Man känner (igen) 50-talstygerna


God morgon, måndag! Vi börjar veckan med ett vackert 50-talstyg, plåtat
på Antikmässan i helgen. Mönstret skulle kunna vara nyproduktion. Men tyget,
det känner man ju igen på den där gamla, litet "knottriga" kvaliteten.


På antikmässorna brukar det alltid finnas fyra fem montrar med ett
gäng 50-talstyger. Så även på denna.

 
En närbild till, och här är både mönster och tyg ädel-50-tal.

Trevlig fortsättning på veckan!

Ännu mer Antikmässan


Vi vandrar vidare på Antikmässan i Älvsjö och tittar på vackra saker. "Capri"-fåtöljerna
var fina i vitt, tycker jag.


Men finast var Bruno Mathssons "Gräshoppan". Se hur den tar sats för att hoppa! Mitt emot står
en annan Mathsson, "Eva", med skriv/läsplatta. Ett inlägg från Bruno Mathsson Center i Värnamo
hittar du här.


2 x Yngve Ekström. Stolarna är "Thema" från 1954. Året därpå, det gyllene
formgivningsåret 1955, fick stolarna sällskap av tevagnen "Thea". Den vagnen
ska jag ha någon gång i framtiden, hade jag tänkt. Men tyvärr har de där vagnarna
oftast söndertorkade hjul.


Yngve Ekström igen - hos Borg Design. Stolarna med "läderskärp" i ryggen var kul, eller hur?


Nu bryter vi av med ett litet men naggande gott fynd. En lång löpare med
det söta här rosenmönstret blev min för 60 pix.


Spets, spets, spets! En av utställningarna handlade om - spetsar. Vi ser delar av Birgitta Gardners
(som har butiken Old Touch i Sthlm) samling.


Jag var litet sugen på solglasögonen, men sparade 350 kronor.


Här blev jag glad! Karlskronadekoren "Blåbär" är den jag sett oftast, men
rödklöverdekoren är ett snäpp vassare. Jätteglad blev jag också över att träffa
två av Femtiotalsjaktens läsare, som kom fram och pratade och visade ett fynd.
Det var sex fina Karlskronakoppar med grå dekor och typiska hänklar som de fått för
250 pix. Bra jobbat, tjejer, och tack för snälla ord om bloggen!





Hos Spegeln fanns mässans största utbud av Gefle. Min puls ökade när jag såg
flera för mig okända dekorer - skulle någon vara en Helmer Ringström (HR) som jag inte har?
Nä, tyvärr. Översta bilden fr v: "Ringside", "Hjärter" (HR), Tulpan" (HR). Kannan på nästa bild
är "Löv" och tallrikarna är "Mexico" (HR). Sedan tallrikarna "Sol". Snipan på nedersta bilden
"Majlis" (HR) och karotterna i bakgrunden är "Swing".


FJ-läsarna såg litet bestörta ut när jag visade Rutgers present till mig:
Den lila axelremsväskan är så långt från 50-tal man kan komma, men jag
blev kär i den. Man får plats med kamera, matlåda till jobbet, tidningar
med mera. Min nya väska är från Kanada och fanns hos Leva för 450 pix.



Litet smått och gott. Sådana här krokodilskor såg jag på flera ställen.
Dill och Pill är väl Marianne Westman? Fatet med fåglarna stod så illa till att jag
inte villle sträcka mig och titta på baksidan. Jie? Och så... inte den skarpaste
knivbilden i lådan men ni ser ju ändå vilka coola gafflar.


En vacker matta från 1950-60-talet, någon? Den heter "Svartrost",
design Berit Koenig, pris 19 000 kr.


Detalj ur en annan matta, "Livets träd"
av Barbro Nilsson, 1955. Något
dyrare - 95 000 kronor. Båda fanns
hos Galleri Frendberg.


Skyltdockansiktet är av vax, och bör därför inte ställas i - skyltfönster, berättade
handlaren hos Larshans Antik & Kuriosa. Då smälter det av värmen... Fint uttryck,
1920-30-tal. Glömde kolla priset.


Till sist en trendgrej. Det ska uppenbarligen vara en fågelbur i inredningen i år. Jag vet inte hur många
vita "shabby chic"-burar jag såg på mässan. I efterhand inser jag att jag borde ha plåtat ett gäng, det hade
varit ett roligt inlägg. Det här exemplaret hade mest klass av alla burar.

PS. Litet mer antikmässa blir det, så stay tuned...

UPPDATERING: Fler bilder från mässan hittar du hos Porslinan.

Stiligast på Antikmässan


ANTIKMÄSSAN, FREDAG. En eloge till alla antikhandlare som skapat vackra tablåer i sina montrar!
Min favorit i år blev Gamla Mälhaga Handel. De hade byggt en skönhetsupplevelse, med mässans
snyggaste skyltdocka i centrum.


Och om jag hade fått välja ett föremål bland alla på mässan att ta med hem så hade det blivit
(okay, nu räknar jag inte in Bruno Mathssons stol "Gräshoppan" som visades på en av utställningarna)
trädgårdssoffan med gjutjärnssvanar.


Ursprung okänt, gissning: Storbritannien. Pris: 28 000 kronor.


Snyggt!


Paradisisk färgmatchning. Rött, gult och svart i Fridolf Rhudin-affischen kommer igen i den
oemotståndligt omklädda Kerstin Hörlin-Holmquist-gruppen.


Börjessons Antikhandel stod för matchningen.


Hos Drakens Antiques beundrade jag "Domstolsfåtöljen" av Bengt Ruda för NK, 1950-tal...


... och såg mässans enda "Furuvik"-sak (dekor Berit Ternell, Gefle),
en smörask för 1 200 pix.


Vilket jättebadkar! Oj, vad jag älskade soffan/schäslongen hos Mästerby Antik. Tyget är från Jobs.
Kanske är detta en känd soffmodell? Berätta den som vet.


Mässans raraste miniatyr, den lilla Kockumsskopan, fanns hos Enebybergs
Antikbod. Tror de skulle ha något i stil med 175 pix.


Det finns rådjur - och så finns det rådjur. De förstnämnda har på sin höjd stämpeln
"Import" och kan hittas för fem pix på loppis. Den andra sorten är så här elegant,
det står Rosenthal under och... de kostar 1 100 kronor. Ödebo Antik & Kuriosa
hade lyx-Bambi.


En gammal bekant I. Va!? MITT Svante Skogh-skrivbord. Det stod vid en utgång
med SÅLD-lapp. Jag spanade förgäves efter köpare eller säljare. Ville ju veta
priset. Mitt hittade jag på loppis för 250 kronor. Det är inte till salu, men man
är ju nyfiken på marknadsvärdet.


En gammal bekant II. Katten från Ystad Metall är en riktig
50-talsgoding. Jag har en sådan, från mitt barndomshem, och funderade
ett tag på att köpa den här (350 kronor) för att ha ett par.


Dagens första köp! Både Rutger och jag föll pladask för fåglarna hos Leva Antik & Modernt.
Amerikanska. Som det verkar på blyertsskriften på baksidan (någons namn
+ Christmas 1964) och hantverket är det egenslöjdade saker. Kanske amerikanernas
svar på tv-tranan? 650 kronor gav vi.


Leva Antikt & Modernt hade slagit till med litet vintage den här gången. Hattar
från förra seklets mitt och de här popkonstarmbanden var kul.


More is more. Hos Lasette fanns kompostionen med soffan, mattan och ett härligt bord.


En anledning att gå på finmässor är att man får se designikonerna i verkligheten.
Finn Juhls "Hövdingastolen" är verkligen imposant, i sanning en stol för en hövding.
Palk hade den.


Modernity hade bordet av Tapio Wirkkala.


Men - charmen med mässor är ändå blandningen av högt och lågt.
Här ryms både fåtöljer i 50 000-kronorsklassen och röda galongalgar med nitar
för 50 kronor/styck med handtextad prislapp.


Till sist... ett tips till dig som läser detta och ska gå på mässan i dag lördag eller i morgon.
Missa inte utställningen om småländska designmöbler 1900-99. Bruno Mathsson, Yngve Ekström,
Bengt Ruda... åh, Småland!

PS. Det blir fler inlägg från antikmässan i Älvsjö. Stay tuned....

Antikmässan

Det satt ändå fint med en mässa


Ohhh! säger dockan till vänster i bild. För hon har fått en egen fladdermusfåtölj.
Stolen stod och var snygg på Antik & samlarmässan i Solna i dag. Säljaren visste inte
tillverkare, men hade sett andra fladdermusfåtöljer i dockstorlek märkta Lenco.
(Här skrev jag om fladdermusfåtöljens historia.)


En annan säljare hade en trevlig teakavdelning på sitt bord. Jag ser först nu när jag gjort ut
bilden att det förmodligen är ett dörrhandtag där bredvid skålarna? Kul.


Lampan vid teakgrejerna var en av få saker jag var sugen
på att köpa på mässan. Den hade ingen märkning, men var ändå värd
sina 325 kronor, tycker jag. Enkelt snygg.


Jättekarott i Stig Lindbergs "Terma", servisen som lanserades på utställningen H55
ihop med "Spisa Ribb".


En 80-talare! "Primeur" av Signe Persson-Melin för
Rörstrand. SPM är ju annars mest känd för sin keramik
och sitt glas. Läs mer om "Primeur"
hos bloggen Precisensan. 


Ett litet rart fat med etikett "Gefle-Porslin".


Äntligen! ville jag ropa när där dök upp ett bord med orange och röd
gladretro. Det var mycket murrig keramik på Solnamässan. Den lilla
handväskan med portmonnä innehöll leksakspengar.


Hela släkten får plats. Finfina ramar fmed buktande glas från 1930- och 1940-talen.


Har ni sett sådana här? Det hade inte jag. Gungstolarna
är gjorda av aluminumremsor från ölburkar. Sitsen är en nåldyna.
50 pix, en av få saker med pris på loppisnivå.


Mari Simmulson-burk och -flaska (kapad på bilden). 350 kronor kostade burken.


Anita Nylunds kryddburksserie "Pepperino" (Jie) med hylla.


Ett skrämmande väggur för barnkammaren (för det är
väl häxan, Hans och Greta?).
1920-30-tal, sa säljaren.


Favorit i repris. Jag visade det busvassa "Picknick"-kryddsetet
i förra inlägget. 1 650 kronor, så här blev det ingen affär.
Jag köpte faktiskt bara några småsaker, visar dem på måndag.
Men det var ändå kul med en mässa, årets första.
Nästa för mig blir nog stora Antikmässan i Älvsjö 17-20 februari.


Saltast och sötast på mässan i Solna


Åhhh, 1950-talet blir knappast vackrare än så här. Saltast på antik- och samlarmässan i Solna
i dag var det kompletta kryddsetet ur Marianne Westmans servis "Picknick". Priset var salt
också, men jag gissar att det finns det en köpare någonstans. För, se hur det matchar
uppläggninsgfatet i bakgrunden.


Man ser hyfsat ofta delarna för sig, i alla fall salt
och socker, men det var första gången jag såg hela setet.
Jag tänkte förstås på Marianne Westman-samlarparet på
Porslinochnostalgi.


Och här tänkte jag  på min fästman Rutger, som inte kunde följa
med. Han samlar på "Vår lilla stad" (Anita Nylund, Jie) med engelsk
text, se inlägg här. Men en liten "Sugar"-burk ("Kyllans konditori" i svensk
tappning) betingade ett pris på 500 kronor, och riktigt så generös kände jag mig
inte i dag.

Gillar du kryddburkar? Kolla in ett äldre inlägg med många fler
burkar här.


Hur var mässan i Solna då? Hm... litet trist. Mycket keramik och prydnadssaker,
mycket "fint" men dyrt. När Prunusfaten kostar lika mycket som, och Arabiaburkar mer
än, de gör i butikerna på Upplandsgatan är det inte direkt fyndläge.
Mainstream utbud också, Lisa Larson, Stig Lindberg, Gunnar Nylund...
få udda eller uppseendeväckande saker.
Nä, nu låter jag grinig. Visst hittade jag litet roliga saker att plåta,
inlägg kommer i kväll/i natt.

PS. Mässan i Solnahallen pågår i morgon också, och inträdet är "bara" 60 kronor.
T-bana Solna Centrum.

Litet mer från Kistamässan


Ha! Trodde ni att jag var klar med Kistamässan? Ånej. Här kommer ett litet bildsvep till
- gemensamt för sakerna på bilderna är att de fick mig att tänka på olika personer.
De som ville rivstarta en samling med Jies Tulpanserie kunde köpa 11 delar för 1 750.
Erica har redan många fler delar.


I samma monter - en rätt fantastisk rya. Jag tänkte
på Clinen som är på jakt efter en snygg sådan.


Konsumaffischer från förr var en av utställningarna på mässan. Här tänkte
jag på Miriams Kafferep och Betty Lou med flera tjusiga bloggare
som klär sig med stil och elegans. Vinetta var ett av Konsums klädmärken,
själv hade jag Winson-jeans när jag var i 12-årålderrn (innan jag fick bestämma
själv, Winson var INTE hippt).


Arthur Percys grandiosa "Grand". Empire-Amelie brukar dricka thé ur mina Grandkoppar.
Jag har en gräddkanna också, och jagar en sockerskål. Fast kanna hoppar jag över.
Ibland är modernt bättre...


Herr K, som tryckt FJ:s visitkort, har sådana här 30-40-talslampor i sitt hem.
Måste höra av mig till honom snart, kanske få göra ett Hemma hos?


Den lila telefonen var ju modern när jag var i 20-årsåldern. Nu säljs den
på antikmässa. Jag tänkte på min svunna ungdom.


Augusta hette en gammal tant i min by. Hon var snäll och köpte alltid
jultidningar av mig när jag kom cyklande i höstrusket, med beställningskatalogen.
Kopparna heter lika som hon, och jag blev förtjust i faten.


En gång spånade en väninna och jag om att starta
ett klädmärke med XXL-kläder. Det skulle heta Elephant.
En lysande idé. Eller inte.
Den här elefanten var i galon, och enligt handlaren
"brukade man sitta och sy sådana på 1950-talet".
Okay.

Åhhh, Reijmyre plus ett par glas till (Kistamässan del II)


God morgon, måndag! Blir det tjusigare än så här? På Antik & kuriosamässan fanns
en liten utställning med Reijmyreglas, med anledning av att det östgötska glasbruket firar
200-årsjubileum i år. 


Glasen är fina, men frågan är om inte förpackningarna är busvassast. Enligt
den här tråden på forumet Precisensan Hade Reijmyre i början av 1960-talet
18 olika setförpackningar. Här har vi Raspa, Samba och Mambo.


De här uppfattade jag inte namnet på, men jag blev förtjust i dem.
UPPDATERING: "Lorry" heter de. Tack till Form55 och Porslinsbloggen.


Fina, eller hur? Reijmyre gör fortfarande en del fina saker, hemsidan här.


Och så några bonusbilder. Bengt Orups Strict från 1950-talet finns på alla mässor.
Snygga, lövtunna. Faten kostade 100 pix/styck. Massor av Orup hittar du i inlägget
från Johansfors, som jag besökte i somras.


Ett set med österrikiska glas i originalkartong betingade ett pris på 650 kronor, om jag
minns rätt.


Var är mitt förstoringsglas? Under de två rökfärgade vaserna
läser jag "Boda" och en svår signatur som ser ut som ett M,
eller ett I.E. Köpte dem, så när jag hittat förstoringsglaset
så vet jag besked. 200 pix för paret, hos Sven-Erik Wahlberg.

Ticka fick folkhemmet att ticka (Kistamässan del II)


De vackra Ticka-reglarna skrev jag om här, när grannen sålde sina billigt till mig (nej, de har
inte kommit upp än...). Jag har sett andra Tickaprodukter också, men inte någon väg
- förrän på Antik & kuriosamässan i Kista.


Här har det vägts en del vetemjöl och andra specerier.

Ett race för allt vad tygen höll (Kistamässan del I)


Bloggträff bokad kl 15.00, och jag kom till Kista först 13.00. Därför blev det bara ett tvåtimmarsrace
genom mässan plus en liten eftersväng. Och inte mycket köpt. Men det här tyget följde med
hem. Nytt, Almedahls signerat - ja, vad står det? Annika Rol? Christine Pol? Kan inte tyda. 
Hjälp mig! Jag gillar det för att det påminner om brittiska Lucienne Days textilier. 
50-talspastischen fanns hos Bo Hallberg.


Jag var litet lat på grund av tidsbristen och ringade i utställningsbroschyren
in mina mässfavoriter och uppsökte dem först. Leva Antikt & Modernt hade
som vanligt mässans gladaste monter, jag älskar deras stil.
Den fina emaljskålen är finsk, Finel.


"Leva" hade också en av mässans coolaste lampor, av mig kallad "Ryamattan".
Hans-Agne Jakobsson, Markaryd.


En annan mässfavorit, Mabjo. Magnus som driver Mabjo brukar expertkommentera på FJ.
Lampan är en Piet Hein, som fortfarande tillverkas men då med krom högst upp. Den här
är en orginallampa från 1960-talet. Kartongen står bakom vattenkannorna på skåpet!


Kopparna "Prisma R" och "Reso" stod också hos Mabjo. Gulliga.


Och i samma hylla trivdes "nät" och "Bagett".


Allt är inte 50-tal. Lasette, ännu en favorit, hade ett slagbord som man
bara vill ta med sig hem och äta hemgjord äppelkaka i höstskymningen vid.
Barnpallarna, eller fotpallarna, på bordet är senempir.


Vad vore ett mässreportage utan något av Stig Lindberg? Nej, jag vågar
inte chansa. Så här har ni ett tjusigt soffbord. Fast mer intressant var ändå
målningen i bakgrunden, av Wilhelm Wik. Honom ska jag kolla upp.
Fanns hos Apollo Antik.


Korrens kuriosa brukar ha saker som jag gillar. I dag blev det ett par örhängen. Men rarast
i montern var nog ändå pudeln som höll koll på omgivningen.


På tal om rar: Sypuffen stod hos Rövarkulan. Jag var litet dålig på att notera priser i dag,
men puffen kostade 750 pix. Värd varenda krona, tycker jag som drömmer om att bli pysslig
och börja sy.


En skönhetschock - och litet ny kunskap. Hos Gammalt på nytt lärde
jag mig av monterinnehavaren att titta efter hur handtaget sitter på Reijmyrekannor
som påstås vara av Monica Bratt. Hennes handtag sitter inte
högst upp utan mer på trefjärdedels kanna. Som på den längst fram.


Pomona som kopp, fanns hos Jon Antik. Jo, jag har bara valt de vackraste sakerna till
det här inlägget.


Fint från förr hade en skyltning jag gillade.


Emaljdamen glömde jag anteckna monter på, men snygg var den.


Wilhelm Kåges "Solöga". Jons Antik hade ett helt Kågebord med dessa, Tussliago och Albion
med flera serviser.


Mer Kåge! Hans funkisserie "Pyro" har jag aldrig sett som speceriskåp förut, attans så
busvass! Den fanns hos Bo Hallberg, där jag köpte tyget.


Rågers Antik & design hade lampan som formgavs av Louis Weissdorf för Tivoil i Köpenhamn.
Min smak, mina vänner, håller på att breddas - från ädel-1950 till allt möjligt.
Den här gillade jag.


Men det har varit en lång dag och nu släcker jag lampan och säger godnatt. Sovrummet
med en säng som har en grind som gavel och ett krucifix av samlartallrikar var väl fint?
Det ingick i den lilla utställningen "Återbruk", av Ann Hodell och Boris Schneider
för "Lantliv och Trädgård".


PS. Bloggarträffen, då? Jo, den var himla trevlig. Vi (sju pers blev vi,
nästan hundra procent fler än förra gången) fikade och pratade och vissa bytte
grejer med varandra. Fler bloggträffar! tycker jag. Kanske på kafé
någon dag i höst?

PPS. Det kommer mer från mässan. Stay tuned...

Mässan i Frihamnen (lampor och kuriosa)


Se upp i österled! Här kommer mässans coolaste lampa. Den hängde hos Kenth Lindström
Moderna & Antika och jag hade svårt att slita mig. Gissningsvis 1940-50-tal. Tygsladd.
1 200 pix.


En Joe Colombo-klassiker i kontorstappning, med fack för pennor med mera.
Asken Antik hade den, för 1 850 kronor.


Leva Antikt & Modernt hade en vacker golvlampa från Glössner, från vilka  jag tidigare bara
hade sett ett par lampetter (i samma stil). Glössner var ett Stockholmsföretag verksamt
under 1940-talet.


Nu till kuriosan! De små kuvertljusstakarna till kräftskivan
låg och latade sig hos Leva Antikt & Modernt.


Det fanns flera montrar med kinesiskt porslin och konst. Jag trodde affischerna var 1950-tal
Men de var nya, sa man i Ling Trades monter. 100 pix/styck.


Hos Sjöströms antik låg George Orwells "1984". Romanen kom 1949.
Den här i översättning, häftad, är tryckt 1950.


Emaljmuggen med Musse och Mimmi Pigg hade skador, men kostade
trots det 750 kronor hos Mästerby Antikt. Samlarobjekt är väl en
kvalificerad gissning.


Stämpeln under muggen.

I morgon på FJ: Pricken över i på mässan
Stay tuned...

Mässan i Frihamnen (stolarna och porslinet)


Det var en snygg liten mässa. Och snyggast var buketten med tulpanglas som stod
litet nonchalant på et bord hos Knutsson Antik & Konsthandel. Nils Landberg gjorde serien
med de tunna tunna stjälkarna för Orrefors på 1950-talet.


Hos Leva Antik & Modernt fanns stolarna som väckte ett svårt habegär (trots att de
är fyrtio år äldre än 1950-talet). Från NK, anno 1909. Oj, vad snygga de skulle vara
i en rymlig hall.


Överlag var montrarna lättöverskådliga, inte så proppfulla som på Kista och Älvsjö.
Eller så var det fler utställare av den finare sorten, och de brukar ju inte ha
överlastade montrar. Hos Deco Design fanns Alvar Aalto-stolen från 1930-40-tal.


Okay, kanske ska ta tillbaka det där med överlastat. Men visst blir man glad av montern,
vars skylt jag glömde plåta och därmed inte har namnet på. Soffan av Josef Frank är från 1934,
en av hans första saker för Svenskt Tenn, berättade i alla fall den trevlige mannen i montern.
Soffan heter "Liljevalchs" och gjordes till en utställning på konsthallen.


En fladdermusfåtölj från 1950-talet? Nej, originalet! "The Hardoy Chair" eller "The BKF Chair" 
skapades redan 1938 av argentinaren Jorge Ferrari-Hardoy, och BKF står för hans och
hans designerkollegers i The Austral Group, Antono Bonet och Juan Kurchan, efternamn.
Läs mer om fladdermusfåtöljens historia i ett tidigare inlägg.
"Hardoyen" prydde Deco Designs monter.


Några år innan Yngve Ekström ritade superklassikern "Lamino", som kom 1956,
övade han litet och skapade "Kurva". Jag tycker faktiskt mer om "Kurva", men det sägs
att "Lamino" är skönare att sitta i. Jag har inte suttit nog för att ha en uppfattning.
Någon som har? Kurvan stod hos Kenth Lindström Moderna & Antika.


"Jetson", en av mina Bruno Mathsson-favoriter hade en räv bakom örat,
hos Asken Antik. Mathsson är min senaste formgivarförälskelse, sedan
besöket på Bruno Mathsson Center i somras.


Det fanns en del bra priser på Frihamnsmässan. De här Geflekopparna i AU-modellen, 
dekor "Etta", kostade någonting på 200 kronor/styck. De såg helt nya ut, stod hos hos
Stockholm Design och Antik. Ni har väl kollat in Porslinsbloggens alla Geflekoppar (och annat),
börja här med AU-modellen! VARNING! Du fastnar i timmar.


Arabia all the way, baby. Hos monter jag inte har namnet på. Kul att få se så mycket
snygga Arabiakoppar på en gång.


En liten UE-kanna, hos Kära-Mik.


... och där stod även de två kopparna utan stämpel under. Rara.


Kunde jag låta bli att lägga in en bild på dagens fynd, trots att jag redan visade "Mazetti"-
kopparna från Karlskrona i gårdagens inlägg? Fyra koppar med fat och assietter, 550 pix.
Flera kunniga retromänniskor jag frågat säger sig aldrig ens ha sett assietten tidigare.
Har du?


Ännu en klassiker. Sagaflo hade Marianne Westmans kryddserie "Aroma",
i ett ställ där burkarna passade perfekt. Originalställ? är frågan som de själva och jag
och en annan mässbesökare som tittade samtidigt undrar över.


Jag gillade den lilla vasen och skålen från Syco. De fanns liksom några tyskar (?) i bakgrunden
hos Kära-Mik.


Till sist i dag, interiör från Lars Koraen Konst & Antikviteter. Soffan, av
Børge Mogensen, måste väl vara ett av mässans fynd? 5 500 kronor för en
dagbädd med originaklädsel i fint skick. Gitarren i glas av Kjell Engman,
stolarna av en finsk formgivare som jag tyvärr glömt namnet på.


Femtiotalskonst. Johan Ahrle heter konstnären, vars collage också fanns hos Lars Koraen.

I morgon på FJ: Frihamnsmässan (Lampor och kuriosa).
Stay tuned...

Ett bildsvep från Antikmässan


MEST SPÄNNANDE på antikmässan denna gång: Stolarna med okänt ursprung. De stod
på sina svarta ben hos Lindströms Moderna & Antika. Jag tänkte direkt "Ikea - i samma serie
som min bokhylla Tema från 1955" - kolla här så förstår ni varför. Handlaren berättade att folk
kommit med många olika uppgifter, som "Ikea", "dansk design", "Yngve Ekström", men det
är oklart om något av det stämmer. Vet DU varifrån stolarna kommer?


MARINT TEMA. Servisen "Kadett" från Rörstrand med skolskeppet i bakgrunden fanns
hos Smögen Antik.


"Hästar som är så finlemmade djur, hur kan man göra dem så fula?" tyckte Empire-Amelei.
Hon är med andra ord inte spekulant på Stig Lindbergs fina springare från 1950-talet.
Även de stod hos Smögen Antik.


Staffordshirehundar är Empire-Amelies melodi. Asken Antik hade det här paret.


DET GLADA ÅRET 1962. Då gjorde Otto Brauer de här flaskorna för Kastrup-Holmegaard.
Busvassa, tycker Femtiotalsjakten som ibland lutar åt 1960-talet i sin smak. Leva Antik hade
flaskorna.


TEXTMASKIN. Utställningen "Robot rendezvous" var litet rolig. Jag gillade redaktionsmiljön (?)
bäst, såklart. Men...


... även den här scenen. Aborrar står och lurar i skuggan av bordet, precis som under
bryggan om sommaren. Smart.


VÅR BÄSTA BERNADOTTE. Utställningen om Sigvard Bernadotte var fin.
Man påminns om alla vackra funktionella vardagsprylar han formgav...






Sexlitersvarianten av Margretskålen hade jag inte sett tidigare. Vacker!


VILKEN MÖBEL! Den här femtiotalaren stod hos Mästerby Antik och ville hem till mig.
Mycket märklig modell. Den fick stå kvar, jag har inte plats. Hoppas telefonmöbeln (?)
får en kärleksfull ägare, det förtjänar den.


TILL TOILETTEBORDET. Har du ett sminkbord från
1950-talet? Då är den här stolen ett fynd. Även den stod 
hos Mästerby Antik. (Här ett inlägg om toilettbord.)


PUT THE KETTLE ON, LUV. Empire-Amelie fyndade ett par engelska
tekoppar hos Mästerby Antik.


MITT ENDA INKÖP. Med Londonresa på gång höll jag i slantarna. Men en bok
om Luxus och bröderna Kristiansson vill jag ha till mitt referensbibliotek.
Den hittade jag hos Drängahuset, som också hade Verner Pantons lampa
"Flower Pot".


KARUSELL. Så heter Karin Mobrings bord för Ikea, 1960-tal. Drängahusets monter var
en skön blandning av 1950-60-70-tal och av Ikea, Luxus, Verner Panton. Mycket orange.
Det kändes modernt, ombonat och kul. 


NU KOMMER 1980-TALET. Jo, så är det. Ett exempel är den här tekannan. Den är formgiven
av Rolf Sinnemark för Rörstrand i det så kallade tekanneprojektet på 1980-talet, där några
formgivare tog fram konstnärligt utformade kannor. Detta lärde jag mig av killen på Mabjo,
där jag fotograferade tekannan.


LJUVLIGT LJUSBLÅ. Dorothy Cloughs katt är underbar. Urnan är från
danska Saxbo. De fanns också hos Mabjo.


SIGNALERAR STIL. Den danska pallen från O.D. Møbler var inte till
salu utan stod bara och var snygg hos HB Antikt & Design.


KANSKE NÄSTA GÅNG. Rörstrandkoppen "Blad" skulle passa in fint i min blandservis
med ljusrött som sammanhållande detalj. Kopparna fanns hos Vara-Fyndet.


POPPIS. Den här Jie-serien är vi många som gillar. Jag har ett par
vägghängda burkar men skulle gärna ha några stående också.
Även burken fanns hos Vara-Fyndet.


1930-TALSCHOCK. Okay, jag har redan svikit 1950-talet genom att dra in
en 1980-talskanna i inlägget. Så nu avslutar vi med en 1930-talskanna
i tenn, som jag gillar skarpt. Jons Antik & Kuriosa hade den.


Utmattad och lycklig (Kista del I)


Puh! Efter en fyratimmarssession på Antik&kuriosa på Kistamässan är jag utmattad.
Och lycklig. Jag hittade något jag inte räknat med att hitta där. 
Designhuvudet (stod det på lappen) fanns hos J Antik. 1920-tal, Kalifornien, "Lamgurec".
Håret är riktigt hår. 3 300 kronor för huvudet.


Reijmyre, åhhh Reijmyre, östgötska pärla. Originalförpackning. En färg är dublett
och ett bärnstensfärgat glas fattas. So what. Visst är de fina? Glömde tyvärr
anteckna säljare.


En fladdermusfåtölj (som jag skrev om här), en bit Laminofåtölj - och?
"Musse Pigg-bordet som passar så perfekt till fladdermusen - är det 1950-tal
eller 1980-tal? Borde frågat hos Kenth Lindström, som hade den roliga kombon.


Det fanns rätt gott om gardiner. Här hos Ubes tre skönheter i rött och grått.
Priser mellan 300 och 750 kronor.


Udda lampa! Förmodligen 1960-tal. Visst ser det ut som om man
tagit en 50-talare och gett den en ring av 60-talsplast? Den fanns hos Ellagården.
Det här var för övrigt den första mässan där jag kände att
profetiorna om att 1950-talet är på väg ut som det hetaste decenniet kan
vara på väg att besannas. Det var mycket 1960-70-tal. Och jag kan ha fel,
men priserna på sådant jag gillar var behagligare än tidigare.


Så - är det dags att säga gonatt till 1950-talet? John Blund-lampan hängde
hos Bland annat. (Jag borde ha köpt den, den kostade 275 kronor.)


Nej, ett decennium med den här formglädjen blir aldrig omodernt. Marianne Westmans
kryddserie Arom, Rörstrand och Gustavsbergs Colores. Fanns också hos Bland annat.


Kanske vackrast på mässan. Madonnan från österrikiska Goldscheider,
kanske 1930-tal, fanns hos Designhörnan. 4 400 kronor.


Lampor från 1950-60-70-tal samsades hos Clas Ripa.


Kannan Pop av Inger Persson hade originalsil och ja, även
1960-tal kan vara väldigt snyggt. Lisa Larsons giraff är förundrad.
De stod hos Mix 1900. Priset för Pop: 1 800 kronor.


70-talaren från Hans-Agne Jacobsen plåtade jag särskilt
för Simon med bloggen Retronu. 1 100 pix. J Antik.


Taisto Kaasinen! Min favorit på Upsala-Ekeby. Jag gillar hans litet klumpiga färgglada stil.
Keramiktavlorna kostade 450 pix/styck. Glömde notera säljare.



Alla var där! Även Lill-Babs. Bilden tillägnas bloggaren Larsson - var var han?


Kanske stod han och grävde bland Caps bilchoklad, hos Framtidsantiken?


Här ser ni orsaken till att jag inte bara är utmattad utan även lycklig.
Den som först gissar rätt på vad det är på bilden som fick mig att stanna mitt
i samtalet med en antikhandlare och rusa fram till den här montern vinner två
söta påskkort med kuvert...


... som jag inhandlade hos Enebybergs antikbod. Där köpte jag också en påskkäring
för 35 pix. Den ska hänga i köket i påsk, tänkte jag.


Påsken pågick i var och varannan monter. Median Antik Kuriosas hönsgrupp
var nära att följa med mig hem. 100 kronor för tuppen, 50 för hönorna.


Påskbord hos Mästerby Antik.


Det kryllade av dockskåpsmöbler, och vissa av dem fick man nästan
till loppispris. 50 pix för det här bordsparet var jag nöjd med. Jag köpte
ett underbart badrumsset också, även det i platsic fantastic. Det får ni se
när jag börjar inreda dockskåpet (har knappt börjat med renoveringen...).



Prisklassen över. Nu minns jag inte vad Lasette skulle ha för setet med
Brios Svanenfåtölj plus soffor samt bord men det var mer än jag var
beredd att pynta upp. 


Här hos Brunnsta handel blev det affär. Spis och kökskskåp fick stå kvar,
men jag slog till på ett hallbord i trä, väldigt 1960-tal, för 30 kronor.


Åhhh, blomkrukor! Jag sneglade på vackra krukor i många montrar, men avvaktar.
Måste bestämma mig för vilka jag vill börja samla på. Men Kära-Mik hade mycket godis.


Även Mästerby Antik hade ett par rara UE-krukor.


Sist, och nästan minst. Har ni sett så söt!? Den lilla Triettburken såg jag
också på långt håll och högg tag i. Tänkte den inte skulle vara så dyr. Men dockversionen
kostar faktiskt mer än en vanlig Triett eftersom den är så ovanlig.
475 kronor hos Sven-Erik Brodén.


Jag kom hem med en fylld kasse. Roliga saker som nästan alla skulla
kunna finnas på loppis. Och jag fick dem faktiskt nästan till loppispriser också.
Ni ska få se fynden, noggrant redovisade. Med start i morgon.
Och så ska jag visa det där inköpet som gör att jag sitter och ler med hela
ansiktet just nu och vill att det blir tisdag. Förklaring kommer... men vem
gissar rätt först?


UPPDATERING: Frida var först med att gissa rätt. Visst är det
"den där bokhyllan från Ikea". Fler bilder och ord om MIN "Tema" kommer
på onsdag då jag fått hem den.

MISSA INTE - på söndag på Femtiotalsjakten:
Ordning och reda - folkhemmets minsta beståndsdelar

Mässans förlorare (Kistamässan del III)


Jaha, vad hittade jag då att ta med hem från Antik & Kuriosa på Kistamässan?
Första fyndet gjorde jag hos Leva Antik: Det blygsamma blombordet som kommer
att matcha Ikeabokhyllan Tema från 1955 perfekt, det vill säga den dag jag får tag på
en sådan. 280 pix gav jag. 


Ryan hängde hos Britt Arvidsson, som berättade att
hon själv tvättat mattan. Och den var verkligen fräsch.
Sunkiga ryor är inte kul. Efter att ha hållt upp kameran,
där jag har bild på min soffa Belle, mot ryan och kollat
färgmatchningen, och efter några varv runt mässan,
slog jag till. 650 kronor.


Kl. 16.20 stapplade Empire-Amelie och jag iväg
till Leva Antik för att hämta blombordet. Vad mötte oss
på hörnet av montern om inte precis en stående
Stringhylla som jag vill ha! Där försvann 800 pix - plus
250 till taxi, för nu kunde jag inte längre bära hem
allt jag köpt.


Kom hem vimmelkantig av alla intryck på mässan. Men med några enkla handgrepp
hade jag installerat mässfynden. Regredierade sedan till 1990-talets början när jag plåtade.
Då var det mode bland pressfotografer att ta sneda bilder. Fast deras bilder hade
bättre skärpa...


Litet bonusbilder: Lampor från mässan. Raden med vackra månskenslampor hänfördes
både E-A och jag av. Moderna under decennierna kring förra sekeslkiftet, mer vet jag inte,
har inte tagit mig tid att forska, kommentera gärna och berätta om månskenslampor!
De fanns hos H-G Consult.


Den magnifika taklampan från Luxus fanns hos Lasette.


Åhhh, den här golvlampan vill jag ha. Spanade in den hos Wolfe&Wolfe
redan tidigare i höstas, och var nära att köpa den nu. Men jag är rädd
att den inte skulle komma till sin rätt i min brokiga folkliga lya.
Fast kanske ihop med Svante Skog-skrivbordet? Jaja, den såldes nog,
så det är en hypotetisk fråga.


De här femtiotalarna hos MaBjo Retro&Design.
var med på förra mässan också. Då tog jag bild och tänkte
efteråt att om jag ser dem igen så slår jag till. Bastskärmarna
från tiden är i perfekt skick. Men... nu hade jag ju istället
förälskat mig i de runda på bilden ovanför. Så kan det
vara ibland.


Cedergren & Son hade en exakt likadan golvlampa som jag har, fast
med glasskärmar istället för tygskärmar. I bakgrunden ett par skrivbordslampor,
gissningsvis 1930-tal. Snygga, de med.


En liten bastlampa ropade mitt namn
från en hylla hos Ubes kuriosa.
Men den fick stå kvar, trots sin
enkla charm.

Men nu undrar ni som läste rubriken vilka
som var mässans förlorare?
Jo, här har vi dem:


In kom Stringhylla och nytt blombord.
Ut åker satsbordet i mosaik gamla mattan
och blombordet i rotting och glas, som
ju blev utröstat av er bloggläsare här.
Blocket eller vårens byloppis nästa
för de stackarna!

UPPDATERING. Äntligen! Nu får vi veta vad
Porslinsamatören köpte på mässan.
Koppar! Gefle! Fina mönster!
Missa inte!

Jag tänkte på er hela tiden (Kistamässan del II)


"Fick inte följa med". Ser hunden ut att tänka.
Här kommer ett inlägg tillägnat er som inte kom iväg på Antik & kuriosa i Kista
¨- och alla andra fellow bloggers. Jag plåtade litet saker som fick mig att tänka på vissa 
av er när jag såg dem.
Enjoy!


MOSTER MJÖLGUMPA.
Den fina figurinen satt där hos Antikanten och ville
till Skåne, till den bloggare som förstår den svarta
50-talsgipskulturen allra bäst. 370 pix.


MIMIS ANTIKVITETER OCH ANDRA AKTUALITETER.
Och dessa skönheter, de bad att få resa till Åbo, till Mimi som
allmänbildar oss andra om jugend. Också Antikanten.
1 500 respektive 3 400 kronor.


JJ.
Stiligt, stilfullt, stramt. Jag tänkte direkt på JJ, inte bloggare men mycket
kunnig kommentator på olika fora och ibland här också. Fotograferat
hos J-Antik.


ÅSA.
Som köpte ett dockskåp jag fyndade på loppis, och fick mig att känna
mig som en hel antikhandlare. OCH som var en av de första
stammiskommentatorerna på Femtiotalsjakten. Åsa, jag hittade
faktiskt en möbel till ditt dockskåp på mässan! Ingen av de här
dock, som fanns hos Brunnsta handel.


PORSLINSBLOGGEN.
Hallå, Benny, vårt orakel, här har du något att bita i. Vad heter kopparna
från Gustavsberg? De fanns hos Uthuset, vars ägare sökt på alla sätt
och ställen men inte hittat namnet. Hon, jag och hela världen väntar
med spänning - ska du lösa gåtan?
UPPDATERING: "MB" hann före: "Gustavsbergskopparna heter Fashion Grid
Yellow (finns även med bl a röd kant). Tillverkades 85-87


50-TALSKERAMIK.
... för visst skulle du kunna tänka dig att ge Dorothy Cloughs litet
malliga katt ett hem? "Den grej idag som flest fingrat på", sa killen
som har Korrens kuriosa och jag försökte låta bli att tänka svininfluensa. 
1 100 pix.


TUSSE.
Jag trodde bara att det fanns en Tussekatt - men här är ju ett helt gäng!
De spanade ut på oss mässbesökare från J-Antik.


PORSLINSAMATÖREN.
Jag såg framför mig hur denne bloggare försöker få alla i sin omgivning,
inklusive små oskyldiga barn, att intressera sig för samma ämne som han
själv. Startkitet för blivande porslinsamatörer fanns hos Ubes Antik.


KERSTINKOKK.
För att Kerstin har berättat på sin blogg att hon har ett stort Blå Eld-fat
i rött som hon serverar lussekatter på, och det tycker jag är höjden
av julskönhet. Rågers Antik & Design hade mer grå Blå Eld än jag
tidigare sett samtidigt. Så snyggt ihop med röd dito.


UPSALA-EKEBY-SAMLARNA.
Hörrni, lova att skriva mer om Taisto Kaasinen, min favorit på Upsala-Ekeby,
så får ni se resten av bilden också! Jons Antik & Kuriosa hade dyrgripen.


UPPDATERING: Nu visar Upsala-Ekeby-samlarna två underbara hundar
av Kaasinen, så då visar jag hela fisktavlan! (Ursäkta blänket...)

Men... någon mer än jag och Empire-Amelie (och Porslinsamatören), måste
väl ändå ha besökt mässan?
Tipsa om ditt blogginlägg - jag länkar!

I morgon: Det blev taxi hem - till ett nytt hem (Kistamässan del III)

Först tar vi 1950-talet! (Kistamässan del I)


Okay, här kommer första bildsvepet från Antik & kuriosa på Kistamässan.
Jag är trött som en utarbetad husmor från 1950-talet, var där från 10.00
till 16.30, men oj! vad kul det var. Hos Mest 50-tal fanns reklamaffischen för
Skaraplast för 350 pix. Kvinnan greppar den Sigvard Bernadotte-tillbringare
som jag växte upp med. Jag tror jag var där och kände på affischen fyra gånger.
Men mitt kök är litet, och det får antingen plats med en tavla eller en hylla
för mina köksalmanckor med mera...


... och köksalmanackorna vann. Jag köpte 1953 års almanacka hos
Konst och Kuriosa från Dalarna för 50 kronor. Nu saknar jag "bara"
1950-52 och 1955-56 från 1950-talet.


Håll i er, här kommer någonting häftigt! Vad tror ni det är som stod
och förgyllde Ralph Riltons monter?


Kanske ett skrivbord? Nej, ett handgrepp till...


... och du har ett sminkbord! Förtjusande. Och det blir nog inte mer
1950-tal än så här, va? Made in Tranås. 4 500 kronor var priset,
och jag tror den halvsåld redan kl 10.30.


Compact living-stolarna från en tid då uttrycket inte
var uppfunnet hade Lasette. De trebenta är finska,
etikett Mannerheim. Särskilt tack till Lasette-Lasse 
för dagens intressantaste samtal, jag lärde
mig massor.


De ruskigt snygga ljusstakarna, kanske tidigt 1960-tal
men ändå, fanns hos Mästerby Antik för 450 uppenbart
prutbara pix.


Ett fat av österikaren Karl Hagenauer, om jag uppfattade det rätt,
lite spejsat 1940-50-tal, hade Sjöström Antik.
 
 
En snygg lampa från EWÅ kikade jag på hos
Cedergren och Son. 700 pix. De brukar kosta ditåt,
de där EWÅ. Kanske kan man hitta dem billigt
på loppis i Småland...?


Till sist, några kusar av Stickan. Och nu skäms jag litet, för jag var så utmattad av alla
intryck att jag glömde skriva upp var de stod och gnäggade.
Tack för idag, slut för idag.

I morgon kommer inlägget "Jag tänkte på er hela tiden". Syftande på er som brukar
läsa och kommentera här på femtiotalsjakten. Jag såg litet grejer som vissa av er hade
gillat mer än andra. Mina fynd ska ni få se också, det blir nog på söndag. Och så
kanske min väninna Empire-Amelie skriver om sina intryck och inköp.

So... to be continued!

PS. Glömde berätta att det kändes som om utställarna var färre, ytan mindre men
besökare fler än vanligt första dagen. Och stämningen var hög!
Minus för att det var enormt segt vid inträdet, för få kassor, och likadant i kafét,
alldeles för lång kö.

I fablernas värld (Österbybruk del II)


Ugglan såg ut över antikmässan med boksynta ögon. Han stod i Andy Pallins monter,
på ett bord tillsammans med ett par danska ljusstakar och Strict-glas från Johansfors.


Och här har ni Kisa och Klot, två ugglor av Edvard Lindahl,
Gustavsbergsstudio. Dem kände jag igen eftersom jag läser bloggen
50-talskeramik, som här har ett inlägg där ni också får se den tredje
ugglan i serien, Burr.


Dromedarerna är Lisa Larsons. Kanske även sköldpaddan som så
nöjt tittar in i bild?


Björnarna kommer inte till sin rätt på min oskarpa bild,
men de krävde att få vara med. Keramikern bakom
den bruna och den blåbärsblå? Gunnar Nylund.


Det finns flera skäl till att jag tyckte mycket om den här mässan. Ett är att den var liten,
trivsam och att utställarna gärna pratade. Ett var förstås miljön. Ånghammaren heter
byggnaden, med härliga grova väggar och högt i tak.
.

Möblerna och porslinet hos Wanjas vardagsrum trivdes också. Stolen är designad av
danske formgivaren Hans Olsen (1902-1983), som gjorde en del kul möbler. Hos
Artnet ser du några till, bland annat ett smart snyggt compact living-bord i teak.


Rätt svar på frågan vad ser vi i bakgrunden till Coloradodukningen
i förra inlägget är soffan Marshmallow, design George Nelson 1956.
5 500 kronor stod  det på prislappen för den här nyproducerade och jag
tror att jag hörde soffan säljas, en timme efter att mässan öppnade.
Wanjas vardagsrum hade den. UPPDATERING: Hörde fel, inte såld.
Och Jonas får härmed ett hedersomnämnade för att han var först
med rätt svar.


Guldlaméglamour. Den skräddarsydda klänningen från 1961 med skärp
och skor till var otroligt fin. Hoppas den fick följa med någon piffig person
i storlek 38 hem.


Jag snokade som vanligt efter Helmer Ringström-
porslin, men kammade noll. De här kopparna kommer
i alla fall från Gefle. Jag vet att någon annan bloggare
(vem, har glömt) nyligen efterlyste servisens namn.
Under faten här stod det bara Dekor 100.


Knasig kudde. Någon broderade en bilkudde (?) med
trafikmärken och i mitten en lirare som ser ut som S:t Erik.
Varför?


Klassiska stekgrytor, design Timo Sarpaneva. De nytillverkas av Iittala,
men här hade vi några äldre. Den blå är ju lika mycket konstföremål
som gryta. Sarpanevas morfar var smed och inspirerade formgivaren
till grytorna i urgammal modell. Läs mer här.


Femtiotalsmannens gammelmorfar var bysmed,
och detta inspirerade oss att efter mässan besöka
Österbybruks vallonsmedja, Sveriges mest välbevarade.
Killen på bilden är deppig. Han tittar längtande ut mot
Ånghammaren, vill bli antikhandlare, inte slita i smedjan.

 
 
Han har litet grejer. En pall som kan vara (16)50-tal, en vacker träspann,
några järnbalkar från 1751 och 1754 samt sex shabby chic sängar med linne
från tiden.


Men vi lämnade killen i smedjan och begav oss till Österby hembageri.
Kaffe, ett fat goda bullar och ett par lokaltidningar. Life is good, en
eftermiddag i Norduppland.



Vi hann också med en loppis. Där fanns farfars skidor, en Amazon 
(ett "objekt", sa loppisföreståndarinnan) och annat smått och gott.
Sedan åkte vi hemåt,  zickzackande mellan vildsvin, älgar - och uttrar.

I morgon: Mina fynd (Österbybruk del II)

Uppdukat för höstmässa (Österbybruk del 1)


Vackraste dukningen hade Qeptas Antik. Servisen heter Lagun, Gefle. Lagun heter även
vasen längst fram, av Mari Simmulson/Upsala-Ekeby. Stilig komposition, och kolla väggarna!
Antikmässa i gammal industrilokal med tegelväggar... ja, där ligger mässhallarna i lä.


Gladaste servisen stod i en grannmonter, men jag glömde skriva upp
både handlarens och servisens namn. En hel kalaspudding går det in under
fatet med lock! UPPDATERING: Tea röd heter servisen, av Karin Björquist
för Gustavsberg, upplyser Jonas i en kommentar.


Tjusigaste dukningen, kommer många av er som läser inlägget att tycka. Stig Lindbergs
Colorado tillsammans med de eviga Focus de Luxe-besticken, hos Wanjas vardagsrum.
Litet för snyggt för min smak. Ser ni vad som skymtar bakom bordet? Den som först
kommer med rätt svar får ett hedersomnämnande i del II från mässan. (Rätt svar har
inkommit.)


Gulligaste glaset. Från Gullaskruf, också hos Wanjas vardagsrum. De små ljusstakarna
är ju underbara.


Chokladigast. Mazettikopparna från Karlskrona är
också en favorit hos flera av Femtiotalsjaktens läsare.
Man ser dem inte varje dag (kopparna, alltså). Vet ni,
Mazettikopparna och stolen Arka i bakgrunden finns
faktiskt med i varsin quiz, här.


Roligaste bordet fanns hos Risingeboden. Uppläggningsfat Eden, Gustavsberg, rutiga
grytunderlägg i Perstorpsplatta, karott Ornamin (den blå i mitten som ser ut som Mon Amie
fast ljusare och i plast) med mera med mera.

Mässrapport, del II: Djur, guldlamé  & annat kul.
Stay tuned....
(Och OBS! mässan i Österbybruk pågår även i morgon söndag! Du hinner!)

Fortsatt spaning på Antikmässan

Vaknade i går morse med ett sug efter mer antikmässa, ringde Empire-Amelie
som hängde på och drog med sig vår gemensamme vän 1700-talsmannen.
Vi spanade vidare på mässan, som hade fler besökare, och med lägre medelålder,
denna dag.
(Lampan och stolen i gräset prydde entrén)


1700-talsmannen, vår tyskbördige antikexpert, beskådar byrå hos
Thunér antikhandel.....


Själv fortsatte jag att slänga lystna blickar åt 1950-talshållet. Kerstin Hörlin-Holmquists
Paradisetsoffor och -fåtölj är omklädda i 1970-talsfärgerna orange och grönt. Hade aldrig
trott att jag skulle kunna gilla det. Men, jo, snyggt!
(Inredning Nittonhundra)


Kryddsetet i Spisa Ribb hade jag inte sett tidigare. Visst är det rart?
(Rågers Antik & Design)


Jag fortsatte kryddspaningen. Salta priser för något man ändå bara skulle
ha som prydnad. Men om man ser det som konst? Tja, då är ju 2 200 pix
genast rimligare. (Har tyvärr glömt var jag plåtade dem)


Grrrrrrrrrrrrrr... Hjälp! Vart tog Empire-Amelie och 1700-talsmannen vägen?
De borde vara här, det är ju deras tidsepoker!
Den uppstoppade björnen fanns hos Larssons Antik.


Aha... de spanade också på kryddset. Som jag kunde få ge
dem i bröllopspresent, sa 1700-talsmannen. Men han ställde
snabbt in (det för mig överraskande) bröllopet när Empire-Amelie
avslöjade  att hon avsåg att använda flaskorna till Patchouliparfym.


När jag fick ett interurbansamtal lånade de där kanaljerna
min kamera och jag hittar efteråt denna bild. Det är väl empire, förstås?


Ny diskussion utbröt vid denna tjusiga monter med bland annat PH-lampor,
Stig Lindberg-skålar och silver: Gillar vi Josef Franks tyger?
Ja, de ljusa, sa 1700-talsmannen och jag. Nej, inte alls, sa Empire-Amelie.
(Plåtat hos Hans Olsson)


En annan stil, inte så Frank. Hos Larshans fanns den söta barnkammarsoffan
och en massa annat kul.


Jag ångrar att jag inte tillbringade mer tid i montrar med allmoge.
Det fanns en hel del slagbord, gamla tråg, vävda storkuddar
och annat rustikt att titta på. (Larshans igen)


Allmogechock. Jag kan tänka mig en
av de lamporna ovanför slagbordet på landet.
(Gullaboden)


This is what we in Sweden call a "sommartorp". A hundred years ago we all
lived in little red cottages in the countryside.
(Okänt plåtningsställe)


Och vi har alla läst Vilhelm Mobergs Utvandrarna-serie
och minns när Karl-Oskar räddade livet på sin son i snöstormen,
genom att klubba ihjäl familjens oxe och stuva in pojken
i den varma kroppen.
Leksaksoxen är från 1950-talet.
(Larssons Antik)


Then came what we in Sweden call "Folkhemmet". Everybody got a nice
place to live and nytt roligt 1950-talsporslin, too. Fat från Jie.


Vi avslutar rapporteringen från antikmässan med en riktig godbit.
Åååh 55 - en utställningskatalog från H55!
Ann-Louise Hansson i samma monter håller ett vakande öga
över "vägledningen".

Antikmässan 2009 i Älvsjö pågår
i dag lördag 10.00-18.00
och i morgon söndag 10.00-17.00

Tidigare inlägg från Antikmässan:
- En första titt på Antikmässan
- När handlarna själva får välja
. En svart dag (gästinlägg: Empire-Amelie

När handlarna själva får välja


TIO antikhandlare på Antikmässan i Älvsjö fick frågan:
Vad i din monter tycker du är häftigast/roligast att visa/är du mest stolt över?

ETT. Bacchus Antik. Vasen i mitten på bilden ovan är en mer sällan
förekommande del ur Stig Lindbergs serie Karneval.
Det hade jag aldrig gissat, men visst, det är Karnevalfärgerna. Kul!


Bacchus var också nöjda med sin vårdukning. Porslinet är Carl Harry Stålhanes
"Entré" (Rörstrand). En modern Bumling lyser upp bordet.


Besticken: Focus de Lux.


TVÅ. Smögen Antik. Här köpte jag den vackra gardinvåden, se förra inlägget.
Själva tyckte de att Stringhyllan med plexisidor var fin. Det tycker jag också!


TRE. Leva Antik. Apan i trä är en Kay Bojesen (1886-1958).
Den pekade Lennart på Leva själv på, men....


... jag föll pladask för Hans J. Wegners lilla fåtölj. Ni som
följer Femtiotalsjakten känner till min kärlek till Wegners
fåtölj Bamse. Här har vi Bamses lillebror, kolla tassarna!


Bara en bild till från Leva. Stringkonst och cool lampa,
Leva har alltid en kul monter.


FYRA. Galon Antik & Design. Men visst, ja, det var ju handlarnas val jag
skulle visa. Galon tyckte om sitt verk av Picasso, förlåt, sitt fodral för bastuba.
Tjejen vi pratade med hade haft den roliga pjäsen i sitt eget vardagsrum.
Men nu var den till salu. Mer karneval i bakgrunden.


FEM. Kajsa Adelöw. "Vår monter ser ut som ett slagfält", sa Kajsa.
Fast ett snyggt slagfält, tyckte jag. Hon visade serveringsvagnen i jakaranda,
som just kommit in från bilen och fått göra entré i montern.


Och den vackra blomkrukan gillade
Empire-Amelie och jag.


SEX. Mest femtiotal. En 1980-talssvan valde Mest femtiotal att visa. Men
den var så fin, simmade på blått mosaikbord och hade med sig en
Upsala-Ekeby-vas så den fick 1950-talsdispens.


SJU. Vara-Fyndet. Antikhandlare gillar djur? Vara-Fyndet
visade oss den här träskulpturen av svensk-norske Willy Stenberg.
Först såg jag bara en träbit, men det är ju ett mårddjur, eller
en lämmel, som står upprät och tittar ut över fjället?
Återigen ett föremål jag själv aldrig hade valt att plåta - men jag
tycker allt mer om skulpturen ju mer jag tittar på den.


Men! Ett djur till! Också det Vara-Fyndets val. En isbjörn från Jie.


ÅTTA. Stefhan Olsson. En del handlare valde djur. Andra valde sig själva. På frågan vad
han var stoltast över i sin monter svarade Stefhan "mig själv".
Okej. Empire-Amelie tyckte i alla fall att lampan med jugendskärm var finast...


... och jag gillade "Rosebud", som jag döpte kälken till, efter den
i filmen "Citizen Kane", ni vet.


Och du Stefhan... spaljén och piedestalen gillade vi också.


NIO. Wictoria Axell. Den skira lampan kan man se framför
sig i ett flickrum på 1950-talet, eller hur?


Wictoria visade också några ulliga härliga filtar från tiden.


TIO. Form Design Scandinavia. Finast? Det måste vara våra skrivbord, två identiska,
av Gunni Omann, sa killen hos Form Design. Omann var ett okänt namn för mig, man lär sig
något nytt hela tiden. Tack till alla er antikhandlare som svarade på Empire-Amelies och
mina många frågor!


Till sist, lite tittgodis. Plastfaten hade Vara-Fyndet...


... den fina smörasken av Anita Nylund för Jie såg jag
hos Ödebo antik...


... som också saluförde västtyska vaser.


Det söta kryddsetet fanns hos L & P Antik.


Avdelningen "Hur tänkte ni nu?"
En våg framför kafé- och restauranglängan. Hm.

NÄSTA INLÄGG:
Empire-Amelie skriver gästinlägg om en svart dag.