presenterade på utställningen H55. Tre koppar och fem fat
"i befintligt skick" för 85 pix. Det lilla tvådelade gröna fatet kommer från Jie liksom förmodligen
de två rundade faten. Ljusbrun Old Höganäs-kanna.
Som sagt, när kommer Murrighet som trend?


När det än blir så har den här fåtöljen, från Myrorna, en ljus framtid. Den är
faktiskt riktigt fin, om man tänker bort det rutiga tyget. Så fin att jag vände på den
- men hittade inget som avslöjar tillverkare.
Myrorna var dagen sista stopp. Nå, hade jag med mig någonting hem då?


Jodå. En skål från "Germany", märkt just så samt med "Dec. Java". UPPDATERING: Ebba berättar
att skålen är från SMF, Schramberger Majolika Fabrik. Fem kronor gav jag för skålen, och det kan tyckas
vara ett superfynd. Men den har flera svåra nagg och knivmärken (?) som inte syns från den här vinkeln.
Jag köpte ändå, skålen är en bedagad skönhet. Den vinröda vasen i perfekt skick med  en läsbar bit Strehla-etikett kvar kostade 35 kronor efter prutning. Den enfärgade blå kryddburken med trälock fick jag för 10 pix.
På undersidan står det V & S Dahlin. Jag hittar ingen uppgift när jag googlar, bara någon som
också undrar, på retroforum. Jag köpte alla tre sakerna hos en trevlig man längst in i hörnet
på loppisgallerian.


Den röda skålen är "Colores", Gustavsberg. Den hittade jag på ett bord
i loppisgallerian, för 30 kronor. Skålen får jobb som sockerskål i min blandservis.


Till sist: Vad är det här? Jag såg en trave melaminfat med det här motivet som inte är
svenskt, utan...?


Arabiska eller persiska? Vad står det?
UPPDATERING: Det är persiska och det står PARS, berättar Tusses iranska arbetskamrat. 
Namnet motsvaras väl närmast av SVEA på en svensk, eller DANA på en dansk tallrik,
skriver Tusse. Tack!

Och i dag onsdag är det dags för loppis igen! Min syster och jag ska
göra ett besök på kyrkans loppis i Grindtorp, Täby. Jag skrev
om den loppisen här, och ser fram emot att ha mer tid än sist
att strosa omkring och intensivspana.
To be continued...

Glad tupp!


Bara drygt två veckor till påsk, men i år har jag köpt få nya gamla
påsksaker. Den här tuppen hittade jag i alla fall på loppis för ett tag sedan.
Litet kantstött men ändå kaxig.
Jag tyckte den kändes bekant...


... och mycket riktigt! Jag hade sett annonsen i samma veva
som jag hittade annonsen för min 1950-talskatt i smide.
Så Glad tupp! säger jag i väntan på påsken.

Har DU hittat några roliga påsksaker i år?

En italienare?


God morgon, måndag! Vilken söndag det blev på bloggen - ett fantastiskt
gästinlägg av JJ möttes av stående ovationer. Nu är vi tillbaka i vardagen och börjar veckan
med den här skålen i keramik och läderklädd undersida. Jag såg den i en retrobutik
nära Portobello Road i London.
Italiensk? undrar jag efter att ha fått en googleträff på en avslutad Tradera-annons
om en skål med läder på undersidan,  från "Italy".
Vem vet mer?

Trevlig fortsättning på veckan!

Tacos... eller TV-soppa?


När vi ändå är inne på konserver, och det är Melodifestivalfinal... blir det
tacos eller TV-soppa i kväll? Tusse kallar den senare rätten (i en kommentar till föregående inlägg)
för "den legendariska TV-soppan". Ja, tänk - "mustigare än någon tidigare soppa"!
Men här blir det ändå tacos.

Pluggar på halvfart


Hur ska jag hinna blogga? tänker jag när jag tittar på alla böcker och magasin jag lyckades
få med mig hem från London. Jag borde läsa istället för att skriva. Först i tur är "Midwiner pottery,
a revolution in British tableware". Full av bilder av underbart porslin från företaget Midwinter.
Sedan tror jag att jag tar mig an de små häftena "The 1950s home" och dito 1930 och 1940.
Och sedan får vi se...


... för jag hittade ju ett par böcker på bokrean också. "Älskade form" är en riktigt vacker bok,
där bilderna får ta plats och texterna är föredömligt korta och ger mycket info per kvadratcentimeter.
I "Ryamattan" börjar jag nog med kapitlet om Viola Gråsten, denna kvinna med en fantastisk färgpalett.
Ibland känns det som om jag pluggar på halvfart, parallellt med heltidsjobbet.
Men - jag har ju så kul!

Vad kallas lampan?


Man ser dem överallt, 1950-talslamporna där skärmen är en metallställning
med bara vartannat "fält" klätt. Den här stod på Antik & Kuriosa i Kista i januari.


En riktigt fin, nyproducerad, i textil istället för plast. Såg den 
i ett skyltfönster i Sundbyberg.


Stiligt exemplar från Ruter Retrocafé i Boden, plåtat av Emma.


Till sist, Kjelles lampa från inlägget med hans bilder.

Men nu till frågan - finns det ett samlingsnamn för den här
lampmodellen? Kallas de för något?

Hemma igen


Hemma igen - vid sekretären. Visitkortsstället är nygjort, jag hittade det
på Portobello Market. Soffan är en amerikansk dockskåpsmöbel som jag köpte på
Framtids Antiken för ett tag sedan.


Hemma igen - det betyder loppis. En Jieburk utan lock
men i färger jag gillar, 17:50 kr hos Myrorna.


Hemma igen - upptäcker att McDonald´s Arne Jacobsen-inspirerade möbler finns
inte bara i London, utan även på Norrtäljerestaurangen...


Hemma igen - och slipper se världens läskigaste livsmedel,
smörgåspålägget Marmite (jästextrakt) på frukostbordet.

Tre tjejer som förtjänar en 8th of March Award


I dag är det 8 mars - internationella kvinnodagen. Det firar vi med ett besök på
Nina´s Hair Parlour, Alfie´s Antique Market, Marylebone, London. Och med tre stycken
8 mars-utmärkelser till några tjejer med begåvade bloggar och fina frisyrer.


Nina´s Hair Parlour har stilenlig disk. Här kan du boka "finger waves"
och "period styling" med mera. Och beundra paraplystället.


Miss Clairol vägleder i valet av färg.


Marilyn använde Lustre Creme Shampoo.


The Coronation, drottning Elizabeths kröning, ägde rum 1953. Det mesta på det här bordet
ser ut att vara från den tiden.


Salongen tar emot både damer och herrar.


Bränn av litet hår - så växer det bättre sedan?
Eller är "singe" ett fackuttryck jag inte förstår?


Cupcake och glass.


Okay - här är utmärkelsen "8th of March Award"! Den ger jag till tre bloggare med fina frisyrer:
Mjölk och lingon - för att du lärde Empire-Amelie och mig vad fingers waves är.
Och för en vansinnigt cool blogg.
Betty Lou Got A New - för retrobloggvärldens snyggaste hårfärg.
Husmorsskolan - för otroligt genomarbetade inlägg på nystartad blogg 
som har en header med rätt husmorsfrisyr.

8th of March Award skickar ni lämpligen vidare till andra begåvade och roliga fruntimmer!

En svensk damfrisering från 1950-talet ser du i det här inlägget.

Prince Sigvards soffa (London del XII))


VAD är det för en soffa som står längst in bakom alla lampor? Jo, det är en Sigvard Bernadotte!
Det var Emilia, ägare till antikhandeln "Thirteen" på Alfie´s Market, som visade den för mig sedan
jag berättat att jag är svensk. Jag hade inte koll på att "Prince Sigvard Bernadotte" formgivit möbler,
och var litet skeptisk först.


Så - hem till hotellrummet och starta datorn! Först en riktig bild på
soffan, från Thirteens sajt. Originaltyget var "brunaktigt trist" enligt Emilia.
Hon låter klä om nästan alla möbler hon får in. Jag tycker att den är begåvat
omklädd.

 
Sedan: Googla på Sigvard och danska France & Søn, som soffan skulle vara
gjord för. Träff! På svenska Deconet, som lånar ut den högra bilden till inlägget,
hittar jag "Rocking Chair" och jämför med soffan. Okay, nu tror jag på att den
är en Sigvard Bernadotte!


Snygg ur alla vinklar. Och så visar det sig dessutom att soffan finns
avbildad på en brittisk servis från 1956...


Kolla - Sigvards soffa! Servisen "Homemaker" designades 1956-57 av Enid Seeney
för Ridgway och såldes på varuhuset Woolworth under många år. Jag såg delar ur servisen på tre
ställen under min Londonvistelse och köpte en kopp med fat, som jag ska visa i det kommande
"Det stora inlägget om brittiskt mid century-porslin".
Jag köpte ingen assiett dock, så den här bilden tagen av Andy Roberts är lånad
från Object Wiki.

Tja, det var storyn om Prince Sigvards soffa. Kände du till den?

Finchley Road, fredag kväll (London del I)


Ständigt detta Ikea... Fodralet till mitt veckokort på London Transport är blågult och fint..
Jodå, flyget gick i tid, tunnelbaneresan gick bra - och internetuppkopplingen funkar!
Dessutom såg jag inte mindre än TRE "charity shops", dvs motsvarigheten till Kupan etc,
bara här på Finchley Road (när jag gick vilse från tunnelbanan till hotellet). Lovande!
I morgon bitti är det buss 31 till Notting Hill Gate och Portobello Road som gäller.
To be continued...

London calling

I dag flyger jag till London. Så här hoppas jag att min dag ser ut:
Landar på Heathrow sen eftermiddag. Tunnelbana till hotellet, som ligger 15 minuters trevlig
gångväg från Hampstead där jag var au pair en gång i tiden. Incheckning. Kollar att internetsanslutningen
funkar på rummet. Packar upp. Tar en sväng ut i Londonkvällen, kanske blir det half a pint of lager 
på en pub. Tillbaka till hotellrummet. Tidigt till sängs, för att orka upp hyfsat tidigt till marknaden på Portobello Road. (Dit tar jag bussen, se vykortet från 1963.) 
Om internet vill och kameran funkar så kommer ni att få dagliga rapporter från retro-London.
Men i morgon lördag blir det först ett nordsvenskt kafétips.
Cheers, mates.

Här har 1960-talet ett par år på nacken...


... och kvinnan vid toalettbordet funderar kanske över vart 1950-talet tog vägen. 
Visst är det en skön bild? Tusse hittade den i Det Bästa från december 1962. Tack!
Vilket stiligt litet Stringbord (mer String här)! Och så  tjusigt med en ensam enkel ros i vas. 
Är det en morgonrock eller en löst sittande hemmaklänning? Och... hurdant var hennes
1950-tal? UPPDATERING: Det ärä en överdragsrock, en kamkofta, meddelar
Tusse Den Allvetande.

Duken svänger lika bra som blandbanden


Om jag säger BASF - då säger ni som var med på 1970- och 1980-talen kasettband. Men banden
var bara en liten del av tyska kemiföretaget BASF:s verksamhet. Den här reklamduken, som
jag hittade på loppis i Grindtorp, Täby, berättar om färgtillverkningen.


Jag gissar att vi här ser odling av växter som används i färgtillverkningen...


... som sker i BASF-fabriken...


... där tyska vetenskapsmän laborerar.


Tyger i allsköns kulörer.


Även läderprodukter får fin färg. BASF-bilen kör iväg med de infärgade varorna...


... till varuhuset.


Se, så tjusig man blir i plagg där BASF-färger använts! Jag gissar att det är 1950-tal


Men tjusigheten fanns redan på 1800-talet. BASF, BASF grundades 1865
som Badische Anilin und Soda Fabrik. År 1901 presenterade företaget
Indantrenfärg (se text på duken) som ersatte indigofärgerna.


Visst är det roligt med dukar som berättar en historia?
("Stryk den!" hör jag Empire-Amelie och Monet teaterviska. Jaja, jag ska!)

En annan duk med fina bilder är min svenska vinterduk, signerad Kajsa Nordström.

Fem spartips

I dag blir det sparbössor för hela slanten! Den roliga "sparbussen" såg jag på Antikmässan.
Trehundra pix kostade den, så jag sparade de pengarna genom att inte köpa den.
Men fin är folkabussen, och passande om man ska spara till en bilsemester.

 

Skandinaviska Enskilda Banken-bössorna är rätt vanliga, och en sådan funderar
jag på att slå till på när jag ser en till rimligt pris. Jordgloben känns ju också
rätt om man ska spara till en resa. Den nedersta sparbössan kan man vrida på 
så att cylinderhatt-britten får kinesisk skjorta eller kläder från en annan del av världen.
Jag tycker att den bössan känns som 1960-tal. "Hela världen" plåtade jag på Kistamässan
i januari. Den är Sparbankens, läs tråd om den på forumet Precisensan här.


Stig Lindbergs klassiska sparhund för Handelsbanken.
UPPDATERING: Hunden var blå, röd eller svart. De nyare lite större skottarna
med plastbotten finns inte i svart, meddelar läsaren JJ.


Till sist några nya sparbössor, från Retro etc. Plastikoperation eller rockstjärnekarriär?
Nä, det blir nog faktiskt bilsemestern i sommar som jag sparar till.
Har du en retrosparbössa, eller sparar du kanske till en...?

Födelsedagskanna


God morgon, måndag! Om ungefär en månad fyller jag år. Min kära väninna Empire-Amelie
presentade mig redan i helgen, på Antikmässan, med den här söta gräddkkannan. Liksom fatet 
i bakgrunden är kannan en del i servisen Tea av Karin Björquist, Gustavsberg. Fina, eller hur?
Trevlig fortsättning på veckan!

Bloggarträffen dåligt skyltad


Jaha, här sitter Empire-Amelie (till höger) och jag och väntar. På att tiden ska gå
och internet göra bloggande möjligt. Bilden är från 1986, vi är på Skärholmens loppmarknad
och säljer. I dag hade vi ju kallat till bloggarträff på Antikmässan. Tyvärr var nog vår
handskrivna skylt (E-A hade målat en fin skylt, men den glömde hon hemma...) litet för diskret.
Endast Tusen Vaser och Mjölk och Lingon hittade oss.
Det var i alla fall väldigt trevligt att träffa Tusen Vaser och Mjölk och Lingon, så vi får göra ett nytt försök,
med E-A:s målade skylt - om inte förr så på Antik & Kuriosa i Kista i höst.

Ett bildsvep från antikmässan kommer senare ikväll/ i natt. Stay tuned...

Karottunderläggen som matchar Helmer


Loppisfynd i all ära, men ibland kan det vara trevligt med nya saker också.
Det görs ju rätt mycket fint "nyretro". Vårens hittills raraste nyhet tycker
jag är  "Lindyhop". Så heter karottunderlägget, design: Lotta Kühlhorn. 
Det matchar 1950-talsgrytor och mina Helmer Ringström-tallrikar.
(Foto: Berno Hjälmrud)


Äkta 50-talsfärger! Underläggen finns i solgult och grått.
Jag har lånat bilderna från företaget Kolonis hemsida.
Kolonis 1950-60-70-talsinspirerade saker - muggar,
handdukar med mera finns hos Retro etc på Folkungagatan på Söder,
där jag gjorde ett besök under en Söderrunda i höstas. 
 
Annat vårligt nyretro:


LYX. Vårblommig radio, Roberts Radio.
BUDGET. Karamellskål i blått eller lila glas, Indiska.

Gåtans svar


Plötsligt en dag när jag tog pendeltåget från Solna station så såg jag dörren. Den pryds ju
av den gamla bussiga perstorpsplattan! Visst blir man glad när man upptäcker fin design
mitt i vardagen? När dörrarna pryddes med virrvarrplattan, och vem som kom på den ljusa idén,
är för mig okänt trots googling. Någon som vet? 
(Här förra inlägget med bildgåtan.)